Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekmiskTidskrift
Plcnsektion ß -B
Fig
3. Damm vid Stadsforsen.
föras med tämligen tätt liggande inspektionsgångar.
Ett radikalt steg i denna riktning är dammars
utförande med särskild friliggande tätande vägg, vars
baksida göres fullt åtkomlig för inspektion och
reparation utan att vattnet behöver sänkas av. Exempel
härpå äro en ny damm vid Trollhättan och den under
byggnad varande dammen vid Stadsforsen (fig. 3).
Även för övriga större betongkonstruktioner, såsom
t, e. för tubintag och kraftstation föredrar man lätta,
armerade betongkonstruktioner framför oarmerade,
massiva murverk. Bland annat minskas härigenom
avsevärt risken för uppkomsten av sprickor på grund
av temperatur- och krympspänningar.
Som exempel på en dylik armerad konstruktion må
hänvisas till betongakvedukten i Malfors med 10 m
bredd och 6 m vattendjup, uppdelad i 5 st. 30 m
långa delar med böjliga kopparplåtar i inspekterbara
dilatationsfogar. Akvedukten utgör dessutom en
utmärkt hydraulisk ränna. Den är försedd med skärm
för vattenmätning vid turbinprovning.
Vad i övrigt själva betongkonstruktionerna angår
vill jag i korthet omnämna, att tendensen speciellt i
Amerika stämmer väl överens med utvecklingen på
detta område här i landet. Användningen av ett
speciellt för vattenbyggnader avsett cement, till skillnad
från sådant som användes t. e. i hus- och
brobyggnader, har nästan fullständigt slagit igenom i
Amerika, Där tillverkar man numera särskilda
lågtem-peraturcement med en sammansättning särskilt
motståndskraftig mot utlakning. Här i landet ha vi ju
också använt dylika lågtemperatureement, såsom
silikatcement vid Vargön och pansarcement, som
kommit till användning vid andra under de sista
åren utförda anläggningar. Jag kan ej här
redogöra för vilken av dessa cementsorter som vid olika
konstruktioner lämpligen bör komma till
användning, men allt talar för att kvaliteter med jäm-
förelsevis långsam bindning
och med en sammansättning,
som är svårutlöslig även i
aggressivt vatten, framdeles
i allmänhet komma att
användas för vattenbyggnader,
utsatta för ensidigt
vattentryck.
Emellertid är det icke
enbart cementets kvalitet, som
konstituerar möjligheten att
framställa en god
vattenbyggnadsbetong. Denna är i hög
grad beroende av valet av
övriga betongmaterialier och
deras proportionering,
utförandet av blandningen, den
färdiga betongmassans
transport samt placering och
bearbetning i formarna. Å andra
sidan är möjligheten att
utföra förstklassig
vattenbyggnadsbetong beroende av att
själva konstruktionerna äro
gjorda på ett med hänsyn till
utförandet lämpligt sätt med
lagom stora monoliter, väl
placerade dilatationsfogar m. m.
Betongbyggnadstekniken för
vattenbyggnader har sålunda under det sista
årtiondet genomgått en så kraftig utveckling, att
man måste beteckna den som en mycket svår
del av väg- och vattenbyggarnas arbetsområde.
Erfarenheten från tidigare utförda
vattenbyggnader av betong har givit vid handen, att på många
håll dyrbara reparationer måst företagas, vilket
medfört en icke förutsedd ökning av
årsunder-hållet, särskilt i sådana fall, då skadorna tagit sådan
omfattning, att reparationerna nödvändiggjort
kraftstationsdriftens fullständiga eller partiella inställande
under viss tid. Det är därför av största vikt för
kraftverksägarna att vattenbyggnaderna både
konstrueras och utföras på ett fullt sakkunnigt sätt.
Även på tunneldrivningens område har man gjort
betydande framsteg under de sista åren genom
införandet av bättre maskinell utrustning.
Borrma-skinstekniken med högre tryck på pressluften samt
kraftigare och självroterande maskiner ha
tillsammans med maskinskötarnas högt uppdrivna
arbetsskicklighet medfört möjlighet till snabb och
ekonomisk framdrift. Då därtill kommit att det nu finnes
praktiska och hållbara grävmaskiner, som snabbt och
för låg kostnad utlasta det sprängda berget, kan man
räkna med tunnelkostnader, obetydligt högre än före
kriget. Detta spelar givetvis stor roll här i landet,
där anläggningar kunna utföras i trakter med god
berggrund och tunnlar av stora dimensioner bli
relativt billiga. Goda exempel härpå äro Krångede och
Porjus. För blivande anläggningar kommer, speciellt
i Norrland, antagligen tunnelbyggnadskostnaden att
spela en ganska betydande roll.
Antalet vid en anläggnings utförande sysselsatta
arbetare är emellertid numera relativt lägre än förr,
vilket medför mindre behov av provisoriska bostäder.
Med hjälp av busstrafik kan man ofta helt slippa
barackförläggning, om man utnyttjar befintliga bo-
88
5 juni 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
