Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
ELEKTROTEKNIK
Redaktör. JULIUS KÖRNER
UTGIVEN AV 3VE.NSKA TC.KNOLCiGfOBCNHiOC.rt ■
wà
INNEHÅLL: Kraftbalansen vid samköming och de ekonomiska vinsterna av denna, av W. Borgquist. —
Stabilitetsfrågan vid parallelldrift av elektriska stoi system, av R. Lundholm. — Korta ledningar för
högfrekvens-överföring (nedledningar för mottagningsantenner), av E. T. Glas. — Notiser. — Litteratur.
Kraftbalansen vid samköming och de ekonomiska
vinsterna av denna.
Av W. BORGQUIST.1
Samkörningsidén vid övergång från mindre till större
kraftblock.
Under de senaste årtiondena har
samkörningspro-blemet varit föremål för upprepade föredrag,
varvid de grundläggande problemen, såsom
sammanlagringen av olika belastningar och det rationella
samarbetet mellan olika slag av vattenkraftverk samt
mellan dessa och ångkraftverk, blivit belysta. Från
olika håll har även behandlats interferensen mellan
vattenföringskurvorna i olika svenska vattendrag.
När det oaktat samma ämne här upptagits till
behandling, beror det därpå, att en del stora
samkör-ningsplaner hålla på att förverkligas. Syftet med
samkörningen och kraven på denna kunna väntas
få något ändrad karaktär, när man övergår från
sammankoppling av närbelägna kraftföretag till
samkör-ning av stora kraftblock i landets olika delar, icke
minst när man tar i betraktande de väldiga
vatten-regleringsföretag, som nu stå inför genomförande.
Belastningssammanlagringen vid ettårig kraftbalans.
Sammanlagringsvinsten vid hopkoppling av mindre
och medelstora kraftobjekt spelar som bekant en
stor roll i kraftverkens ekonomi. Den framträder
dels som en viss minskning av maximieffekten dels
som en överflyttning av kilowattimmar från
toppeffekten till botteneffekten. I den mån
kraftförbrukningen ökas och samkörningen utvidgas, avtager
denna vinstmöjlighet. Ett typiskt exempel kan
hämtas från SJ:s kraftuttagning. För en enda
uttag-ningspunkt varierar utnyttningstiden mellan 1300
timmar vid 5 MkWh uttagning och 3 500 timmar vid
50 MkWh, allt per år räknat. För de fem
omformarestationerna på banan Stockholm—Göteborg har
utnyttningstiden stigit från 3 600 timmar vid 60
MkWh till 3 850 timmar vid 85 MkWh. För alla de
13 st. uttagningspunkter, som år 1936 ingingo i
Vattenfallsstyrelsens avräkning med SJ, utgjorde
utnyttningstiden nämnda år 4 700 timmar vid 260
MkWh. Alla utnyttningstider äro hänförda till den
högsta kvartstimmeseffekten under året. Nyss-
nämnda data äro sammanställda i fig. 1. Man kan
med ledning av dem sluta sig till, att
utnyttningstiden för kvartstimmeseffekten icke torde bliva större
än ca 5 000 timmar, även om såväl antalet
uttagningspunkter som belastningen skulle ytterligare stiga.
När man sammankopplar Centralblocket och
Norrlandsblocket, är det likaledes endast litet att vinna
genom sammanlagring och ökad årlig utnyttningstid.
På fig. 2 utvisas dagsbelastningskurvorna för
Centralblocket och Norrlandsblocket för en normal
vardag under början av februari, april, juni, augusti,
oktober och december exkl. leveranserna av
ånggene-reringskraft. Karaktären på dessa
belastningskurvor är i stort sett densamma, ehuru
dygnsvariationerna äro något mindre vid Norrlandsblocket.
Maximibelastningen inträffar för båda blocken under
november och december med en belastningstopp på
f. m. mellan kl. 7 och 9 och på e. m. mellan kl. 15
och 17. Under sådana normala dagar uppstår det
därför icke någon minskning av
maximi-entimmes-effekten genom sammanlagring; entimmeseffekten är
den enhet, som vanligen begagnas i
Vattenfallsstyrelsens belastningsdiagram. Det är däremot sannolikt,
att det extra belastningstillskott, som uppkommer
under dagar med exceptionellt hög belastning, inte
skall inträffa samtidigt vid båda blocken, och att
/ybz-
6000
sooo
4ooo
3000
2000
/ooo
i överdirektör Borgquists liksom tekn. dr Lundholms
uppsatser i detta nummer återge 1 huvudsak de av samma förf.
hållna föredragen under "elektriska veckan" i Stockholm den
21—25 maj.
jo
A90
/so
Fig. 1. Utnyttningstiden för Statens
järnvägars kraftuttagning vid Centralblocket.
2 okt. 1937. häfte 10
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
