Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
litteratur
Gifter och giftproducenter i växt- och djurvärld av
H. Willstaedt, Studentföreningen Verdandis
småskrifter nr 384, Bonniers, pris 85 öre.
Denna lilla bok utgör i ali sin enkelhet en intressant
översikt över det föreliggande ämnet och kan
rekommenderas till studium för var och en som är intresserad
av att taga del av en vederhäftig ehuru kortfattad
framställning om de biologiska gifterna och deras
fysiologiska verkningar Till vägledning för den som önskar
fördjupa sig i ämnet finnes i slutet av boken en
förteckning över litteratur inom olika grenar av den biologiska
toxikologien. F. H. S.
The Chemistry of Mi]k, av W. L. Davies, London
1936, Chapman & Hall, pris 25 sh., 522 sid.
I samband med mjölkproduktionens fortgående
industrialisering, vilken bl. a. har sådana mekaniska
uppfinningar som mjölkningsmaskinen, separatorn och
andra mjölkbehandlingsapparater att tacka för sin
uppkomst, föreligger även ett ökat behov av kännedom om
mjölkens kemi såväl ur rent näringsfysiologisk och
hygienisk synpunkt som med hänsyn till mjölkens olika
tekniska bearbetning exempelvis för framställning av
kondenserad mjölk, torrmjölk, glassvaror etc.
Föreliggande arbete, som ingår i den kända monografiserie
rörande tillämpad kemi, som utges i England under
redaktionell ledning av dr E. H. Tripp, har till
författare dr W. L. Davies, vilken är verksam såsom
forskare på det mejerikemiska området vid "National
In-stitute for Research in Dairying" i Shinfield (Reading).
Boken utgör en systematiserad sammanställning av i
huvudsak nyare litteraturuppgifter (inalles 1 400 st.)
rörande mjölkens kemi och kemiska teknologi.
Innehållet är indelat i fem huvudavdelningar, vardera
omfattande ett flertal kapitel. I den första av dessa
avdelningar (53 sid.) behandlas mjölkens sammansättning
och de faktorer som äga inflytande härpå. Avdelning
2 (176 sid.) avhandlar i ett antal kapitel mjölkens
viktigare beståndsdelar var för sig, såsom smörfett,
mjölksocker, mjölkens äggviteämnen, mineralämnen, enzymer,
vitaminer och liknande substanser samt spårvis
uppträdande beståndsdelar (vissa metaller, såsom Cu, Fe,
Zn, Mn m. fi.), lösta gaser m. m. Bokens tredje avsnitt
(107 sid.) omfattar fyra kapitel rörande mjölkens
fysikaliska kemi. Hit höra bl. a. för mjölkens teknologi
så viktiga frågor som skinnbildning, skumbildning,
vispbarhet, smörkärningsegenskaper, koagulering,
yst-ningsegenskaper m. m. I anslutning härtill följer den
fjärde avdelningen om mjölkens kemiska teknologi (106
sid.), i vars fyra kapitel avhandlas uppvärmningens
inflytande på mjölken, mjölkens inverkan på metaller i
korrosionshänseende, framställning av kondenserad
mjölk och torrmjölk och därmed sammanhängande
tekniska och analytiska frågor m. m. Den sista
avdelningen (55 sid.) ägnas frågor rörande mjölkens
näringsvärde ur biologisk synpunkt såväl för uppfödning av
människor som djur. Förf. lämnar här bl. a. en som
det förefaller synnerligen fullständig översikt över
mjölkens vitaminer och vitaminliknande substanser.
Beträffande de jämförande undersökningar rörande den
råa och pasteuriserade mjölkens näringsvärde som av
förf. ingående refereras får man givetvis icke lämna ur
sikte att hygieniska synpunkter finnas, som torde
motivera användning av pasteurisering, även om denna
behandling i och för sig skulle kunna tänkas verka
försämrande på mjölkens näringsegenskaper.
Det bör i övrigt observeras att bokens innehåll
övervägande är av refererande art och i huvudsak avser
frågor av analytisk natur. Rent fabrikationsmässiga
detaljer äro sålunda synnerligen kortfattat behandlade.
Ur analytisk synpunkt får boken emellertid utan tvivel
betraktas som ett värdefullt översiktsverk på det
mjölkkemiska området. F. H. Stenhagen.
INSÄNT
Herr Redaktör!
Med anledning av en avhandling "Några
tvättkemiska problem" av civilingenjör K. I. Skärblom i nr
7 Kemi av Eder ärade tidskrift, vari huvudsakligen
uppkomsten av kalk- och magnesiatvålar samt
metoden för dessas avlägsnande ur tvättkläderna
behandlas, tillåta vi oss härmed påpeka att sedan några år
dessa tvålar kunna förhindras att uppstå och med
lätthet kunna upplösas genom natriummetafosfat. Detta
har nämligen förmågan att överföra hårdhetsbildarna
i lösliga dubbelsalter, varvid fettsyrorna bindes av det
frigjorda natriumhydratet till vanlig tvål.
Natrium-metafosfatet är därför även lämpligt att göra hårt
vatten mjukt, men ställer sig avhärdning genom
natriumdifosfat väsentligt billigare.
Att de mängder kalk- och magnesiatvålar som
bildas vid tvätt i vatten av så ringa hårdhet som
Stockholms vattenledningsvatten, icke äro så föraktliga,
framgår av att vid sköljning med natriummetafosfat
dessa i kläderna befintliga till natriumtvål
ombildade tvålar ger fullt samma skumbildning som den
tvålmängd som användes för tvättningen. Vid vår
tvättinrättning har natriummetafosfat använts sedan
ett och ett halvt år trots att vi endast använda
permuterat vatten. Vi hava också kunnat konstatera en
betydligt högre kvalitet på tvätten i fråga om vithet,
luktfrihet och eftergulning.
Högaktningsfullt
Centralbadets tvättinrättnings a.-b.
Olof Klemming.
NOTISER
Ultracentrifugeii, Ind. & Eng. Ch. News Ed. 1936,
S. 157.
En centrifugalkraft 250 000 gånger så stor som
tyngdkraften erhålles i en ny ultracentrifug, uppfunnen av
The Svedberg, professor i kemi vid universitet i Uppsala
och J. B. Niebols vid Du Ponts undersökningsanstalt
och lovar att giva viktiga upplysningar om
molekular-vikter och andra fundamentala storheter, vilka
svårligen låta sig mätas på annat sätt. Ett sådant
instrument har nyligen installerats vid Du Pont Experimental
Station, "VVilminton, Det.
Vid normal arbetshastighet om 60 000 varv per minut
roterar maskinens rotor omkring 15 gånger så fort som
vevstaken hos en automobilmotor i högsta fart. Härvid
alstras en centrifugalkraft 250 000 gånger så stor som
tyngdkraften. Vid arbete med denna maskin erfordras
nära en timme för att uppnå normal hastighet ocli
samma tid åtgår för att stanna maskinen. Även vid
normalhastighet har rotorn en periferihastighet av mera
än 20 eng mil per minut, vilket är ungefär en och en
halv gånger mynningshastigheten hos en vanlig 22
"kaliber" gevärskula. Denna väldiga rotationshastighet
åstadkommes medelst oljedrivna turbiner.
Vid ultracentrifugens användning placeras det
flytande undersökningsmaterialet i en liten behållare,
innesluten i rotorn. Behållaren har genomskinliga
kvartsfönster och i den av massivt stål byggda kammare, som
omsluter rotorn, finnas motsvarande fönster eller
observationshål. Genom att rikta ett ljusknippe genom
fönstren, kan en observator iakttaga effekten av
centrifugalkraften. För att erhålla exakta mätningsresultat tages
fotografier vid lämpliga tidpunkter och med ledning av
8 aug. 1936
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
