Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
Tabell 1.
Slaggprovets Fig. nr
Nr Märke Art Ungefärlig analys Ursprung
1 Fe-sulfid............................ nära 100 X FeS ............ troilit i Gibeon
meteorjärn ................................ 13 a
2 5 (Fe, Mn)-oxidul................ 75 * FeO, 25 * MnO.... syntetiskt prov................ b
3 111 Mn-silikat ........................ 75 % MnO, 25 ^ SiOs.... ... c
4 6 Fe-silikat............................ 60 ^ FeO. 8 % MnO, 32 X SiÖs .................... vällugnsslagg.................... d
5 7 Ca-silikat ........................ ei känd ............................ masugnsslagg.................... e
med de tre övriga (b, c, é) något starkare intensiteter
inom det blå ljusområdet.
Vid direkt betraktande i mikroskopet äro samtliga
de fyra sista behandlade proven grå.
Det framgår alltså att medelst denna metod vissa
olikheter i de undersökta substansernas ytljus
visserligen kunna påvisas, men att de äro mycket små.
Användande av fotometriska mätningar och av
känsligare spektroskop skulle givetvis kunna bättre
markera de små olikheterna i spektrogrammen, men
samtidigt göra metoden mera komplicerad.
3. Några allmänna synpunkter.
En jämförelse av resultaten från denna
undersökningsserie med förut kända optiska egenskaper hos
de undersökta substanserna giver följande.
Först må påpekas, att reflexionsförmågau hos en
substans växer med dess brytnings- och
absorptions-index. Vid genomskinliga substanser är enbart den
förra av betydelse, medan vid ogenomskinliga
substanser båda inverka och den sistnämnda starkast.1
På grund av variationer i dessa indicis storlek för
olika våglängder kan det reflekterade (liksom det
genomfallande) ljuset erhålla olika
färgsammansättningar.
Den funna starka totala reflexionen hos FeS
sammanhänger sålunda med, att denna substans, till
skillnad från de övriga, är "ogenomskinlig", vilket ju
innebär att den har en hög absorptionsindex, till sin
storlek ej närmare känd. Ej heller är dess
brytningsindex känd — vilket för övrigt är fallet vid de
flesta "ogenomskinliga" substanser. Man brukar i
dylika fall av reflexionens storlek bestämma en s. k.
absorptionskoefficient, som motsvarar produkten av
de nämnda, var för sig okända indicis.
Samtliga de övriga substanserna besitta en viss,
iner eller mindre selektiv genomskinlighet, dvs. de ha
relativt låg absorptionsindex och en — åtminstone
för silikaten — jämförelsevis låg brytningsindex.2
Detta ger låg reflexion, vilket ju även här genom
spektrogrammen konstaterats.
Sammanfattning.
1. Undersökningen har avsett att utröna huruvida
man medelst ljusfilter respektive
spektrogramupp-tagningar, kan åstadkomma en förbättrad färgkarak-
1 Se t. e. B. Schneiderhöhn, Anleitung zur
mikrosko-pischen Bestimmung und Untersuchung von Erzen und
Auf-bereitungsprodukten, Berlin 1922, s. 67.
2 Ang. brytningsindex för Pe- och Mn-silikat, se Benedicks
och Löfqüist, 1. c., s. 193 ; för Ca-silikat se t. e. C. Hintze,
Handbuch der Mineralogie, 2. Bd., Leipzig 1897, s. 1 005,
1 025.
terisering av skilda slaggsubstanser. För
undersökningen har använts dels ett Zeiss’
mikrospektraloku-lar, dels en egenhändigt sammanställd
spektral-kamera.
2. Spektrograniupptagningar hava gjorts av tvenne
olika ljuskällor, av ett antal olika ljusfilter och för
några olika plåtsorter. Härigenom underlättas
särskiljandet av olikfärgade slaggfaser.
3. Direkt spektroskopisk analys av några olika, i
reflekterad belysning mer eller mindre likartat grå
slaggsubstanser [(Fe, Mn)0, Mn-silikat, Fe-silikat, [-Ca-silikat]-] {+Ca-
silikat]+} har ej givit några lätt påvisbara skillnader i
spektrogrammen. Det är dock ej uteslutet, att en
noggrannare fotometrisk undersökning av med
känsligare spektroskop upptagna spektrogram skulle
kunna ge större skiljaktigheter. Skiljaktigheter i
den totala reflexionsförmågan framträder tydligt.
För undersökning av (genomskinliga)
slaggsubstanser i genomfallande ljus, där färgvariationerna äro
större, synes dylik analysmetod kunna vara mera
användbar, enligt vad som framgick av några med
Zeiss’ mikrospektralokular gjorda iakttagelser.
Till professor C. Benedicks, som med intresse följt
arbetet och med vilken manuskriptet genomgåtts,
framför förf. sitt tack.
Fig. 13. Spektrogram (med gråkil) av ytljuset från : a, FeS ;
b, (Fe, Mn) O; c, Mn-silikat; d, Fe-silikat; e, Ca-silikat i
Pointolite-ljus, på, pankromatisk plåt.
10 april 1937
83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
