- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Mekanik /
63

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mekanik

litet tåg, kunna dessa svängningar ibland bli
ganska kraftiga i första vagnen.

Bromsningarna kunna också förorsaka
svängningar i vagnarnas längdriktning, särskilt i långa
tåg. Ett verksamt medel att minska eller förhindra
dylika svängningar har man i s. k.
ringfjäderbuffer-tar, vilka på grund av friktion i buffertfjädrarna
icke ge tillbaka hela den vid hoptryckningen
upptagna rörelseenergien utan verka dämpande på
svängningarna.

Utom nu omtalade svängningsrörelser kunna
naturligtvis alla möjliga kombinationer av dessa
uppkomma.

Som exempel härpå kan nämnas ett slags
rullningsrörelser, utgörande en kombination av
sido-och vertikalsvängningar, som bruka uppkomma i en
vagn, som har benägenhet för sidosvängningar och
samtidigt har illa justerade bärfjädrar, så att t. c.
fjädrarna under två diagonala hörn av vagnskorgen
äro hårdare spända än fjädrarna under de två andra
hörnen.

Denna fel justering av bärfjädrarna kan ibland lia
sin orsak i att vagnskorgen är skev. Det kan i
sådana fall vara rätt svårt att justera fjädrarna så, att
viktfördelningen blir riktig.

För att underlätta injusteringen av fjädrarna har
statens järnvägar nyligen till huvudverkstaden i
Örebro anskaffat ett par sinnrika mätnings- och
väg-ningsapparater för vagnar, fig. 8. Dessa apparater
(eller "provställ") sättas under vagnen i stället för
boggierna, sedan man borttagit dessa. Vardera
provstället kan genom en omkopplingsanordning inställas
så, att vagnskorgen vilar antingen på en punkt, i
boggicentrum, eller på två punkter mitt för varandra
i vagnens tvärriktning.

Vid avvägningen av en vagnskorg upplägges
densamma på en punkt i det ena provstället och på två
punkter i det andra, således på tre punkter. Man
kan sedan på vågar i provställen avläsa vikten i de
tre stödpunkterna och med ledning härav uträkna
vagnens tyngdpunktsläge. Om det då visar sig, att
tyngdpunkten ligger alltför långt från vagnskorgens
mittpunkt, böra om möjligt omflyttningar av tyngre
detaljer göras eller också inläggas motvikter, så att,
tyngdpunkten kommer möjligast mitt i vagnen.

Med hjälp av provställen kan också vagnskorgen

PENDELLAN6D ° 750 mm

91 hm/tim

j 9/ km/tim.

Fig. 8. Vägnings- och mätningsapparat för järnvägsvagnar.
1. Kors-support. 2. Vågbrygga. 3. Inriktningsanordning. 4. Hållare för
mätskalor. 5. Rörligt centrumlager. 6. Centreringsprovare. 7.
Faslås-ningsanordning för rörliga centrumiagret. 8. Justeringsbalk. 9.
Inställningsanordning. 10. Kullager. 11. Vågbalauser. 12. Koppling för
vågbalanser. 13. Broms. 14. Ställkil, 15. Lyftanordning för justeringsbalk.



■20 « vhd ta

PENDELLAHGD *652 mm

90 km/lim_

19g hm] tim.





fA^A





Fig, 9. Diagram, visande pendeliängdens inverkan på vagnens gång.

uppmätas i avseende på skevhet. Det är nämligen
av vikt, att centrumlagren sitta rätt i förhållande
till varandra och icke luta t. e. åt var sitt håll vid
resp. boggier.

Man kan vid uppmätningen direkt avläsa huru
stora mellanlägg som event. behöva läggas in vid
centrumlagrets ena kant och vid glidklotsarna, för
att erhålla riktiga lägen på desamma.

Då sålunda vagnskorgen är justerad med avseende
på tyngdpunktsläge och event. skevhet, bör man,
för att få en riktig viktfördelning på bärfjädrarna,
hava dessa i förväg provbelastade och försedda med
märkning angående pilhöjden.

Fjädersatserna för en vagn skola utväljas så, att
alla fjädrar av samma typ hava möjligast lika
pil-höjd vid den belastning, som de bliva utsatta för
under vagnen.

Märkningen av fjädrarna är vid S. J. ordnad så,
att fjädrarna av en viss typ sorteras i 4 grupper, allt
efter den vid provbelastningen av varje fjäder
erhållna nedfjädringen för normalbelastningen. De
mjukaste fjädrarna komma i l:a gruppen och
märkas med ett påmålat gult streck. De hårdaste
fjädrarna i 4:e gruppen märkas med 4 streck.

För måttet på fjäderns fria pilhöjd har fastställts
rätt snäva toleranser, men tillverkningstoleranserna
för fjädringen hava i stället kunnat något ökas, tack
vare uppdelningen i 4 grupper.

För undersökningarna av vagnarnas gång
användes vid S. J. en registrerande apparat, som tillverkas
av firman Hallade i Paris.

En sådan apparat anskaffades först för
undersökning av banans spårläge. Apparaten är härvid
uppställd i en särskild för ändamålet avsedd vagn. Man
kör således alltid med samma vagn och tar diagram
å de olika bansträckor, som skola undersökas.

För undersökning av vagnarnas gång har
anskaffats en likadan apparat, som uppställes i den vagn,
man vill undersöka.

Vagnen köres sedan på en viss bansträcka
(vanligen Stockholm—Nyköping), varvid diagram
erhållas, som visa huru olika vagnar förhålla sig på

20 juni 1930

63

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936m/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free