Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 ½. 18 mars 1937 - Några tekniska nyheter - Ett nytt svenskt 410 mm triouniversalvalsverk, av P. G. Ekman - Nyare typer av Symons konkross, av Göran Lundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«
Te kn i s k Ti ds kri ft
brukar det vara vanligt, att verkets hela ena ända är
förbyggd med dels drivanordningen för
vertikalvalsarna och dels drivanordningen för skruvning
av horisontalvalsarna. Båda dessa drivanordningar
bruka utgå från den fasta horisontalvalstappen (dvs.
under- eller mellantappen); för att möjliggöra ett
valsombyte måste den helt demonteras, vilket i
många fall kräver lika lång eller längre tid än själva
valsombytet. (Ett undantag utgöra ju sådana verk,
där vertikalvalsarna drivas av en separat växelstol,
vilken i stället har nackdelarna att kräva stort
utrymme och kosta pengar.)
På det här beskrivna valsverket har rörelsen för
vertikalvalsarna uttagits från övervalsen, varigenom
blott en mindre del av valsstolens fönster avskärmas.
Övervalsen är emellertid rörlig, och därför måste även
växellådan (x, fig. 1) vara rörlig. Den har anordnats
hängande i och svängbar kring den övre horisontella
drivaxeln (s, fig. 1) för vertikalvalsarna och med sin
nedre del genom en länk (y, fig. 1) förbunden med
den övre horisontalvalsens tapp. Länken fasthålles
endast medelst en konisk pinne, och sedan
densamma avlägsnats (jämte ställskruven (;) för övre
ver-tikalvalslagret) är hela växellådan fri att svängas åt
Fig. 5.
sidan till det streckprickade läget, varvid hela
stolfönstret lämnas öppet och valsombytet kan
försiggå i stort sett som ett ombyte i ett vanligt
triovals-par med fasta överfall.
Ett fullständigt ombyte av horisontalvalsar utföres
av 4 man på 7 tim. Denna tid skulle kunna
nedbringas genom ett reservkugghjul, som i förväg vore
påsatt på den övervals som skall läggas in. Den
lyftanordning, som står till buds, är ett vanligt
telfer-block på bana över valsstolarna.
Med ovan beskrivna drivanordning vanns dessutom
dels den fördelen, att horisontalvalstapparna blevo
bättre åtkomliga för smörjning och tillsyn och dels
att alla 6 kunde förses med klöv, Set Sjttj verket kunde
placeras mitt inne i en train och kopplas på båda
ändar, vilket ofta kan vara en uppskattad fördel.
Fig. 2, 3 och 4 visa verket i verkstadsmontage.
Dess kraftiga, enkla och åtkomliga byggnad framgår
tydligt av dessa bilder.
Som en kuriositet kan nämnas märkningen av
skaften på spärrsockarna {g, fig. 1), som visar i vilken
riktning vertikalvalsarna röra sig vid dragning av
spärrsockarna (fig. 5). Rörelseriktningen omkastas
genom 180° vridning av skaftet, varvid "ut"
förändras till "in" och vice versa.
Nyare typer av Symons konkross.
Av civilingeniör GÖRAN LUNDGREN.
Symons konkross och det arbetssätt, som ligger
till grund för denna märkliga krossmaskin, hava
tidigare berörts i Teknisk tidskrifts spalter.
Bergsingenjör Ernst Rothelius lämnade sålunda 1930 i en
artikel "Symons konkross" en utförlig beskrivning av
den då jämförelsevis nya maskinen samt en del
belysande data från försök och drift.1
Nyss nämnd artikel slutar med orden: "Av allt att
döma har tydligen denna maskin en stor mission att
fylla vid nedkrossning av gods av
mellankornstor-lekar, så att det sedan lämpar sig för inmatning i
finkrossar." I huru hög grad dessa ord besannats torde
framgå av uppgiften, att medan den första
kon-krossen installerades i Skandinavien 1927, åtföljd av
den andra i ordningen 1929, f. n. närmare sextiotalet
dylika arbeta inom samma område.
Förutom de fem storlekar, som tidigare existerat
av Symons konkross, finnas nu ytterligare två att
tillgå, nämligen 20 tum- och 41/ä fot-typerna
(beteckningarna hänföra sig till krosskonans
bottendiameter). Dessa storlekar överensstämma i alla
väsentliga drag med tidigare konkrossar. Dessutom har
en fullständigt ny typ tillkommit, vilken arbetar
i Bergsvetenskap, häfte 6, sid. 44 ff.
Tabell 1. Översikt över standardkonkrossar.
[-Intagsöppning-]
{+Intags- öppning+} Avverkning i m3/timme ■
Effektbehov
Krossstorlek Utloppsöppning i mm
mm 3 5 7 10 13 16 19 25 32 38 50 65 hk
130
20" fin................37 — — i 6 8 11 14 ______
grov.... 75 _ _ : _ _ 11 14 17 21 _ _ _ ""
2’ fin................40 4 6 8 11 ! 14 ________
grov .... 75 _ _ _ _ 14 17 20 25 28 33 _ _ àv
3’ fin................75 8,11 14 20 I 22 _ _ _ _ – _ _ _„ Rn
grov .... 115 _ _ _ _ 22 30 40 45 48 50 53 _ ou
i’ fin................115 - 17 22 33 45 _ — _ _ — — — 7c_inn
grov .... 170 — ’ — — — | 45 55 68 85 95 100 104 _ ,0
41’ fin................170 _ — — _ : 55 — 78 89 97 100 — -
grov .... 240 ______ 78 89 97 100 105 — ""
5}’ fin................215 _ — 33 55 73 _ _ — _ _ — — inn_9nn
grov.... 250 _____ V3 90 110 155 170 190 210 250 L0U |
T fin................280 _ _ _ 90 125 160 _ _ _ _ — — 9,n onn
grov ....,_355 _ _ _ _ 125_150 185 250 310 340 450 500 öw,
130 18 mars 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
