Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
"damlikör". Om alkoholhalten gjordes starkare skulle
den fina kakaoaromen förstöras.
Civilingenjör Gerhard Anderson kunde från sin
erfarenhet inom tvålindustrien bekräfta de slutsatser som
disponent Thorbjörnson gjort vid sina undersökningar.
De artificiella parfymerna ge skarpa, genomträngande
"spetsar" 1 avseende på luktsensationerna, under det
att de naturliga produkterna utmärka sig genom en
jämn "luktkurva". Talaren demonstrerade två flaskor
innehållande olikfärgade vätskor och bad ingenjör
Wessblad att angiva skillnaden i lukt. Efter omsorgsfullt
prövande ansåg denne att den ena flaskan innehöll en
möjligen något svagare men samtidigt något "surare"
luktande vätska. Ingenjör Andersson omtalade då att
ett antal personer som fått "lukta på korken"
samtliga haft mer eller mindre avvikande meningar och att
osäkerheten tydligen var ganska stor. Verkliga
förhållandet vore emellertid, att bägge flaskorna innehöllo
vätska från en och samma behållare, varför olikheten
endast låge i färgen. Detta prov bevisade tydligt
inbillningens makt, när det gäller luktprover, vilka
säkerligen aldrig kunna bliva fullt objektiva, så länge man
saknar möjlighet att utföra mätningarna med av dylika
faktorer oberoende instrument.
Civilingenjör Hj. Sundberg önskade veta, om vid
luktprov förekommit användande av "elektrisk näsa", dvs.
på elektrisk väg reagerande luktmätare resp.
"stereoskopisk näsa" för utrönande av luktens
rymdförhållanden. Man kan exempelvis tänka sig en V-formig
röranordning vars skänklar gå ned i två behållare med de
substanser som skola "avluktas". Härvid kunde
luktsensationer av olika slag tänkas uppkomma beroende
på om lukten inkom i vänster eller höger näsborre,
exempelvis kunde aromens "fyllighet" tänkas bero på
"stereoskopisk" lukt.
Disponent Thorbjörnson framhöll, att fysiologerna i
mycket ringa utsträckning sysslat med
luktmekanismens utforskande, vilket tal. ansåg bl. a. bero på att
detta sinnesorgan spelar så underordnad roll i
förhållande till sådana vitala funktioner som syn och
hörsel. En person med rubbade luktförmögenheter lever
sitt liv tämligen ostört därav, frånsett den eventuella
förlusten av vissa lustbetonade sensationer som bristen
på förmåga att exempelvis till fullo uppfatta blomdoft
o. d. kan innebära, under det att nedsatt syn eller
hörsel genast kan betyda starkt nedsatt
förvärvsförmåga.
Dr A. Rising ville även framhålla, att under det att
luktförnimmelserna äro lokaliserade till några få
kvadratcentimeters yta, så äro många andra
sinnesförnimmelser möjliga att studera på många ställen i
organismen, vilket även torde ha varit en bidragande orsak
till att fysiologerna tillsynes försummat studiet av
lukten.
Civilingenjör R. Stéenhoff hade utfört försök för
utrönande av tröskelvärdet för smakförnimmelse av en
del organiska syror i jämförelse med HCl. Det visade
sig härvid, att tröskelvärdet ligger vid 0,oo2-n och är
lika för alla syror. Vid högre styrkor blir däremot pH
avgörande för graden av surhetssmak.
Civilingenjör C. H. Du Rietz ville i anslutning till
den föregående talarens rön framhålla, att när det
gäller tröskelvärden för smaken har man att göra med
buffertverkan i munhålans vätskor. Saliven besitter
en viss alkalitet och pH-värdet blir så högt, att
surhet hos den provade lösningen ej kan förnimmas. Vid
högre koncentrationer hos provet kan buffertverkan
ej längre göra sig gällande. Sammanfattande kan man
säga, att den sura smakförnimmelsen i munnen beror
på det pH-värde som munvätskan äger och icke på
provets koncentration.
Civilingenjör Wessblad ville ånyo understryka det
faktum att lukt och smak äro starkt vanebetonade
förnimmelser. Speciellt lukten är starkt associationsrik.
Bekant är ju även den överkänslighet som vissa
personer besitta i förhållande till vissa lukter.
överingenjör M. Tigerschiöld ville som exempel på
en enbart av naturliga beståndsdelar beredd likör
lämna receptet på en orangelikör, stammande från ett
italienskt nunnekloster, som gått i arv i talarens familj.
Tal. avböjde emellertid en publicering av detsamma i
tryck, varför det här icke återgives.
Professor B. Holmberg. Det förtjänar nämnas att
högervridande asparagin smakar sött, under det att
vänstervridande asparagin är bitter. Huruvida även
lukten vore olika i avseende på höger- och
vänstervridande föreningar hade tal. sig däremot icke bekant.
Måhända skulle en högervridande förening i den ena
näsborren samtidigt med en vänstervridande i den
andra ge högst egendomliga och olikartade sensationer
beroende på om höger eller vänster näsborre retades
med den ena eller andra föreningen. Som synes finnes
här ett stort och outforskat område för fysiologerna
av facket. F. H. S.
Träskyddsteknikens nuvarande ståndpunkt.
Referat av byråingenjör GUST. von HEIDENSTAM.
Redaktionen av Chemiker Zeitung
uppfordrar erfarna fackmän att i tidskriften i
sammanfattning redogöra för viktigare
framsteg inom deras speciella
verksamhetsområde. En sådan redogörelse är
"Augenblicklischer Stånd der
Holzschutz-technik" av dr Ad. Rabanus, Uerdingen, i
Chemiker Zeitung nr 79, 1935. Då
träkonserveringen här i landet nu är aktuell och
flera metoder förordas, torde ett referat av
dr Rabanus uppsats vara av intresse.
Såsom byggnadsmaterial har trä i långa tider fått
stå tillbaka för andra, såsom sten, betong och
metaller. En omvärdering har emellertid ägt rum
under de senaste tio åren. I allt större omfattning
göres trä numera till föremål för
tekniskt-vetenskapliga forskningar, i och för vinnande av ökad känne-
dom om dess egenskaper och
användningsmöjligheter. Blott härigenom kunna fördomarna mot detta
material avlägsnas och medel och vägar utfinnas
att genom ändamålsenliga skyddsåtgärder motverka
de med dess användning förbundna specifika
nackdelarna. Såsom de viktigaste olägenheterna lia
alltid betraktats de obestridliga fakta, att trä under
vissa omständigheter lätt förstöres genom röta och
i hög grad är utsatt för eldfara. På teknikens
nuvarande ståndpunkt kunna emellertid båda dessa
nackdelar i de flesta fall framgångsrikt bekämpas.
Skydd mot röta.
För att skydda trä i byggnader mot röta är
viktigaste åtgärden att man sörjer för att tillträde av
fukt förhindras och att allt sådant trä, som kan bliva
8 febr. 1936
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
