Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1937. Specialnummer: Tekniken i hem och hushåll - Renhållning och tvätt - Tvätten i hushållet, av G. Kastman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 5. Torkrum med aerotemperanläggning.
torkrum genom inmonterandet av en aerotemper.
Torkningen åstadkommes därvid av att uppvärmd
friskluft insläppes, cirkulerar och avledes genom en
evakueringstrumma, Har torkrummet fönster vilket
givetvis är önskvärt, få dessa under inga
förhållanden öppnas då aerotempern arbetar. Därigenom
brytas de beräknade luftcirkulationsbanorna och
effektiviteten hos anläggningen störes. Ännu en tids- och
kraftbesparande torkningsmöjlighet finner man i
varmmangeln. Denna tar tvättgodset direkt ifrån
centrifugen och därigenom bortfaller såväl hängning
som stänkning och dragning av kläderna.
Varm-manglarna bestå av en varm vals eller bordsskiva
samt en eller flera kalla valsar. Vid rotationen
pressas tyget av de kalla valsarna mot den varma
valsen och tyget torkar samtidigt som det slätmanglas.
Uppvärmningen av dessa maskiner kan ske med ånga,
gas eller elektricitet. För stora anläggningar äro de
ångvärmda cylindermanglarna givet att föredraga,
men för hushållsbruk lämpa sig de mindre gas eller
elektriskt uppvärmda manglarna bättre. Numera
förekomma i handeln små elektriskt värmda och
drivna manglar till relativt lågt pris och därmed blir
varmmanglingen aktuell även i de privata hushållen.
Där har man emellertid ofta en starkt inrotad
tvångsföreställning från husmödrarnas sida att kämpa emot,
den nämligen att varmmangling skulle göra starkare
angrepp på kläderna än lufttorkning. Att detta är
fullkomligt felaktigt kan man lätt förvissa sig om
genom att studera de tal Statens
provningsanstalt kommit till vid sina undersökningar över
torkningsproblemen. Försökskläderna ha tvättats 25
gånger och därefter torkats på olika sätt.
1) Kläderna ha legat kvar i vatten mellan tvättarna
och endast ångmanglats efter den 25:te tvättningen,
2) kläderna ha ångmanglats efter varje tvätt,
3) kläderna ha torkats i luft efter varje tvätt varje
gång 2 tim. 45 min.,
4) kläderna ha torkats i luft efter varje tvätt varje
gång 15 timmar.
Lufttorkningen har skett utan sol. Resultaten vid
undersökning av vävens hållfasthet visa att:
1) bomullsväven minskats med 14 %, linneväven
med 20 %,
2) bomullsväven minskat med 16 %, linneväven
med 26 %,
3) bomullsväven minskat med 24 %, linneväven
med 33 %,
4) bomullsväven minskat med 28 %, linneväven
med 36 %.
Nedsättningssiffran förklaras av att en
oxidationsprocess ägt rum på väven, vid denna angripes
cellulosan och överföres till oxycellulosa, som har sämre
hållfasthet. Hur stark denna cellulosaöverföring blir,
sammanhänger med det använda tvättmedlet och
vattnets hårdhet. Ett närmare ingående härpå ligger
emellertid utanför ramen av denna artikel.
Ytterligare undersökningar ha visat, att om lufttorkningen
sker i solskenet blir angreppet under för övrigt
samma förhållanden starkare. Därav framgår klart, att
varmmangling och torkning i varmtork inte endast
erbjuder en användbar torkningsmöjlighet, då lokala
förhållanden omöjliggöra lufttorkning, utan den ur
vetenskaplig synpunkt riktigaste och för kläderna
skonsammaste torkningen.
Räknar man med ett värde av 7,50 kr. per kg
kläder betyder rationell torkning en vinst av cirka
4 öre per klädkilo och tvätt. Till denna siffra bör
läggas den vinst som inskränkningen av mänsklig
arbetskraft vid denna arbetsmetod ger. Tyvärr
föreligger för det senare ej exakta siffror, varför de ej
kunna publiceras. En annan undersökning har visat,
att vid användandet av de effektivaste
tvättmaskinerna sparar man 16 öre per kilo kläder och tvätt
bara genom minskade arbetskostnader. Därtill skulle
med ali säkerhet kunna läggas en siffra för den
minskade slitning som kläderna vid denna behandling
bli utsatta för. En familj som tvättar 400 kg om året
Fig. 6. Elektrisk varmmangel för hushållsbruk.
466
30 okt. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
