Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\ag - och Vattenbyggnadskonst
Vattenfall Vattendrag Företagare Data
Finnforsen, ökad
utbyggnad ’Skellefte älv Skellefteå stads
kraftverk 20 m fallhöjd 1 aggregat med 10 000 kW turb.-effekt Entreprenör: Bäckström &
Strömberg, Umeå.
Krångede Indalsälven Krångede a.-b. 58 m fallhöjd Ca 70 000 kW turb.-effekt fördelat på 2 aggregat Byggd i egen regi
Malfors Motala ström Vattenfallsstyrelsen 2i8 m fallhöjd 20 000 kW turb.-effekt fördelat på 2 aggregat Byggd i egen regi
Vargön Göta älv Vattenfallsstyrelsen 4,3 m fallhöjd 20 000 kW turb.-effekt fördelat på 2 aggregat Byggd i egen regi
Karåsforsen Svartälven A.-b. Bofors 21 m fallhöjd 11 000 kW turb.-effekt fördelat på 2 aggregat Byggd i egen regi
Av större anläggningar under utförande må
nämnas:
Vattenfall Vattendrag Företagare Effekt
Krångede, andra
utbyggnaden Indalsälven Krångede a.-b. 35 000 kW
Stadsforsen Indalsälven [-Vattenfallsstyrelsen-] {+Vattenfalls- styrelsen+} 64 000 kW
[-Långhags-forsen-]
{+Långhags- forsen+} Dalälven Stora
Kopparbergs Bergslags a.-b. 43 000 kW
stamlinjen från Norrland till mellersta Sverige satts i
drift under juni 1936 i och med att Krångede
kraftverk då började sin leverans söderut. Man räknar
även med att Porjuskraft skall komma sydliga
regioner tillgodo om något år. Detta är förvisso en
märkesetapp i den svenska kraftförsörjningens
historia.
Inom södra Sverige har den bästa vattenkraften
redan tillvaratagits, och hädanefter torde större delen
av ökningen inom södra Sverige och en stor del av
ökningen inom mellersta Sverige komma att hämtas
från Norrland.
De nya anläggningarna planeras numera från
början för anmärkningsvärt höga vattenmängder även
vid verk avsedda för industriell drift. Det har
nämligen visat sig, att det i praktiken är lämpligt att i
kraftverken förefinnes relativt stor övereffekt,
varigenom man har möjlighet att möta tillfälliga
belastningsökningar.
Även Norrlandskraftverken avsedda för lång
kraft-transport, exempelvis Krångede och Stadsforsens
kraftverk i Indalsälven, hava planerats för så höga
vattenmängder i slutstadiet som 420 resp. 450
m3/s eller ca 40 à 50 % högre än den blivande högsta
reglerade 9-månadersvattenmängden. Detta tyder på,
att man räknar med att från Norrland skall
överföras icke endast bottenkraft, utan att även spets-
kraft skall kunna lämnas i stor omfattning. Man
torde därför även i framtiden, då Norrlands kraft
användes i större omfattning, få räkna med att
ångkraften kommer att spela ungefär samma roll som
nu i kraftförsörjningen.
Utvecklingen har ju under åren gått mot allt större
aggregat. Det må omnämnas, att man efter ingående
undersökningar funnit det lämpligt att utföra
Lång-hagsforsens kraftverk i Dalälven med endast 2
aggregat, vardera slukande icke mindre än 200 m3/s.
Stadsforsens kraftverk i Indalsälven kommer att
erhålla 2 aggregat à 150 m3/s vid första utbyggnaden
och i slutstadiet tillkommer ett tredje aggregat,
ävenledes med 150 m3/s förbrukning.
Då man bläddrar i statistiken över vad som utförts
under de senare åren, faller först i ögonen det stora
OCH WO /9/f /9JO MO
Effektökning vid nybyggnader. Enskilda och kommunala verk.
mo
Konjunkturväxlingar.
Fig. 5.
24 april 1937
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
