Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 30 april 1938. Specialnummer: Vardagsrationalisering - Vardagsrationalisering medelst arbetsstudier, av C. Tarras Sällfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 6. Arbetsmetoden före metodstudiet vid rullning och
gängning av lock till plåtburkar.
Om maskinen behöver stannas, så sker detta genom
att arbetaren drager i spaken, vilken nu förlängts
med en bit plattjärn, som synes till vänster om
arbetaren.
Genom denna omläggning av arbetsmetoden kan
man uppnå ett nära 100 %-igt utnyttjande av
maskinens kapacitet, då arbetaren nu ledigt hinner med i
maskinens takt. Arbetet har dessutom blivit
betydligt mindre ansträngande.
Det spilltidsstudium, som utförts vid gamla
arbetsmetoden, sammanfattas i följande siffror:
Produktiv maskintid....... 64 %
Spilltid................... 36 %
100 %
Genom omläggningen eliminerades 24 % av dessa
36 % spilltider medan återstående 12 % voro
nödvändiga spilltider i samband med hämtning av lock,
tömning av korg o. d., vilka därför kvarstodo. Hela
omläggningen av arbetet resulterade sålunda i en
produktionsökning på 32 %. Då den
kapitalinvestering som erfordrades för att nå detta resultat var
obetydlig, medförde omläggningen goda årliga
besparingar i tillverkningskostnaderna.
Man hör ofta sägas och ser ävenledes understundom
i pressen påståendet, att genom en rationalisering av
arbetet inom industrien större krav ställas på
arbetarens uppmärksamhet och vitalitet i arbetet. Fall
finnas givetvis där detta är riktigt. Det är
emellertid artikelförfattarens uppfattning att de fall, där
genom rationalisering arbetet blir mindre
ansträngande för arbetaren, äro de till antalet vida övervägande.
Vid all rationalisering, som är rätt bedriven, går näm-
Fig. 7. Arbetsmetoden efter metodstudiet vid rullning och
gängning av lock till plåtburkar.
ligen strävan ut på att göra arbetet mindre
betungande. Ovan har visats exempel på hur de kroppsliga
ansträngningarna hos arbetaren på olika sätt ha
minskats. I det följande skola givas ytterligare några
exempel på mera kända arbeten inom några olika
större industrier, där detta ävenledes måste anses
vara fallet.
Genom den allmänna strävan, som genom
mekanisering förefinnes inom industrien, att göra
maskinarbetet mera automatiskt, bortfaller i hög grad
funktionen hos arbetaren att genom handgrepp på
maskinen bestämma produktionstakten för denna.
Arbetarens sysselsättning inskränkes härvid i stort sett till
att övervaka maskinens arbete, varigenom såväl den
kroppsliga ansträngningen som kraven på hans
uppmärksamhet i hög grad minskas.
Inom mekaniska verkstadsindustrien voro svarvar
tidigare utförda för handmatning, varvid arbetarens
uppmärksamhet under svarvningen hela tiden fick
inriktas på att utföra matningen för hand. I moderna
svarvar inställer arbetaren blott skärverktyget och
kopplar till den automatiska matningen. Medan
maskinen arbetar, anstränges ej hans
uppmärksamhet, utan han kan i viloställning lugnt iakttaga denna.
Vid slipning med automatisk matning och
automatiskt stopp, då det gäller vissa toleranser, behöver
arbetaren också endast inställa maskinen och kan
därefter vänta till maskinen automatiskt gör frånslag.
Yid punktsvetsning med relä, som automatiskt slår
ifrån, då svetsen är fullgod, underlättas ävenledes
arbetet väsentligt. Förr fick arbetaren med ögonen
uppmärksamt följa arbetet för att bedöma, när
svetsen skulle anses färdig.
Yid en selfactorspinnmaskin måste spinnaren under
30 april 1938
193
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
