Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
KEMI
Redaktör, EVERT NORLIN
UTOIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN;
INNEHÅLL: Förutsättningarna för inhemsk utvinning av koksalt ur havsvatten, av docent E. Öman. — Om
raffinering av aluminium ocli dess egenskaper, av civilingenjör Valde Oskarson. — Viskositetsmätning, av dr-ing.
W. Philipoff.
Förutsättningarna för inhemsk utvinning av
koksalt ur havsvatten.
Av docent E. ÖMAN.1
Koksalt är en den allra viktigaste råvara för den
oorganiska kemiska storindustrien, ja, om man
räknar på kvantiteten, kommer koksalt som god tvåa
bland samtliga kemiska storindustriprodukter i
världen. Det har sitt intresse att jämföra kvantiteterna
av de viktigaste kemiska industriprodukterna i
världen. Dessa torde vara ungefär de följande:
Råsocker ..........................................28 mill. ton pr år
Koksalt ............................................25 „ „ „ „
Superfosfat ......................................15 „ „ „ „
Cellulosa ..........................................12 „ „ „ „
Soda ..................................................o „ „ ,, „
Natriumsulfat ..................................V2 „ „ „ „
Ehuru koksalt är en mycket lågvärdig vara,
representerar den årliga handelsomsättningen därav i
världen avsevärda belopp. Med ett genomsnittspris
av 25 kr. pr ton skulle handelsomsättningen
representera mer än 600 mill. kr. pr år. Av denna väldiga
saltmängd kommer på Sveriges del dock endast ca
150 000 ton, dvs. endast något mer än 1la % av
världskonsumtionen. Sveriges andel i den
oorganisk kemiska industriproduktion, vilken bygger på
koksalt, är alltså en ren obetydlighet. Jämföra vi
denna med Sveriges andel i en annan kemisk
storindustris produktion, nämligen cellulosa, skola vi
finna en häpnadsväckande differens. Av ali
cellulosa i världen torde det vara ca 20 %, som tillverkas
i Sverige.
Man kan nog med ganska stor bestämdhet säga,
att orsaken till, att vårt land har en så obetydlig
kemisk industri byggd på koksalt som råvara helt
enkelt beror därpå, att vi totalt saknat inhemsk
tillgång till koksalt — allt inom landet förbrukat salt
måste importeras. Så är det ävenledes med de
övriga nordiska länderna. Om vi inom vårt land hade
haft tillgång till koksalt och till ett pris i paritet med
priset i andra länder, så skulle vi nog här i landet
i dag haft en betydande oorganisk kemisk industri,
uppbyggd på koksalt som utgångsvara. Ja, vem vet
om vi i så fall ej rent av kunnat inom detta område
intaga en ställning liknande den, som den svenska
i Föredrag vid Svenska teknologföreningens årsmöte den
19 maj 1936, inom avd. för ICemi och bergsvetenskap.
cellulosaindustrien nu intar inom sitt
marknadsområde. Hur som helst, men ett är säkert, och det är,
att koksalt är nödvändigt att ha inom landet, om
mail skall kunna bygga upp en oorganisk kemisk
storindustri. I annat fall bli vi på ett betänkligt sätt
beroende av de saltproducerande länderna i världen.
Det är betänkligt redan som det nu är, nämligen att
vi för folkförsörjningen samt för den obetydliga
industri som arbetar med koksalt som råvara, äro helt
och hållet beroende av saltimporten.
Betydelsen för ett land att ha koksalt inom sitt
område ligger ej endast i den direkta konsumtionen
av olika slag, utan till betydande del däri, att
koksalt är en mycket viktig råvara för stora och
betydelsefulla kemiska industrier. Här ha vi att notera
sà viktiga varor som natriumhydrat, natriumsulfat,
soda, vattenglas, klorider, klor och saltsyra. För alla
dessa varor är koksalt råvaran.
Man erhåller koksalt från flera olika håll,
nämligen ur havsvattnet, ur saltsjöar, saltkällor och från
saltgruvor. Den saltmassa, som man härvid
erhåller, utgöres ingalunda av rent eller ens någotsånär
rent koksalt utan utgör alltid en blandning av ett
flertal salter t. e. klorider av natrium, kalium,
kalcium och magnesium samt sulfater, vartill kommer
mindre mängder av brom, bor och rubidium. I detta
sammanhang kan det ha sitt intresse att nämna, att
Döda havets "salt" endast till ca 30 % utgöres av
natriumklorid samt 6 % kaliumklorid under det att
nära 50 % därav är magnesiumklorid och 13 %
kalciumklorid.
Vid framställning av koksalt måste man befria
detta från medföljande andra salter. Allt efter
användningsområdet måste därför koksaltet raffineras
mer eller mindre effektivt. Även s. k. havssalt är
till viss grad raffinerat, ty både sulfathalten och
kal-cium- och magnesiumhalterna ha vid saltets
framställning högst avsevärt nedbringats.
I vårt land torde vi nog inte lia den ringaste
utsikt att kunna få salt varken från gruvor eller från
saltkällor. Den enda tänkbara råvarukällan för
samtliga nordiska länder är havet. Det vatten, som i
vårt land kan komma ifråga, är Skageraks vatten.
Detta hav har tre olika skikt av vatten med olika
salthalt — ytvattnet är det minst salta och botten-
10 okt. 1936. häfte 10
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
