- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Väg- och vattenbyggnadskonst /
98

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

bildar med horisontalen,
erhålla vi co — 45° för b > h >
>b+l. För b<h<b + l
erhålles den farligaste
glid-ytans vinkel co såsom
funktion av flera storheter. I det
följande antages även för
dessa fall co — 45°.
Ekvationen (3) övergår då till

J =

VÄ2

~-2- + Q + AP +

varav

Fig. 2.

d =

Z(s-l)
2s ’

För passiv glidning erhålles jämviktsekvationen
pl

-|-p[l — d) = p-d

varav

d =

IJfi + V

2 s "

Jordkilens vikt

v K1

J = J g + (Q à P) tg ca ■

...... (3)

sin 2 co v ;

varvid övre tecknet gäller för aktivt och undre
tecknet för passivt jordtryck.

Söka vi nu den vinkel co, som farligaste glidytan

Fig. 3.

(1)

q=2 jf(h)dh ... (4)

o

och intensiteten blir

i=yh + 2f(h) +

dQ_d(4P)
^ dh 1 dh ^ ’

(övre tecknet för aktivt och
undre tecknet för passivt tryck). Intensiteten vid
jordtryck utan pålning och obelastat markplan är
som bekant

i = j,hqz2†(h)

Vi få alltså intensiteten vid pålning och belastat
markplan genom att lägga kvantiteten
dQ _d(AP)

Ai =

(2)

(6)

Vi införa beteckningarna:

>nedglidande påle, varmed förstås en genom
glidytan gående påle, som till mer än längden d befinner
sig i glidkroppen. Pålen följer alltså glidkroppens
rörelse (glider med).

fast påle, varmed förstås en genom glidytan gående
påle, som blott till en längd mindre än d befinner sig
i glidkroppen. Pålen kommer vid glidningen icke att
följa glidkroppens rörelse.

En "fast påle" kommer således att överföra sin
belastning till under glidytan liggande lager, under
det att en "medglidande påle" överför sin belastning
till glidkroppen.

Till en början antages

Plan horisontal markyta.

Pålarna antagas vertikala och vidhäftningen mot
spånten försummas.

Ur fig. 3 erhålles vid glidning efter en godtycklig
glidyta AD.

P= J^2

2 t g co
j7 [h)dh

Kohesionskraften i glidytan K = -—–-

sin co

Genom projektion på glidytan AD erhålles
jämviktsekvationen

J eos co = (P -†- Q =F ^ P) sin co + K

eller

h

2J7(Å) dh

dh d

till den vanliga intensiteten utan pålning vid
obelastat markplan.

För enkelhets skull antages till en början
plattformens bredd b större än pålarnas längd l (fig. 4).
Varje påle antages uppbära en belastning enl. ovan
pl

P =

= q ■ n,

varav erhålles
pl

q =

I. 0 <h<d (fig. 4).

sn




d är det djup, vid
vilket pålen börjar följa glidkroppen i dess rörelse,
inses härav att samtliga pålar genom glidytan äro
"fasta" samt att således pålarna överföra sin
belastning Q till under glidytan liggande lager.
Jord-trycksintensiteten blir sålunda här oberoende av Q.

Vi få

pålarnas medellängd

i glidkroppen ~

antal pålar, som gå genom glidytan :

varav

AP

p A2
2 n

och enl. (6)

n

(8)

(9)

II. d < h <1 (fig. 4). De pålar, som stå närmast
spånten, komma nu att bliva "medglidande" (h > d),
varvid på dem verkande belastning kommer att
belasta glidkroppen, under det att de längre från
spånten befintliga pålarna bliva "fasta" (h < d).

De "medglidande" pålarna:
medellängd under glidkroppen =

(I _ h) + [l — d) 21 — (h-\-d)

98

26 sept. 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:05 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1936v/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free