Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
För olika antaganden om underhållskostnadens
variation med trafikintensiteten användes den å
nomogrammet angivna delen nederst till höger. Här
kan man lägga in erfarenhetssiffror av
underhållskostnaden vid vissa trafikintensitetsvärden och
däremellan antaga kurvor eller räta linjer. Om
sambandet mellan trafikintensitet och underhållskostnad
icke är känt, kan man göra något lämpligt antagande
om underhållskostnaden och direkt utgå från skalan
till höger i det lilla nomogrammet. I nomogrammet
har inlagts ett par typiska antaganden om
underhållets variation med trafikintensiteten (för
permanentbeläggning och impregnering), varvid
trafik-intensiteten angivits i fordon per dygn vid 6 m
väg-bredd. Om man har att göra med många
beläggningstyper kunna kurvorna för underhållskostnaden
uppritas i skala på genomskinligt papper och med s. k.
fotohörn fasthållas på sin plats.
För att kunna taga hänsyn till trafikvinstens
variation med trafikintensiteten användes delen överst
till höger. Sambandet med trafikintensiteten torde
oftast vara rätlinjigt. I det inlagda exemplet har
trafikintensiteten angivits i bilar per dygn vid 6 m
vägbredd. Därvid kan man antaga vissa värden för
olika beläggningar relativt grusväg eller göra andra
lämpliga antaganden. Om man bortser från
trafikvinsten sättes den = 0 i nomogrammet.
Till trafikintensitetens inverkan på
reparations-tiden t får man ta hänsyn genom att i varje fall välja
lämpliga ^-värden i delen överst till vänster. Vid
angivande av reparationskostnaden bör på lämpligt
sätt även tagas hänsyn till de kostnader och
svårigheter, som förorsakas trafiken genom arbetets
utförande.
För reparationskostnaden är det, på samma sätt
som förut sagts om underhållskostnaden, möjligt att
direkt antaga något lämpligt värde och använda den
undre skalan i tillhörande nomogram.
Räntefoten p inverkar på den erforderliga
amorteringen av reparationskostnaden. Nomogrammet är
beräknat för p — 5 %. För p-värden mellan 3 och
5 % kunna erforderliga linjer erhållas med hjälp av
de inlagda ränteskalorna. Om reparation av en
beläggning utföres dels för en mindre summa med
kortare intervall, dels dessutom för en större summa
med längre intervall, avläsas resp. årskostnader på
tillhörande undre skala och summeras i samma skala,
varpå man går vidare på angivet sätt.
Största inverkan på totala årskostnaden har
räntefoten genom anläggningskostnaden, och
nomogrammet kan användas för p-värden mellan 3 och 5 %.
Om man jämför beläggningar, som fordra olika
undergrund, bör kostnaden för denna inräknas i
anläggningskostnaden.
Utan att begå något större fel kan man vid
beräknandet av årskostnaden för en beläggning antaga
ett p-värde för anläggningskostnaden, t. e. om
medlen därför anskaffas genom amorteringslån, och ett
annat p-värde för reparationskostnaden, om denna
bekostas med underhållsmedel.
Nomogrammet kan användas för beräkning av
totala årskostnaden för en beläggning, då man känner
eller antager övriga uppgifter samt för undersökning
av vad det medför för skillnad i årskostnaden, om
förutsättningarna varieras. Årskostnaden för olika
beläggningar kan jämföras. Man kan även under-
söka, vilken anläggnings- eller underhållskostnad de
få betinga om årskostnaden skall bli lika.
Nomogrammet torde vara av värde t. e. vid
uppgörande av kostnadsberäkningar och vid jämförelse
mellan anbud.
Exempel (jfr nomogrammet).
1. Vad blir årskostnaden vid 500 bilar/dygn för
en beläggning (indränkning) med värdena (jfr
nomogrammet) :
a — 2,75; p = 5 %.
r — 0,20 vid t = 5.
u — 0,10 „ 200 bilar/dygn.
0,13 „ 500 „
0,20 „ 1000 „
V — 0,44 „ 1000 „
Svar 0,08 krlm2.
2. Vad får anläggningskostnaden högst vara för
en beläggning (topeka) för att årliga kostnaden vid
500 bilar/dygn ej skall bli högre än i ex. 1 (0,08
kr/m2), om följande värden gälla:
r =2,00 vid t — 15; p=4 %.
u = 0,02 „ 200 bilar/dygn.
0,05
1000
Vr=0,44 „ 1000 „
Svar 4,15 kr/m2.
Nomogrammet har som nämnts utarbetats på
uppdrag av ingenjör N. Wibeck och i samarbete med
förste assistenten vid Tekniska högskolan B. Hultin.1
Litteratur
i vilken frågan om vägbeläggningars ekonomi beröres och
där vissa uppgifter om anläggnings- och underhållskostnader
kunna erhållas.
Svenska vägföreningens tidskrift (handlingar) :
Är 1925. Civilingenjör G. Bergendahl. Några synpunkter
beträffande de nuvarande ekonomiska och tekniska
förutsättningarna för varaktiga beläggningar.
Civilingenjör Sten Ekelund. Förhållandet mellan
vägbeläggningars anläggningskostnad och livslängd.
Civilingenjör G. Traneus. Kan kostnaden för underhåll
av svenska vägar teoretiskt beräknas?
1926. Civilingenjör G. Bergendahl. Kan kostnaden för
underhåll av svenska vägar teoretiskt beräknas?
1928. Referat. Jämförelse mellan några olika typer av
vägbeläggningar.
1930. Ingenjör Axel Hall. Sten, betong eller asfalt.
Civilingenjör Alex Södergren. Högklassiga beläggningars
ekonomi och finansiering.
1932. överste R. Ekwall. Synpunkter på frågan om
huvudvägarnas beläggning.
1933. Civilingenjör H. Fredén. Några ekonomiska
jämförelser mellan vissa beläggningstyper.
1936. Civilingenjör Nils Wibeck. Några synpunkter vid
val av vägbeläggning.
Svenska vägföreningens kompendium i
vägbeläggningsteknik, 1937.
Väginstitutets meddelanden nr 28.
Civilingenjör Nils von Matern. Bidrag till frågan om
högklassiga beläggningar i Sverige.
Teknisk tidskrift. Allmänna upplagan.
Är 1923, h. 22. Civilingenjör E. P. "Wretlind. Vägars
an-läggnings-, underhålls- och trafikeringskostnad.
1930, h. 9. Civilingenjör Nils von Matern. Till frågan
om högklassiga beläggningar i Sverige.
Teknisk tidskrift, avd. Väg- och vattenbyggnadskonst år
1924, h. 3. Civilingenjörerna Erland Hedström och E. P.
Wretlind. Kapitalisering av vägunderhållskostnaden genom
varaktiga beläggningar.
1931 års väg- och brosakkunnigas betänkande, del 1,
vägar.
i Kopia av nomogrammet i storlek 65 X 65 cm erhålles
mot insändande av kr. 1: 25 till förf., adr. Strindbergsg. 51,
Sthlm.
114
23 okt. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
