- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Kemi /
71

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift 1 ■ I–
r »y^ KEMI Redaktör = EVERT NORLIN
UTUIVEN AV SVENSKA T C K NO LOGFÖRE N 1 NG E1N. -^H Slflllilllllllllllllllffll

INNEHÅLL: Estländska oljeskifferindustrien, av ingenjör W. Lindquist. — Yärtagasverkets nya laboratorium,
av civilingenjörerna S. Qvarfort och N. Hainer.

Estländska oljeskifferindustrien.

Av ingenjör W. LINDQUIST.

F

JLjé

Förekomst och beskrivning av skiffern.

n havslagring av vegetabiliskt ursprung från
senare silurperioden, vilken i geologien betecknas
som ordovicium, är orsaken till uppkomsten av den
i Estland förekommande oljeskiffern. Efter sin första
fyndort kallas den kukersit. Det är ett skiktat
mineral av ljusbrun färg, otydligt musslig brottyta,
ringa hårdhet och ringa specifik vikt. Lufttorra bitar
taga lätt eld och brinna med starkt sotande låga,
varvid utvecklas en karakteristisk lukt. Innehållet
av organisk substans, varav oljeskifferns värde
beror, varierar mellan 35 till 50 %. Vidare
beståndsdelar äro kalksten till ca 30 % och sand, lera, pyrit
och andra mineralämnen i mindre kvantiteter,
tillsammans ca 25 %. Bergfuktig skiffer innehåller
dessutom 12—15% fuktighet.

I kukersitlagren finnas insprängda rester av en
utomordentligt rikhaltig havsflora och -fauna.
Hittills hava upptäckts kalkhaltiga skal av över 250
arter av lägre organismer: brachiopoder, trilobiter,
bryozoer, svampar, alger och snäckor, vilkas mjuka
kroppsdelar övergingo i skifferns organiska substans,
i Elementaranalysen av den sista uppvisar 76,5—76,8 %
kol, 9,1—9,3 % väte, 0,2—0,3, % kväve, 1,7—2j2_%
Isvavel, 0,5—0,7 % klor och 10,5—11,6 % syre.

O

^ Mängd och brytningsmojligheter.

Kukersitavlagringarna finnas under
kalkstensav-lagringarna, vilka framtränga till jordytan vid
Est-’" lands norra klippkust, och äro inmängda med ett
fler-^tal tunna kalkstensskikt. Skiktningen är mycket
likformig, och lagren hava mot SV bara den ringa
lutningen av i medeltal 10’, vilket utgör 3 m fall per km.

Mäktigheten av kukersitlagren är vid Kohtla
3,05 m, varav på mellanskikten av kalksten failer
25—35 %. Per kvadratmeter räknas 1,5—2 t
uttag-bar skiffer. Lönande förekomster utsträcka sig på
en areal av 120 km längd och 20—30 km bredd och
uppskattas till 5 milliarder ton. Mindre rikhaltiga
fyndigheter äro påvisade i väster till staden Paldiski
och sträcka sig mot öster också in i Ryssland.

Av de estländska skifferfyndigheterna äro omkring
10 % uttagbara genom dagbrytning.
Underjordsbrytningen är inte kostsammare, ty skikten äro nästan
parallella, mycket jämna, och besitta i de mäktiga
kalkstensskikten ett hållbart tak, som inte behöver
något stöd. Marken över underjordsgruvor är full-

komligt användbar till jordbruk; det förekommer nog
att åkrar bli vågiga till följd av mindre sänkningar
i jordytan.

Oljeskifferförekomsterna äro som naturrikedom
enligt gällande lag i statens ägo, och för deras
brytning erfordras beviljandet av en koncession avseende
brytningsrättighet till en viss areal. Hittills äro 12
koncessionsägare tilldelade 112 245 har, och
brytningen under åren 1918—1936 utgjorde sammanlagt
6 678 000 ton.

Brytningens tillvägagångssätt är följande: två
gruvarbetare arbeta i en ort, i det de för hand borra
hål i vågrätt riktning till 1,2 m djup, och spränga
väggen med sprängämne och stubintråd. De
söndersprängda skifferblocken utsorteras och utköras i
tippvagnar, medan kalkstenen blir kvar och användes
för utfyllning och stödning i de tömda orterna. En
gruvarbetares dagsproduktion utgör för närvarande
2.5 t. Genom utnyttjande av tekniska hjälpmedel,
exempelvis användning av elektriska eller
pneumatiska borrar istället för handborrar, kan
produktionen per man ökas till 3,5 à 4 t. Såsom
sprängämne nyttjas astralit i mjukare skikt och defensit i

Fig. 1. Lagerfördelning vid norra kusten av Estland.

de hårdare. Förbrukningen av sprängämne per
kubikmeter skiffer är 0,35 till 0,50 kg.

Egenskaper hos skiffern.

Skiffern sorteras efter utforslandet ur gruvorna i
4 sorter, vilka stå till konsumenternas förfogande:
I a sort: skiffer i utsorterade block.

Ib

II

??

o

ter.

i jämna bitar av 5 cm storlek,
siktade.

enomsnittsskiffer, blandning av alla sor-

III „ finkornigt material under 10 mm diameter.

11 sept. 1937. häfte 9

71

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:41 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1937k/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free