Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 ½. 18 mars 1937 - Konstfibrer — naturfibrer, av Tore Wahren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
trådarna. Larven spinner på detta sätt kring sig
själv en tråd, som kan uppgå till omkring 1 200 m
i längd. Denna tråd bildar den s. k. kokongen.
Genom att lägga en dylik kokong i varmt vatten,
dödas djuret. Den klisterliknande substans, som
hållit samman silkestrådarna. upplöses, och man kan
rulla av trådarna på en haspel.
Silkesodlingen har med ali säkerhet sitt ursprung
i Kina. Den daterar sig från ungefär 2 700 år före
Kristus. Silkesodlingen omgavs på denna tid med
mycket stor sekretess, och det var endast
medlemmarna av den kungliga familjen, som voro invigda i
odlingens hemligheter. Kineserna lyckades också
under inte mindre än bortåt 3 000 år behålla
silkesodlingen för sig själva.
Vid vår tidräknings början infördes emellertid
silkesodlingen i Japan och har sedermera funnit
vägen även till Europa. På 1200-talet började man
sålunda odla silkesmasken i Italien, där
silkesindu-strien snart utvecklade sig till en nationalindustri.
Den nuvarande produktionen av äkta silke
framgår av tabell 4:
Konstsilkegarn.
Som jämförelse med föregående meddelas också ett
par översiktstabeller rörande konstsilke och
stapelfibrer, se tabell 5 och 6.
Vistra.
Fiberns egenskaper.
Jag skall nu beröra de viktigare egenskaper, som
en fiber måste äga, för att den skall lämpa sig för
framställning av textilvaror. Vad som måste beaktas
i detta sammanhang, är huvudsakligast följande:
1) fiberns styrka och tänjbarhet,
2) fiberns längd eller stapel samt stapelns jämnhet,
3) fiberns diameter och jämnhet i detta avseende,
4) adhesionsegenskaper,
5) materialets renhet,
Tabell 3. Världs produktionen av lin.
(I tusental ton.)
Länder 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935
Storbritannien med besittningar
Förenade Konungariket.................... 6 7 5 1 1 2 4 7
Irländska Fristaten............................ 1 1 1 i 1 l i 1
Kanada2 ................................................ 7 5 6 3 4 3 4 6
övriga länder
Sovjet-Unionen.................................... 319 354 433 541 492 551 524 541
Polen .................................................... 51 66 43 34 25 26 30 39
Litauen3 ................................................ 34 33 29 21 14 18 21 31
Lettland ............................................... 14 22 19 13 9 12 16 24
Frankrike ............................................ 32 39 20 6 5 9 16 14
Belgien ............................................... 21 18 • 15 11 7 17 22 28
Estland ................................................ 8 10 11 6 4 5 7 10
Tjeckoslovakien ................................ 10 9 6 3 3 4 5 5
Nederländerna .................................... 14 15 10 4 2 4 0 7
Tyskland1 ............................................ O 5 5 5 4 3 0 14
Rumänien ............................................ 2 3 3 i 6 6 5 7
Jugoslavien ........................................ 7 9 10 10 .10 10 11 O 5
Japan .................................................... 2 3 3 3 2 4 5
Italien.................................................... 5 O 5 2 o 2 2 0
Summa 535 601 621 670 590 676 681 751
1 Mindre än 500 ton.
2 Huvudsakligen linblånor ; produktionen av fibrer är relativt obetydlig.
3 Innefattar små kvantiteter hampa.
4 Beräknad produktion av fibrer.
J Uppgift saknas ; antages samma som föregående års summa.
Tabell 4. Världsproduktionen av råsilke.
(I millioner lbs.)
Länder 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934
Japan ............................ 87,50 93,36 93,96 96,59 91,69 92,95 99,74
Italien ........................... 10,66 10.64 10,76 7,24 8,32 7,50 6,36
Korea ............................ 1.96 2,31 2,92 3,16 2 79 3,52 3.97
Sovjet-Unionen............ 2,54 2,83 3,42 3,68 1,87 2,71 1
Grekland........................ 0,39 0.39 0,39 0,44 0.47 0,47 0,68
Turkiet............................ 0,28 0,30 0,21 0,19 0,31 0,42 0,60
Bulgarien........................ 0,36 0,44 0,41 0,22 0,24 0,22 0,25
Frankrike .................... 0,45 0.43 0,31 0.18 0.17 0,17 —
Övriga länder2 ............ 24,65 24,75 19,01 16.36 10.26 11,62 9,04
Summa 128,79 135,44 131,39 128,06 116,12 119,58 123,52
1 Uppgift saknas; antages bliva samma som föregående års totalsumma.
2 Innefattar export från Kina, Indien, Indo-Ivina och Iran.
120 18 mars 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
