- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Allmänna avdelningen /
118

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 ½. 18 mars 1937 - Konstfibrer — naturfibrer, av Tore Wahren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Konstfibrer-naturfibrer.

Av direktör TÖRE WAHREN.

Bland de otaliga fibrer, som med större eller mindre
framgång prövats inom textilindustrien, märkas:

I. Vegetabiliska fibrer. 1) bomull, 2) lin, 3) hampa,

4) jute, 5) ramie, 6) China grass.

II. Animaliska fibrer. A. Sådana, som växa fram
ur huden: 1) ull, 2) mohair, 3) alpacka, 4) gethår,

5) kamelhår och liknande. B. Utsöndringar: 1) äkta
silke, 2) Tussah-silke från vilda silkesmasken, 3)
spin-delsilke.

III. Konstfibrer. 1) konstsilke i olika former, 2)
glas, 3) metall, 4) asbest.

Ehuru beteckningen fiber för de sistnämnda
produkterna kanske ej är fullt korrekt, har jag
emellertid för enkelhetens skull här begagnat densamma.
Då det nu är nödvändigt att i någon mån begränsa
ämnet, kommer jag att inskränka mig till att här
beröra å ena sidan ull, bomull, äkta silke och lin
samt å andra sidan konstsilke, vistra och cell-ull.

Jag avser med beteckningen konstsilke det garn,
som konstsilkefabrikerna tillverka i obegränsade
fiberlängder. Med vistra eller cell-ull däremot avser
jag konstsilkesfibrer, skurna i kortare längder, vilka

fibrer sedermera enbart eller tillsammans med andra
fibrer, såsom bomull och ull i bomulls-, resp.
kam-garnsspinnerier, förvandlas till garn.

Människan har sedan förhistorisk tid förstått att
taga vara på det värdefulla material, som ullen utgör.
Ursprungligen var ullen av ganska låg kvalitet och
liknade mera hår än ull. Det har framkommit en
teori, gående ut på, att fåren tidigare hade dels en
underbeklädnad av ull och dels en beklädnad med
hår, som voro längre och grövre än ullfibrerna.

Av allt att döma var det i Spanien, som man först
lyckades förädla ullen och framställa en sådan
kvalitet, som numera kallas för merino-ull, dvs. en
hög kvalitet med mjuka fibrer med liten diameter.
Spanjorerna voro också fullt medvetna om den
förädlade ullens värde, och det var på den tiden vid
dödsstraff förbjudet att ur landet föra levande får!
Detta förbud kunde emellertid ej upprätthållas längre
än till i början av 1700-talet.

För oss kan det vara av intresse att höra, att
Sverige är det land, som först importerade merinofår.
Detta skedde år 1726, då Jonas Alströmer grundade

Tabell 1. Världsproduktionen av råull.
(I millioner lbs — basis fetull.)

Länder 1930—31 1931—32 1932-33 1933—34 1934—35 1935—36
Storbritannien med besittningar
Australien................................................ 912,1 1 006,6 1 062,6 995,9 1 015,4 991,7
Nya Zeeland ........................................ 271,1 282,8 288,4 300,5 276,0 316,5
Sydafrikanska Unionen ................... 302,0 314,0 330,0 284,0 222,0 250,0
Förenade Konungariket .................... 111,0 113,0 119,o 120,0 115,0 109,0
Kanada .................................................. 21,0 20,4 20,5 19,3 19,5 19,4
Irländska Fristaten ............................ 18,9 19,3 19,6 19,6 17,0 16,5
Summa (utom Indien och kolonierna) 1 636,1 1 756,1 1 840,1 1 739,8 1 664,9 1 703,1
Vissa andra länder
U. S. A.................................................... 434,6 464,4 440,5 459,8 451,0 452,7
Argentina................................................ 361,0 378,0 388,0 385,0 376,0 360,0
Urugay .................................................... 166,0 104,0 112,0 95,0 117,0 117,0
Frankrike............................................... 57,6 56,0 54,3 53,8 53,6 52,7
Rumänien................................................ 43,5 42,8 43,3 43,3 43,0 42,9
Algeriet.................................................... 49,3 28,1 39,3 39,0 41,0 43,0
Turkiet .................................................... 36,8 41,3 41,3 38,7 37,5 43,5
Tyskland ................................................ 32,4 32,4 31,5 31,3 32,2 36,3
Italien........................................................ 48,0 44,0 42,0 41,0 36,0 i
Brasilien ................................................ 34,6 35,0 33,7 35,3 36,4 36,4
Jugoslavien ............................................ 27,1 27,8 29,5 29,8 30,1 31,0
Franska Marocko ................................ 27,9 23,1 26,4 27,0 28,3 32,5
Chile ........................................................ 26,7 28,5 33,7 27,9 1 i
Summa enligt ovan 1 345,5 1 305,4 1 315,5 1 306,9 1 310,0 1 311,9
Andra brittiska länder2 .................... 121,2 121,9 134,3 123,5 117,7 121,9
övriga länder
Europa .................................................... 182,7 182,3 181,5 183,4 180,3 176.5
Afrika........................................................ 18,9 18,0 17,6 19,7 21,9 21,9
Amerika.................................................... 30,2 30,4 30,4 30,4 33,0 33,0
Asien3........................................................ 210,4 213,5 210,1 205,5 206,1 206,4
Sovjet-Rvssland .................................... 302,0 218,0 143,0 136,0 141,0 167,0
Summa Summa summarum 865,4 784,1 706,9 698,5 706,0 724,7
3 847,0 3 845,6 3862,5 | 3 744,7 3 680,9 3 739,7

1 Uppgift saknas. Antages samma som föregående års summa.

2 Inklusive ullproduktionen i Indien, uppskattad till en konstant siffra av 100 millioner lbs.

3 Inklusive ullproduktionen i Kina, uppskattad till en konstant siffra av 110 millioner lbs.

118

18 mars 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:28:09 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1937a/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free