Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 25 sept. 1937 - Till frågan om förbättrad utbildning i stadsplanekonst, av Gustaf Lovén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
25 SEPT. UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 39
o
1 9 3 7 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 67
INNEHÅLL: Till frågan om förbättrad utbildning i stadsplanekonst, av framlidne stadsingenjör Gustaf
Lovén. — Notiser. — Tekniska föreningar. — Sammanträden.
Till frågan om förbättrad utbildning i
stadsplanekonst.
Föreliggande uppsats är ett postumt
dokument författat av stadsingenjör Gustaf
Lovén under sista året av hans levnad.
Uppsatsen utgör ett sammandrag av
författarens på långvarig verksamhet i
Karlstad och på rik erfarenhet grundade
åsikter rörande utbildning i
stadsplanekonst och synes vara av sådant intresse
i den alltjämt aktuella frågan, att vi
ansett oss böra publicera densamma.
Red.
Inom Kungl, kommunikationsdepartementet
tillkallade sakkunniga hava den 19 juni 1933 avgivit
betänkande om förbättrad utbildning i
stadsplanekonst. Betänkandet tillhör serien statens offentliga
utredningar och har däri beteckningen 1933:26.
Be sakkunniga hava kommit till i huvudsak
följande resultat:
att en allmän stadsbyggnadsutbildning skulle
meddelas samtliga elever inom resp. fackskolor för
arkitektur och väg- och vattenbyggnad och detta vid
såväl K. T. H. som C. T. I.,
att för mera djupgående utbildning i
stadsbyggnadsfacket vid K. T. H. anordnas en "speciell
stadsbyggnadsutbildning" sä organiserad, att den kan
genomgås dels i omedelbar anslutning till den
allmänna stadsbyggnadsutbildningen, dels också av sådana
redan utexaminerade arkitekter, ingenjörer eller
lantmätare, vilka under praktisk verksamhet kommit
i sådan beröring med stadsbyggnadsuppgifter, att de
finna en tilläggsutbildning önskvärd eller behövlig,
att såväl den allmänna som den speciella
stadsbyggnadsutbildningen infogas i resp. läroanstalters
och fackskolors timplaner, så att de nuvarande
4-åriga kurserna vid K. T. H. ej komma att förlängas.
För avgivande av utlåtande är detta betänkande
remitterat till bl. a. Kungl, byggnadsstyrelsen,
styrelsen för K. T. H., styrelsen för C. T. I. och Svenska
kommunaltekniska föreningen.
De i denna artikel framförda synpunkterna äro ett
uttryck för tankar, som trängt sig på en sedan 25
år med stadsplanering verksam tekniker, under det
att han genom specialstudier på olika områden, som
beröra stadsplanekonst, försökt att förskaffa sig de
kunskaper, som han funnit vara behövliga för att
lösa de mångskiftande stadsplaneuppgifter, som
framställt sig under hans verksamhet i olika samhäl-
len. Det förefaller, som om ett dylikt inlägg,
tillkommet utan viss förutsättning angående
utbildningstidens längd, kunde hava en särskild uppgift att fylla,
då man har anledning antaga, att de sakkunniga an«
sett sig vara i större eller mindre grad bundna i
förutnämnda avseende. Det är i fortsättningen sålunda
fråga om utbildning för sådana, som speciellt skola
ägna sig åt utövande av stadsplanekonst.
I det följande åsyftas med ordet stadsplanekonst
samma begrepp som de sakkunniga betecknat med
ordet stadsbyggnad och i stället för det av de senare
använda ordet stadsbyggare som beteckning på dem,
som utöva stadsplanekonst (stadsbyggnad),
använder författaren beteckningen stadsplanerare.
Orsaken härtill är, att man vid användande av orden
stadsbyggnad och stadsbyggare löper fara att
glömma den speciella innebörd, som de sakkunniga hava
inlagt i dessa ord och som i viss mån strider mot
vad man skulle förvänta att de åsyftade enligt
vanligt svenskt språkbruk. De av undertecknad
använda orden äro visserligen ej heller de fullt adekvata
uttryck för vad som åsyftas men peka dock mera på
begreppens centrala innehåll och giva ej anledning
till begreppens upplösning i det diffusa.
De grundläggande faktorerna vid ali
stadsplanering äro:
Beskaffenheten av det samhälle man skall
planera för.
Den natur, vari samhället är beläget och har sin
tillväxt.
Här följa några resonemang om på vad sätt dessa
primfaktorer sammanhänga med stadsplaneringen och
om de kunskapsgrenar, vilka sålunda böra studeras
av den blivande stadsplaneraren för att han skall
kunna anses hava grundliga och någorlunda allsidiga
förutsättningar för sin uppgift.
Om någon vid genomläsning av det följande tycker
sig finna, att en del av de anförda ämnena sakna
betydelse, ber jag vederbörande tänka efter, om inte
denna hans uppfattning möjligen kan bero på, att
han, såsom naturligt är, något ensidigt tillämpar
problemen på det samhälle, där han själv är bosatt.
Utbildningen måste emellertid läggas så, att den giver
kunskaper för alla de olika samhällstyperna. Vad
som är tämligen självklart i ett samhälle kan behöva
ingående studeras i ett annat.
Det ligger också i sakens natur, att de. olika kun-
11 sept. 1937
385
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
