Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 22 maj 1937 - Dagens kraftfrågor, av E. Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
22 MAJ UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 21
o
1 9 3 7 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 67
INNEHÅLL: Dagens kraftfrågor, av ingenjör E. Upmark. — Den högre tekniska undervisningen, diskussionen
av Mekanisternas yttrande. — Elektrovärmeinstitutet 1936. — Notiser. — Litteratur. — Tekniska föreningar.
— Insänt. — Sammanträden.
Dagens kraftfrågor.
Av ingenjör E. UPMARK.1
Den nuvarande högkonjunkturen har nu själv
utbildat vissa krafter mot en ytterligare
ansvällning. På ett par tillverkningsområden är
produktionsapparaten mycket hårt belagd. Leveranstiderna
ha blivit alltför långa och kraftiga prisstegringar ha
inträtt. För vårt eget lands vidkommande
tillkommer som ett utvecklingshämmande moment, att vår
viktigaste naturtillgång för industrien — skogen —
icke under nuvarande förhållanden kan lämna en
större uthållig avkastning än den som redan uttages.
De senaste årens produktionsökningar på många av
näringslivets områden synas därför endast med
mycket stor försiktighet böra användas som underlag,
när det gäller att i dag bedöma läget och planera
för framtiden.
Ett försiktigt bedömande är även på sin plats när
det gäller kraftverken. Deras utveckling är nämligen
i första hand beroende av industriens — särskilt den
konjunkturbetonade industriens — energiförbrukning
och därigenom av dess sysselsättning. Härvid synes
man dock fortfarande kunna räkna med att
energiförbrukningen per ton färdig produkt skall stegras.
Den ökade energiförbrukningen på grund av vidgad
användning av elektrisk kraft och längre driven
förädling kan nämligen i stort sett förväntas dominera
över den samtidiga minskningen av
energiförbrukningen på grund av förbättrade arbetsprocesser och
minskade förluster av olika slag.
En granskning av energiproduktionens utveckling
i vårt land under de senaste åren visar att
produktionen, som åren 1929—1932 praktiskt taget stod
stilla, sedan dess befunnit sig i ständig, ehuru på
senare tid något avmattad stegring. Den ligger nu vid
7,4 milliarder kilowattimmar icke mindre än ca 50 %
högre än åren 1929—1932. Denna kraftiga
procentuella ökning har icke motsvarighet i något av de
andra länderna med den i förhållande till folkmängden
största elektricitetsproduktionen, dvs. Norge, Canada,
Schweiz, Sverige och Förenta staterna i nämnd
ordning. Canada kommer oss närmast i detta avseende,
men där har ökningen till mycket stor del gått till
elektriska ångpannor och andra lågvärdiga ändamål.
Ett utmärkande drag för den nuvarande
energiförsörjningen är den höga utnyttjningen av
vatten-kraftanläggningarna. För omkring 15 år sedan bör-
i Föredrag’ vid Vattenkraftföreningens årsmöte den 22
april 1937.
jade man att elektriskt koppla ihop icke blott
närbelägna kraftverk utan även närbelägna
kraftledningsnät. Härigenom erhölls ökad möjlighet att
tillvarataga stationernas produktionskapacitet och
vattentillgång. Denna utveckling resulterade fram till
1929 i en betydande höjning av kraftverkens
energiproduktion per installerad kilowatt. Härtill bidrog
även de sjöregleringar, som genomfördes framförallt
i Dalälvens flodområde. År 1936 nåddes en ny
re-kordutnyttjning av vattenkraftverkens kapacitet, som
nu kunde utnyttjas ca 20 % bättre än 1929. Det
bör kanske erinras om att vattentillgången år 1936
var ganska god, om man bortser från vissa
sydsvenska vattendrag och norrländska kustälvar, som
hade vattenbrist under sensommaren och hösten. En
ytterligare förbättring av utjämningsmöjligheterna
bör bliva resultatet av det elektriska samarbetet över
de nyligen färdigställda kraftledningsförbindelserna
mellan Porjus och mellersta Norrland samt
framförallt mellan Krångede och Mellansverige. De större
inbördes avstånden medföra nämligen större
hydrologiska skiljaktigheter och därigenom större
utjämningsmöjligheter. Ytterligare ökning bör kunna
förväntas, när direkt förbindelse mellan Krångede och
Sydsvenska kraftaktiebolaget etableras samt då
regleringen av Vänern genomföres. Den höga
utnyttjningen 1936 var icke resultatet av någon konstlad
restriktionspolitik utan hade möjliggjorts genom
förbättrad utjämning m. m. Man kan därför påstå, att
den vid 1936 års slut befintliga
produktionskapaciteten vid de svenska vattenkraftverken var i stort sett
ganska väl avvägd i förhållande till behovet.
Att märka är emellertid, att denna
produktionskapacitet, som vid slutet av året uppgick till ca
1 575 000 kW, därunder ökats med ett rekordbelopp
av nyutbyggd kraft eller med ca 125 000 kW. Härav
kom 70 000 kW på Krångede a.-b. nybyggnad vid
Krångede vid Indalsälven, 11 000 kW på A.-b. Bofors
nybyggnad vid Karåsforsen i Svartälven, 10 000 kW
på Stockholms stads 5:te aggregat vid Untra vid
Dalälven, 10 500 kW på 2:dra aggregatet vid
statskraftverket Malfors i Motalaström och resten på
Borås stads nybyggnad vid Axelfors i Ätran samt
på ombyggnader och moderniseringar vid Alby i
Ljungan, Rottna i Rottnaälven, Dejefors i Klarälven
samt Trollhättan m. fi.
Även de under 1936 nypåbörjade enskilda
kraftverken uppvisa vad effektökningen beträffar ett nytt
12 juni 1937
213
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
