Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 15 maj 1937 - Ingenjören och bokföringen. Debet och kredit, av Erik Swartling - B. G. Markman †, av Ernst Rothelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
sekvenser, som vidlåda den. gängse bokföringen, och
mot den oklarhet hos denna, som överingenjör
Kärnekull så riktigt påtalar, ocli som förmått ingenjör
Ludvigsen att skriva sin ovannämnda bok.
Att det icke desto mindre varit mycket
fruktbringande för industribokföringens utveckling att
ingenjörer på ledande poster tvingats att närmare
sätta sig in i den ekonomiska förvaltningens problem,
torde vara höjt över allt tvivel. Det är nämligen i
stort sett icke experterna, vilkas tid i så stor
utsträckning upptages av det dagliga rutinarbetet eller
som, på grund av sin verksamhets teoretiska art,
äro allt för långt avlägsnade från det praktiska livet
och vilkas blick allt för ofta skymmes av allehanda
traditioner och fördomar, alstrade av kärleken till
det egna arbetet, som bäst lämpa sig att leda utveck
lingen av mänsklig verksamhet i allmänhet. De
erfarenheter man under kriget gjorde i detta
avseende och som för Frankrikes vidkommande skildras
av den kände franske vetenskapsmannen dr Gustave
Le Bon i hans arbete "Premières conséquenses de la
guerre" lämna utomordentligt starka belägg för
riktigheten av denna uppfattning liksom historiens
vittnesbörd på det hela taget.
Snarare är det bland intresserade lekmän och bland
dem som skola tillgodogöra sig resultatet av en viss
verksamhet, som framstegsmännen äro att söka. I
varje fall fordras det en viss läggning och vissa
egenskaper hos dem som skola öva inflytande på
utvecklingen, såsom fantasi och framsynthet, förmåga att
lätt sätta sig in i nya frågor och problem och
framför allt vilja att förbättra och nyskapa. Var skulle
det ligga närmare till hands att söka män med dessa
förutsättningar om icke bland dem som fått till
uppgift att leda och organisera ekonomiska företag?
Enligt undertecknads mening skulle det därför vara
synnerligen lyckligt icke blott för bokföringens
utveckling och ökad förståelse för den ekonomiska
redovisningens betydelse utan för det ekonomiska
livet i dess helhet, om företagsledare och alla de i
ledande ställning, som ha behov av på bokföringen
baserade uppgifter, ägnade mera uppmärksamhet och
intresse åt hithörande frågor så att den rika
erfarenhet och organisatoriska allmänbildning, som
otvivelaktigt står till buds, kunde i större utsträckning än
som hittills skett, komma denna gren av
administrationen till godo.
Förutsättningarna för att ett dylikt inflytande skall
kunna utövas, är givetvis att vederbörande icke utan
vidare godtaga de principer för bokföringen, som
f. n. tillämpas, i den mån sådana finnas, utan själva
undersöka vilka principerna för en bokföringsmässigt
korrekt och betryggande ekonomisk redovisning böra
vara. Vilka krav, som ur dessa synpunkter- måste
ställas på bokföringen, kommer att bliva ämnet för
en följande artikel. Erik Swartling.
B. G. Markman †.
Måndagen den 3 maj avled här i Stockholm
professorn i allmän bergsmekanik och gruvmekanik vid
Tekniska högskolan Bror Georg Markman. Under
senare år var han sjuklig och drog sig därför mer
och mer tillbaka från anförtrodda uppdrag och ar-
beten. Dödsfallet kom dock helt oväntat och
föregicks av endast några få dagars allvarligare
sjukdom.
Han var född i Malmö den 13 febr. 1880 och
varvid sin bortgång således något över 57 år. Efter
avlagd mogenhetsexamen genomgick han Tekniska
högskolans mekaniska och bergsvetenskapliga
avdelningar under åren 1899—1904. Härefter följde
anställning vid Morgårdshammar» mekaniska verkstad,
där han fram till 1916 var konstruktionschef. Under
sista året där var han samtidigt t. f. professor i
bergsmekanik. Från 1916 och till sin död verkade lian
som konsulterande inom sitt fack. År 1918 blev han
utnämnd till den professur lian alltjämt innehade.
Tiden 1919—1935 var han redaktör för denna
tidskrifts bergsvetenskapliga avdelning. Dessutom
styrelseledamot i avdelningen KB 1922 och T 1928—29.
Detta är i korta drag de yttre konturerna av ett liv
vigt åt forskning och arbete.
Den största betydelsen för bergsmekaniken här i
Sverige hade Markman genom de
maskinkonstruktioner som han skapade under sin tid vid
Morgårdshammar. Särskilt kan lians gruvspel och
krossmaskiner omnämnas. För den tid under vilken de kommo
till kunde de betraktas såsom stående på
höjdpunkten av vad tekniken då kunde åstadkomma både ur
konstruktions- och driftssynpunkt. Det rykte för
gedigenhet som Morgårdshammars maskiner erhållit
grundlades under den tid Markman var
konstruk-tionschef där.
Som professor kom hans pedagogiska läggning till
sin rätt. Föreläsningarna voro klara och rediga. En
viss visad bestämdhet hjälpte också till att
disciplinen blev god och resultaten av undervisningen de
bästa,
Hans egentliga forskningsarbete berörde mest
tryckluften och dess betydelse som
energiöverförings-niedel inom gruvhanteringen. Inom detta område har
han publicerat omkring ett dussin avhandlingar och
utredningar. Dessa voro alltid noggrant och
omsorgsfullt genomarbetade och erhöllo därigenom stort
värde. Genom en omfattande
konsultationsverksamhet fick han även tillfälle att omsätta resultaten av
forskningsarbetet i det praktiska livet.
Markman var mycket intresserad av den
bergsvetenskapliga litteraturen. Den bergshistoriska forsk-
206
26 juni 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
