Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 14 aug. 1937 - Sjöregleringar för vattenkraftändamål, av Otto R. Alrutz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
bildat enligt vattenlagens föreskrifter, och för
detsamma utse styrelse, vilken enligt lag hade att
ombesörja regleringens genomförande och skötsel och att
indraga kostnadsbidrag från deltagarna i
vattenreg-leringsföretaget. Dessa lagbestämmelser föranledde,
att icke mindre än fyra vattenregleringsföretag
tillkommo vid sidan av regleringsföreningen och att
ytterligare två voro att vänta. Visserligen voro ju
deltagarna i vattenregleringsföretagen så när som
på en desamma som medlemmarna i
regleringsföreningen, och visserligen överlämnades åt denna ocli
dess styrelse, som bestod av ledamöterna i
vatten-regleringsföretagens styrelser, att leda samtliga
företag, men det hela blev dock en ganska tung
organisation med flera proformasammanträden och flera
styrelser.
Det ansågs för undvikande av dessa olägenheter
önskvärt att sammanföra alla företagen i en
gemensam organisation enligt vattenlagen, varigenom även
skulle vinnas den fördelen, att, om strömfall bytte
ägare, den nye ägàren bleve enligt lag skyldig att
under viss förutsättning fullgöra den
betalningsskyldighet till företaget, som åvilade strömfallet.
I vattenlagens 3 kap., som gäller för
sammanslutningar för vattenreglering för kraftändamål eller
blandat torrläggnings- och kraftändamål, har
visserligen förutsetts den möjligheten, att ett
regleringsföretag kan avse reglering av flere sjöar, och för
sådant fall stadgats, att ingen skall vara pliktig taga
del i kostnaden för sådan del av regleringen, varav
han ej har nytta, och icke heller berättigad att
deltaga i avgörande av fråga, som uteslutande rör sådan
del. Men lagen ger icke några särskilda föreskrifter
angående sammanslagning av två eller flera redan
bildade vattenregleringsföretag till ett, än mindre om
dylik sammanslagning, när det gäller
regleringsföretag tillåtna enligt äldre lag. Å andra sidan lägger
lagen icke hinder i vägen för en dylik
sammanslagning, som måste anses överensstämma med lagens
intentioner.
I anledning därav enades regleringsföreningen och
vattenregleringsföretagen samt dessas medlemmar
och delägare om att ingiva ansökan om
sammanslagning av samtliga av dem utförda sjöregleringar i
Dalälvens flodsystem till ett på flera delföretag (ett för
varje sjöreglering) uppdelat gemensamt Dalälvens
Vattenregleringsföretag enligt vattenlagen, för
vilket skulle gälla vissa av kontrahenterna
överenskomna bestämmelser.
Dessa bestämmelser, varom avtal alltså träffades,
gällde bl. a. andelstal för varje strömfall för
uttryckande av såväl dess bidragsskyldighet som dess
rösträtt i dels varje delföretag dels det gemensamma
företaget ävensom tidpunkten för
betalningsskyldighetens inträdande.
Sökandena ville nämligen för
vattenregleringsföre-taget tillämpa i stort sett samma regler, som gällt för
regleringsföreningen och vilka åtminstone i vissa
delar ansågos lämpligare än lagens motsvarande
stadganden.
För att klargöra detta torde en kortfattad
redogörelse för dessa stadganden vara lämplig.
Enligt vattenlagen skall andelstalet i ett
regleringsföretag bestämmas efter den båtnad, som genom
reglering tillföres varje strömfall. Denna kan för
varje delföretag uttryckas med ett tal, motsvarande
t. e. det antal kWh, som vinnes. Det andelstal, som
utvisar strömfallets betalningsskyldighet till de för
delföretagen gemensamma utgifterna och rösträtt i
gemensamma frågor, t. e. styrelseval, erhålles då
självfallet genom sammanläggning av båtnadstalen i
delföretagen. Beräkningen av båtnaden förutsätter
givetvis en plan för vattentappningen och en
beräkning av dennas inverkan på varje strömfall. Denna
åter är beroende av bland annat den fallhöjd och den
vattenmängd, för vilken varje strömfall bör
utbyggas. Sökande till företaget blir omedelbart
betalningsskyldig för sålunda åsätt andelstal, även om
sökandens strömfall är outbyggt. Strömfallsägare, som
icke är sökande till företaget, blir betalningsskyldig,
när han begagnar den genom regleringen vunna
förbättringen, oavsett i vilken utsträckning detta sker,
således oavsett om hela den beräknade fallhöjden är
utbyggd eller hela den genom regleringen vunna
vattenmängden utnyttjas. Någon ändring av de av
domstolen en gång fastställda andelstalen omtalas icke
i lagen. Uteslutet är dock icke, att ändring under
vissa förutsättningar kan erhållas genom nytt
domstolsutslag.
I Dalälvens regleringsförenings stadgar stod
andelstalet inom varje sektion i direkt förhållande till
beräknad fallhöjd, dvs. båtnadsprincipen var
tillämpad, men andelstalet i föreningens gemensamma
utgifter och rösträtten rörande gemensamma frågor
voro bestämda efter vad för varje strömfall betalats
till bestridande av samtliga anläggningskostnader.
Föreningens medlemmar ville icke rubba rösträttens
fördelning och önskade därför, i vad rörde
gemensamma angelägenheter, bibehålla vad man kan kalla
kostnadsprincipen, ehuru denna principiellt
näppeligen kan anses bättre än båtnadsprincipen.
I andra avseenden åter voro bestämmelserna i
föreningens stadgar att föredraga, därför att de voro i
viss mån smidigare och mera ägnade att skapa
rättvisa mellan delägarna än lagens stadganden.
Lagens stela system, för vilket ovan redogjorts, är
nämligen knappast ägnat att åstadkomma full
rättvisa mellan delägarna i ett vattenregleringsföretag
eller att möjliggöra de förändringar av
tappnings-plan, som kunna visa sig önskvärda. Det är svårt
för att icke säga omöjligt att på förhand med visshet
beräkna, i vilken omfattning strömfall komma att
bliva utbyggda och huru tappning av vatten bäst
bör skötas till allas bästa. Ändringar i dessa
förhållanden kunna ock uppkomma eller bliva önskvärda
gång efter annan beroende på många olika
omständigheter såsom sammanslagning i en utbyggnad av
två strömfall, överflyttning av fallhöjd från ett
kraftverk till annat, elektrisk samköming, ändring av
kraftverks drift till följd av ändring i kraftens
användning m. m.
I ’Dalälvens regleringsförenings stadgar hade som
sagt något smidigare regler införts. Visserligen
utgick man även där från andelstal, beräknade efter
antagna fallhöjder för de olika strömfallen, men
andels-talen kunde under vissa förutsättningar jämkas, om
utbyggd fallhöjd ökades över eller minskades under
den antagna. Därjämte var bestämt, att under de
första femton åren efter regleringsföretags
igångsättande betalningsskyldighet skulle inträda endast för
utbyggd fallhöjd, även om denna tillhörde en
sökande till regleringsföretaget.
338
10 juli 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
