Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
råolja till smörjolja. Alltefter den använda
utgångs-fraktionen och efter graden av polymerisation vinner
man smörjoljor av olika viskositet. På tab. VII se
vi en jämförelse mellan ett känt handelsmärke och
syntetisk smörjolja. De syntetiska smörjoljorna
utmärka sig, som man ser, genom stelningspunktens
särskilt låga läge, varför de synnerligen väl lämpa sig för
flygmotorer.
Tab. VII. Jämförelse mellan ett känt handelsmärke
och syntetisk smörjolja.
Stelningspunkt ........................ —16° —42°
Uppstigning i U-rör vid —
— 25° ............................. ...... 0 min 30 mm
Antändningspunkt .......... 220° 205°
Vi komma nu till räntabilitetsfrågan. Här måste
förutskickas att Fischersyntesen under normala
förhållanden icke är räntabel, utan erfordrar statsunderstöd.
Ett räntabelt förfaringssätt kan icke heller tänkas,
så länge naturen ger en ojämförligt mycket billigare
råprodukt i bergoljan. Det land, som önskar göra
sig oberoende av de naturliga oljekällorna genom
syntetisk framställning av bensin, måste därför göra
motsvarande uppoffringar. Här, liksom vid alla
andra processer inom den kemiska storindustrien, finns
en nedre gräns, under vilken processen visar sig
tekniskt oräntabel. Denna gräns ligger för syntetisk
bensinframställning vid en produktion av 25 000
ton — 34 000 000 liter bensin årligen. Siffran
motsvarar 1/i8 av Sveriges bensinimport år 1935. Totala
importmängden för nämnda år var 400 000 ton. Vid
en årsfabrikation av 75 000 ton har redan övre
räntabilitetsgränsen uppnåtts.
Om vi basera våra kalkyler på en anläggning om
25 000 ton årligen och därefter beräkna kostnaderna
pr 1 kg bensin, så komma vi till följande siffror (tab.
VIII). De i tabellen angivna siffrorna äro rätt
approximativa. Bensinpriset i sista kolumnen är
sammansatt av råvarupriset, vilket även innefattar
kraftkostnaderna, syntesgasens framställningspris
och pris för syntes och raffinering. I de båda
sistnämnda summorna ingå amortering och ränta på
anläggningskapitalet, som uppskattats till omkr.
15 000 000 kr., allmänna omkostnader och kostnader
för reparationer, nyanskaffningar, personalutgifter
osv. Alla dessa kostnader äro beräknade efter i
Tyskland gjorda erfarenheter och med hänsyn till det
nuvarande svenska prisläget. 1 kg bensin, som nu
cif frihamn i Sverige kostar 11.5 öre, kommer att vid
syntetisk framställning kosta omkring 40 öre, nästan 4
gånger så mycket som naturbensin. Den, som första
gången ställes inför dessa siffror, utropar utan tvivel:
Kommer aldrig i fråga! Med största förståelse och
respekt för denna ståndpunkt ber jag emellertid att
få fästa uppmärksamheten på följande:
Man kan beräkna, att framställningskostnaderna
komma att sjunka mer och mer allteftersom
fabrikationen hinner utvecklas och man vinner mera
erfarenhet. Vidare är det knappast möjligt att bensinprisen,
som hållit sig nästan konstanta under de senaste 20
åren, kunna förbliva så låga även under de
nästkommande årtiondena. Uppborrandet av nya oljekällor,
som under de sista decennierna gått förbrukningen i
förväg, kommer under de nästa två årtiondena ha ali
möda att följa densamma. Detta hänger samman med
utsinandet av oljekällorna, som vi ha att motse i
senare hälften av vårt århundrade, och varpå — som
jag tror — uppmärksamheten för första gången fästes
av Arrhenius redan 1920. Han skriver i "Framtidens
energikällor"1: "Om icke en damm sättes för den
växande petroleumförbrukningen, skall denna
utomordentligt värdefulla råvara troligen försvinna ur
marknaden under loppet av mindre än ett sekel."
Några år senare preciserar Arrhenius i "Kemien och
det moderna livet"2 förutberäkningen, när
bensinknappheten första gången kommer att göra sig
gällande, till omkring år 1953. Denna prognos har i
alldeles otrolig grad styrkts genom den beräkning, som
för 4 år sedan uppställdes av en av våra mest
framstående petroleumstatistiker Garfias. Honom ha vi
att tacka för följande tabell3 (tab. IX). 1932 ställde
han, som vi se, prognosen, att petroleum kommer att
sina efter omkring 20 år, dvs. omkring samma år som
förut beräknats av Arrhenius.
Vi ha redan hälften av den av Arrhenius beräknade
tidsfristen bakom oss. och den kritiska tidpunkten har
ej förskjutits in i framtiden. Mitt i vårt nuvarande
överflöd måste vi se den sig hastigt närmande
knappheten i ögonen. Ha vi att vänta ett sinande av
petroleumkällorna mellan 1950 och 1960, så ha vi med ali
sannolikhet att motse en kännbar prisstegring på
petroleumprodukter redan om ett årtionde. Det är
inte heller uteslutet, att oljeförande länder komma att
försvåra utförseln av den dyrbara råvaran, som
annars kunde bliva knapp för dem själva; ja, det kan
t. o. m. gå så långt, att de införa totalt exportförbud.
Antaga vi, att ett land har möjlighet att avspärra
bensintillförseln till ett annat, så ligger däri en
pe-kuniär maktfaktor, som det träffade landet dyrt får
betala. I jämförelse med de värden, som i ett sådant
fall riskeras, spela de summor, som grundandet av en
i Kungl, vetenskapsakademiens årsbok 1920, s. 217.
- Denna beräkning upptogs först i den 1922 i Ijeipzig
utgivna tyska upplagan, s. 176.
3 Petroleum 29, Heft 27, s. 8 (1933).
Utgångsmaterial Erforderligt per 1 kg bensin Per 1 kg bensin
1 kWh -Xj 0.5 örè Pris [-Råvarupris-] {+Råvaru- pris+} öre Syntesgas
framställning öre Syntes och raffinering öre [-Bensinpris-] {+Bensin- pris+} öre
kg kWh per kr
,, , Bilolja s. k. Syntetisk
egenskaper vinterolja smörjolja
Specifik vikt vid 20° ............ 0.882 0,838
Viskositet °E vid 20°............ 32^6 32,o
50° fi in fi n«
Tab. VIII. V ramställning skost nåden för syntetisk bensin.
I
Avfalls ved ............................................ 9 16 fm3 5,o 17,o 5,5 15,o 37,5
Ved ....................................................... 9 16 fm3 8,5 23,5 5,5 15,0 44,o
Träkol.................................................... 1,5 27 m8 8,0 21,0 5,5 15,0 41,5
Torvbriketter........................................ 5 14 100 kg 1,3 13,5 5,5 15,o 34,o
12 dec. 1936 95
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
