Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 ½. 18 mars 1937 - Några tekniska nyheter - Ett nytt svenskt 410 mm triouniversalvalsverk, av P. G. Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 1.
nella avvikande konstruktion, och dessutom en hel
del av detaljerna skulle kunna införas som
förbättringar på befintliga verk, kan en beskrivning av
några detaljer hava sitt intresse.
Verket är som framgår av rubriken ett trioverk
med 410 mm valsdiam. och är med undantag för
valsarna helt utfört av stål. Mellanvalsen är fast och
under- och över valsarna höj- och sänkbara medelst
2 övre och 2 nedre storskruvar, drivna av gemensam
fjärrmanövrerad likströmsmotor via helkapslade
koniska kuggväxlar (a, fig. 1) och skruvväxlar (b, fig.
1). Valsarna inställas utan svårighet med 0,1 mm
noggrannhet med hjälp av visaretrumma. Genom
kopplingar (c, d, fig. 1) och en skruvkil (e, fig. 1
kunna valsarna oberoende av varandra inställas till
parallellitet med mellanvalsen och till lika spelrum i
över- och underläge. Övervalsen hänger i kraftiga
hängseljärn på ok. vilande på storskruvarna. Dessa
anspännas uppåt genom en enkel anordning,
varigenom eventuella glapprum i gängorna hindras att
förorsaka språng i verket. Vid dylika språng bruka
besvärligheter uppstå, genom att ledareborden förlora
sin anliggning mot valsbanan och förorsaka s. k.
bandning.
Alla 3 valsarna äro lika till banlängd (900 mm),
diameter (410 mm <‡>) och tapparnas utformning (240
mm 0) samt kokillhärdade. Vertikalvalsarna {†, fig.
1) äro utförda som invändigt koniska ringar av
kokillhärdat tackjärn med 270 mm diam. och 180 mm
banlängd.
Gapet lios horisontalvalsarna är max. 100 mm och
hos vertikalvalsarna 25—400 mm. Så stora bredder
som 400 mm kan man naturligtvis icke med fördel
nedvalsa på 410 (£> X 900 mm valsar, men 300 mm
går utmärkt, och verket har alltså ett stort
dimensionsområde, varjämte man kan få två slitbanor på
horisontalvalsarna i överläge, (dvs. mellan vertikal-
valsarna) t. e. 250 -f 150
mm eller 300 -f 100 mm.
Det torde vara känt för
alla som sysslat med
valsning, huru svårt det är att
valsa tunt och brett järn
på en bana som förut
slitits med smalt. I undre
läget utnyttjas hela
banlängden hos
horisontalvalsarna genom att järnet kan
passera under
vertikal-valslagren. (I underläget
användas i regel 2 banor
samtidigt. Den som
befinner sig mitt under den,
varå man för tillfället
valsar i övre läget, arbetar
som nedvalsningsbana,
under det att den andra är
"slätbana".)
Inställningen av
horisontalvalsarna sker som
nämnts med el. motor, som
fjärrmanövreras från en
godtycklig plats, och
vertikalvalsarna ställas var
för sig med omkastbara
spärrsockar (g, fig. 1) på
nedre skruvarna (i, fig. 1), varifrån rörelsen medelst
rullkedjor (/?, fig. 1) fortplantas till de övre (j, fig. 1).
Genom en enkel anordning kunna
vertikalvalsring-arna inställas i 2 olika höjdlägen, "varigenom 2
slitbanor kunna utnyttjas även på dem, innan ringarna
behöva uttagas för omsvarvning.
128
18 mars 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
