Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
MEKANIK
REDAKTÖR: H. F. NORDSTRÖM
UTOIVtN AV SVENSKA T t K KOLOS F ö B E N IINSEN
INNEHÅLL: Transportproblem inom den moderna storindustrien, av direktör Erik Widén.
Transportproblem inom den moderna
storindustrien.
Av direktör ERIK WIDÉN.1
Storindustriens transportproblem kunna beröra
såväl fjärrtransport som närtransport. Industriens
fjärrtransportmedel äro i huvudsak identiska med de
fjärrtransportmedel, som betjäna mänskligheten i
övrigt och skola i det följande endast beröras i
förbigående. Industriens inre transporter återigen, som till
sin karaktär äro närtransporter, erbjuda en rikhaltig
flora av olika typer transportanordningar och
ständigt varierande transportproblem, som äro typiska för
industrien.
För att få den rätta bilden av industriens inre
transportproblem är det kanske dock lämpligast att
betrakta dem mot bakgrunden av
fjärrtransportmed-len. Vi tillhöra en generation, som sett järnvägen nå
sin kulmen, som sett bilen, flygmaskinen, U-båten och
radion födas, varigenom människan erövrat nya
världar och rymder. Den europeiska civilisationens
framträngande över jordklotet är ju på visst sätt baserad
på transportteknikens framsteg och det är frestande
att citera det av Kipling präglade slagordet: Att
civilisera det är att transportera. Vi uppleva en
kulturepok, som är helt baserad på mekanisk transport.
Såväl storstäder som storindustrier existera endast tack
vare kraftiga maskindrivna transportmedel.
För att nu återvända till industrien skulle man ju
kunna tro, att dess inre transportmedel på grund av
de korta distanserna skulle vara mikroskopiska
jämfört med fjärrtransportmedlen. Så är dock
ingalunda förhållandet. I närvarande tid passera så gott
som alla varor en eller annan industrianläggning,
varför sammanlagda transportförmågan på
industriens transportanordningar är av samma
storleksordning, som på alla fjärrtransportmedel, — järnväg,
bil, båt — sammanlagda.
Det typiska för industriens inre transportmedel är
därför stor kapacitet och kort distans.
Från teknisk synpunkt är det detta särdrag, som
utmärkt industriens inre transportproblem och som
drivit fram de egenartade formerna för de
transportanordningar, som brukas inom industrien.
Förutom kort distans och stor kapacitet är det
ytterligare ett par drag, som utmärka industriens trans-
i Föredrag’ hållet vid Svenska teknologföreningens
avdelning för Mekanik årsmöte den 17 okt. 1936.
porter, nämligen att transporten vanligen går
mellan fixa punkter, att det alltså icke som exempelvis
vid lantbrukstransporter är fråga om hopsamling av
varor från ett stort område eller distribution över ett
sådant. Ett industritransportmedel avser alltså i
allmänhet enriktad transport mellan 2 punkter. En
annan egenskap hos industritransporten är, att det
transporterade materialet produceras kontinuerligt,
i en jämn ström, exempelvis från en arbetsmaskin.
Problemet bil — järnväg.
På fj ärrtransportens område lösas ju i allmänhet
transportproblemen medelst järnväg, bil eller båt. Det
kan vara av intresse att här i förbigående beröra
denna stora bil—järnvägs fråga från en speciell
synpunkt. På bottnen av denna strid ligger den
tekniska skillnaden att järnvägsvagnarna endast kunna gå
på sina en gång för alla fastlagda spår, under det
bilen, som termen lyder, transporterar från dörr till
dörr. Den senare egenskapen är ju i många fall en
stor fördel, då därigenom omlastning undvikes.
Vi hava även under det sista decenniet fått
bevittna att järnvägsbyggandet stoppat upp under det
bilarna ökat lavinartat i antal, så att man skulle
åtminstone vid ett ytligt betraktande kunna förutspå
järnvägarnas snara död.
Betraktas emellertid problemet bil—järnväg från
rent transportteknisk synpunkt (med bortseende från
den konstlade utveckling, som statliga åtgärder
event. kan frambringa) ligger saken helt annorlunda
till. Bilens "från dörr till dörr" egenskap gör den
överlägsen, så snart i transportuppgiften även ingår
hopsamling eller distribution av varor i mindre
poster över stora områden såsom fallet är vid
lantbrukets transporter. Ju mera hopsamling eller
distributionsmomentet dominerar desto svårare har
järnvägen att behålla positionen.
Om emellertid även järnvägsspåret går "från dörr
till dörr", exempelvis från gruvan till järnbruket,
kommer frågan i ett helt annat läge. Järnvägens
goda egenskaper "stor transportförmåga och liten
betjäning", göra den då klart överlägsen så framt
icke transportkvantiteten är alltför obetydlig.
Vid en stor järngruva, som transporterar malmen
ut till havet, kunna ju båda systemen användas; men
18 sept. 1937. häfte 9
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
