Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
VÄG-och VATTENBYGGNADSKONST
redaktör: j. r. alex södergren
•UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLO&FOO^M I MG t~
INNEHÅLL: S:t Eriksbrons ombyggnad, av civilingenjör Sture Sabelström. — Modellförsök för bestämning av
avbördningsmängden genom ett sidomunstycke på en ledning. — Litteratur. — Notiser.
S:† Eri ksb rons ombyggnad.
Erfarenheter från röntgenundersökning av den svetsade stålöverbyggnaden.
Av civilingeniör STURE SABELSTRÖM.1
Strax efter fullbordandet av de stora
svetsningsarbetena vid Tranebergsbro, Västerbron och
Pål-sundsbron projekterades S:t Eriksbron med svetsad
stålöverbyggnad. Erfarenheterna från de tidigare
brobyggena voro av skiftande art. Å ena sidan
kunde arbetena slutföras programenligt, men å
andra sidan fann man, att genomförandet av de
planerade svetsningsarbetena krävde en omsorgsfullare
kontroll och mera omfattande undersökningar och
provningar än vad som från början kunnat förutses.
Kontrollen bestod i en minutiös granskning av de
färdigsvetsade fogarnas ytor. Arbetarna övervakades
genom svetsareprov. Vidare utskuros prov ur den
färdiga konstruktionen och svetsförbindningar, i vissa
fall hela balkar, provbelastades till brott.
Genom trägen övning kan man ernå ganska stor
färdighet att bedöma svetsens kvalitet efter dess
yl-utseende. En regelbunden elektrodförning och ytans
därav betingade karakteristiska utseende äro
merendels tecken på en god svets. Motsatt är
förhållandet, då ytan företer oregelbundna upphöjningar och
ojämnheter. Detta bedömningssätt kan med fördel
tillämpas särskilt i fråga om vertikalsvetsning.
Att föreskrivna mått på svetsarna innehållas, kan
direkt uppmätas. Inbränningsdiken, sprickor i ytan
kunna likaledes iakttagas vid en okulärundersökning.
Svetsareproven ge som regel en god föreställning om
arbetarnas vana och skicklighet.
Utskärning av provstycken ur den färdiga
konstruktionen samt belastning av dessa till brott höra
givetvis till de mest effektiva metoder, man har att
tillgå, när det gäller att undersöka svetsarbetets
kvalitet.
Men denna metod kan endast ifrågakomma som
stickprov, och dess användning är oftast mycket
begränsad, då det utskurna provet måste ersättas med
nytt material, vilket ej alltid låter sig göra.
Metoden är, som sagt, god, och dessutom har den en
psykologisk inverkan på arbetarna, som är av stor
betydelse.
Under tillverkningen och monteringen av
stålkonstruktionerna till nämnda broar inträffade det flera
i Artikeln skriven i anslutning- till i föregående nummer
publicerade uppsatser av major E. Nilsson och ing. O. Forell
behandlande S :t Eriksbrons ombyggnad.
gånger, att sprickor upptäcktes i svetsarna. Av de
prov, som utskuros ur de färdiga svetsarna, voro
somliga bra, andra mindre bra. De upptäckta
felaktigheterna blevo givetvis omedelbart reparerade,
sprickorna mejslades upp, och ny svetsning utfördes.
I vad mån omsvetsningen påverkade den
intilliggande fogen eller grundmaterialet i denna eventuellt
genom att framkalla nya sprickbildningar, har det
varit svårt att avgöra, ävensom i vilken utsträckning
felaktigheter funnits i de svetsar, som undgått
upptäckt. Även om felaktigheter i hållfasthetshänseende
voro av mindre betydelse, voro de dock ägnade att
lämna rum för en viss känsla av osäkerhet
beträffande konstruktionens allmänna tillstånd.
Svetsningsarbetet vid Pålsundsbron avslutades i
januari 1935, och erfarenheterna därifrån visade, att
de tillämpade kontrollmetoderna visserligen lämnade
tillfredsställande resultat inom vissa gränser, men
ej voro tillfyllest för erhållande av en ingående
kännedom om svetsningens beskaffenhet.
Vid denna tidpunkt hade metoden att undersöka
svetsförbindningar med röntgenfotografering börjat
slå igenom, särskilt i Tyskland. Då intet annat
effektivt medel att prova svetsars beskaffenhet syntes
stå till buds, låg det nära till hands, att Stockholms
hamnstyrelse, som gått i spetsen för
svetsningsförfarandets introducering och användning i stor skala
vid tillverkning av stålkonstruktioner för broar i
Sverige, fäste sin uppmärksamhet på denna
provningsmetod.
På våren 1935 företog major Nilsson på uppdrag
av hamnstyrelsen en orienterande undersökning av
provningsfrågans läge på kontinenten vid denna
tidpunkt, och efter hans hemkomst inleddes preliminära
förhandlingar med vissa statens tekniska ämbetsverk
i syfte att gemensamt anskaffa en röntgenapparat
för sagda ändamål. Innan denna plan hunnit taga
fast form, väcktes emellertid förslag inom
Ingenjörsvetenskapsakademiens svetekommission att inköpa en
apparat. Meningen var, att denna skulle placeras på
Statens provningsanstalt och att hamnstyrelsens
behov därmed också skulle tillgodoses. Då detta
förslag efter cirka ett och ett halvt års förlopp ännu
icke syntes vara på väg att realiseras, beslöt
hamnstyrelsen i december 1936 att för egen räkning an-
27 nov. 1937. häfte 11
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
