Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
Arsenikföreningar.
Beträffande försöken att använda
arsenikföreningar i konserveringssyfte äro dessa egentligen av
mycket ungt datum. Visserligen kan redan från
1730-talet noteras ett svenskt uppslag i denna
riktning på vilket dr Carl Sahlin gjort mig
uppmärksam. I Joh. Fischerström^ "Nya Svenska Economiska
Dictionairen. Eller försök till ett Allmänt och
Fullständigt lexicon, I Swenska Hushållningen och
Naturläran" (Stockholm 1779) finner man nämligen om
arseniken följande:
"Ibland alt Gift har Arseniken et utmärkt ställe.
Dess werkningar äro grufwelige. Dess ogemena
skarphet tärer och upptänder kroppsdelarne. Det
förorsakar döden igenom en häftig inflammation, en
brännande hetta, den faseligaste smärta i munnen,
halsen, magen och tarmarne, en gräselig och ofta
blodig kräkning, conwulsioner och swimninger.–
Emedan Arseniken låter uplösa sig i watten, i alla
exprimerade oljor, i terpentin m. m. så torde någon
composition eller färnissa kunna utfinnas,
hwar-igenom trädwirke skulle med säkerhet conserweras
från förrutnelse. Något i detta ämne är upgifwit af
D. Brandt uti Act. Upsal. 1733. T. III."
Denna antydan om arsenikens mykocida
egenskaper tycks emellertid ha fallit i glömska, ty i
slutet på 1800-talet visar patentlitteraturen, att man
kommit underfund om arsenikföreningarnas
effektivitet mot skadeinsekter, framför allt mot termiter.
Egendomligt nog dröjde det ganska länge, innan man
åter tycks ha observerat deras betydelse som
svamp-dödande medel. Så sent som år 1922 finna vi ett
tyskt patent på en impregneringslösning, vari bl. a.
arsenik ingår, men avsikten med denna tillsats är
endast att få ett kompletterande skydd mot insekter.
Mykozide Wertgruppen
Mykozider [-Hemmungs-ivert (Kon-zentration-]
{+Hemmungs-
ivert (Kon-
zentration+}
in Proz)
Mykozide
Wertzahl
(kg
Sub-stanz zur
Sicherung
von 1 m*
Holz)
I. Arsengruppe.
1. Natriumarsenit. NaAsCh............ 0,oi—0,05 0,07—0,35
2. Arsensaures Neugriin ................ 0,08 0,56
Natriumarseniat, NaH2AsOi+
+H20 ............................................ 0,15 1,05
II. Quecksilber- iß Vluor gruppe.
3. Kieselflussaures Magnesium
MgSiFe+6 H2O und lösliche
kieselflussaure Salze.................... 0,05—0,io 0,35—0,70
4. Sublimat, HgCl2............................ 0,15-0,25 1,05—1,75
5. Fluornatrium, NaF und lösliche
flussaure Salze .......................... 0,2—0,3 1,4 2,1
III. Dinitrophenolgruppe.
6. Dinitro-o-kresol-natrium (rein
enthalten in Antinomin)............
7. 2 • 4 • Dinitrophenol-natrium .... 0,4 0,6 12,8—4.2
8. Dinitro-kresol-sulfosaures
Kalium (rein enthalten im Mikrosol H)
IV. Schwermetallsalze.
9. Kupfersulfat, CuSO*.................... 1,5 10,5
10. Zinkchlorid, ZnCl2........................ 2,2 15,4
V. Teerölgruppe.
Rohkolilenwasserstoffe aus
Teeröl 290—300° ........................ 6 42
220—230° ........................I >8 I >56
Ej långt därefter konstaterar man emellertid
arsenikföreningarnas utomordentliga egenskaper som
skydd mot träförstörande svampar. Falck och
Michael publicera i Zeitschrift für angewandte Chemie
i februari 1926 en omfattande undersökning, i vilken
de påvisa att arsenikföreningar äro i detta hänseende
effektivare än alla andra kända ämnen. En tabell
som Falck på grund av sina undersökningar kunnat
uppställa över olika ämnens effektivitet mot
rötsvampar återges på föregående spalt.
Av denna tabell framgår att arseniken överträffar
de för sin synnerligen höga mykocida verkan kända
kvicksilver- och fluorföreningarna. Vad kreosotcn
beträffar, kunna arsenikföreningarna sägas vara i
runt tal 100 ggr så verksamma pr viktsenhet räknat.
En annan undersökning, som även förtjänar
omnämnas, är den som utfördes av Curtin och
publicerades åren 1927—28 i Industrial & Engineering
Chemistry. Han har särskilt arbetat med arseniter
och konstaterat, att även de svårlösliga
arsenikföreningarna besitta synnerligen goda mykocida
egenskaper. F. ö. får jag hänvisa till I. V. A:s
handlingar nr 118, där lic. Bertil Stålhane lämnar en
synnerligen värdefull överblick över träimpregnering
i allmänhet och särskilt arsenikföreningarnas roll.
Därur vill jag ej underlåta att citera ett yttrande av
Falck: "Unsere Arbeit geht davon aus, dass im
Arsen ein ideales Holzschutzmittel zu Verfügung
steht, das sowohl gegen holzzerstörende Pilze als
auch gegen Insekten hoch wirksam ist."
Även böra omnämnas de arbeten på detta område,
som utförts av Anaconda Copper Company, vilket
liksom Boliden erhåller stora mängder arsenik som
biprodukt. De hava dels arbetat med ett
bandage-förfarande, där arseniksyrlighet i form av råarsenik
utgör konserveringsmedlet, och dels använt sig av
tryckimpregnering med en vattenlösning av
arseniksyrlighet som impregneringsvätska, Detta förfarande
har emellertid ej fått någon större spridning utan
huvudsakligen använts för bolagets eget behov för
konservering av gruvtimmer och en del
lednings-stolpar. Trots sin starka mykocida verkan är
emellertid metoden behäftad med flera nackdelar, främst
då impregneringsmedlets ringa motståndskraft mot
urlakning.
Bolidens undersökningar.
Det låg ju nära till hands, att Bolidens
gruvaktiebolag med dess som bekant mycket stora
arsenik-produktion redan på ett tidigt stadium bland andra
undersökningar även skulle närmare skärskåda
möjligheterna att använda arsenikföreningar som
träkonserveringsmedel. På bolagets uppdrag utfördes en
första undersökning på Elektrovärmeinstitutet vid
I. V. A. för vilken utförligt redogjorts i ovan
omnämnda år 1932 publicerade I. V. A:s handlingar
nr 118, "Om träkonservering" av Bertil Stålhane.
Hans undersökningar voro inriktade på användning
av arseniter, särskilt zinkarsenit, som medelst en
dubbelimpregnering utfälles i träet. Även utarbetade
han ett giftbandage med användande av
arseniksyrlighet (råarsenik) avsett att appliceras i
jordbandet på ledningsstolpar.
Emellertid ha dessa undersökningar senare
fortsatts efter delvis nya riktlinjer. På dr Axel
Lindblads förslag ha vi därvid närmare undersökt olika
12 sept. 1936
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
