Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 7 maj 1938 - Den tekniska forskningen, av Sten Westerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
I vinsten är institutet men även ifrågavarande forskare
delaktig.
Utom denna institution finnas även talrika andra
forskningsinstitut, bland vilka märkas aeronautical
research institute (grundat 1918), imperial fuel
research institute samt Tokyo industrial research
institute, vilket sistnämnda har en årsbudget på 750 000
yen, dvs. närmare 1 400 000 kr. Sammanlagt räknade
man i Japan år 1933 68 forskningsinstitut med
teknisk inriktning.
Av övriga länder med institut för avancerad
teknisk forskning märkas Sovjet-Ryssland med 338,
Italien med 25, Polen med 21, Tjeckoslovakien och
Frankrike med vardera 10 samt Ungern, Holland och
Schweiz med vardera tre institut, allt enligt Minerva,
Jahrbuch der gelehrten Welt.
Alla övriga länder visa enligt samma källa mindre
än två institut per land, bland dem Sverige.
Efter denna skildring av de stora industriländernas
åtgärder för teknisk vetenskaplig forskning torde våra
grannländer erbjuda för Sverige ett särskilt intresse.
Danmark.
Detta industriellt föga utvecklade land har
förvånande rika fonder till förfogande för vetenskaplig
och teknisk forskning.
Carlsbergslaboratoriet med 111 mill. kronor i
fonder, stiftat år 1876, har visserligen i främsta rummet
rent vetenskapliga uppgifter på sitt arbetsprogram
men i viss mån också tekniska med syfte att främja
jäsningsindustrierna.
Däremot finnes ett antal andra fonder på
sammanlagt ca 30 mill. kronor, vilka äro mera uttryckligt
avsedda för tekniska forskningsuppgifter. Forskningar
med understöd av dessa fonder bedrivas i allmänhet i
intim kontakt med Den polytekniske Laereanstalt.
Finland.
Finland liar haft att kämpa med stora
statsekono-miska svårigheter vid uppbyggandet av en
kulturpolitik på nationell basis. Ett synnerligen märkligt
initiativ har emellertid tagits i detta land. Vintern
1916 beslöto träförädlingsindustriens män bilda en
organisation, vars uppgift skulle bli att bedriva
kemisk undersöknings- och försöksverksamhet för
industriella behov. Formellt fick den nya organisationen
gestalten av ett bolag, A.-b. Centrallaboratorium, men
i själva verket blev det en stiftelse utan rätt att till
delägarna utdela någon vinst. Bland initiativtagarna
funnos många av den finländska industriens
förgrundsfigurer. Institutionen arbetar på 5
avdelningar. 27 vetenskapligt utbildade anställda finnas.
Den omständigheten, att alla de stora företagen inom
träförädlingsindustrierna numera ha egna
laboratorier, har synbarligen icke gjort Centrallaboratorium
överflödigt. Det sistnämnda anses representera den
högsta standarden beträffande undersökningsmetoder,
en standard som den finländska industrien är mycket
mån om att bevara.
Under de senaste åren har man i Finland kunnat
glädja sig åt grundandet av flera betydande fonder
till understödjande av vetenskaplig forskning. Så
grundades t, e. år 1929 ett biokemiskt
forskningsinstitut i förbindelse med de smörexportfirman Vallio
tillhörande laboratorierna. Ett nytt laboratorium upp-
rättades 1931. Utgifterna för detta institut uppgingo
1931 till 740 000 fmk., vartill komma 567 000 fink. för
Valliolaboratoriet. Institutet har 23 anställda.
Norge.
Vid Norges tekniska högskola i Trondheim finnes
en forskningsfond på bortåt 1 200 000 kr. Dess
betydelse blir klarlagd därav, att hittills inalles i
forskningsbidrag utbetalts ca 480 000 kr. Under senare år
har ca 42 000 kr. årligen utbetalats.
Forskningsverksamheten vid tekniska högskolan i Trondheim stödes
ytterligare därav, att 8 docenturer på ca 6 500 kr. av
statsmedel finnas. Av industriella
forskningsinstitut, åstadkomna genom samverkan inom
vederbörande industrier, ha på senare år tillkommit:
Hermetikk-industriens laboratorium och Papierindustriens
forskningsinstitut.
Sverige.
I Sverige bedrives tekniskt vetenskaplig forskning
först och främst vid våra båda tekniska högskolor.
Därjämte finns det av bergshanteringen grundade
Metallografiska institutet,
Ingeniörsvetenskapsakademiens laboratorier för kolning, cement-, ång- och
värmeforskning. Till de tekniska
forskningslaboratorierna torde man också kunna räkna det för
Nobelstiftelsemedel upprättade laboratoriet för
korrosionsförsök och i viss mån det med donationsmedel
upprättade biokemiska institutet vid Stockholms
högskola. Forskningsarbete bedrives även vid Statens
provningsanstalt. Delvis med medel från stat och
kommun drives, eller är planerat att drivas, forskning
vid Textilinstitutet i Borås.
Enligt av dr Ekström i Teknisk tidskrift 1936
publicerade uppgifter finnas i Sverige fonder för
vetenskapliga och kulturella ändamål på tillsammans ca 75 mill.
kronor, däri icke inberäknat Nobelstiftelsen på ca
48 mill. kronor, vilken, som bekant, i relativt
obetydlig grad kommer svenska intressen tillgodo. Av
detta för våra förhållanden betydande kapital
kommer dock för ingenjörsvetenskap, exkl.
Ingeniörsvetenskapsakademiens stiftelse på 1 800 000 kronor,
endast ca 2,3 mill. kronor. Av detta belopp förvaltar
Tekniska högskolan mer än hälften eller 1,3 mill.
kronor. Härav disponeras likväl över 1 mill. kronor
för studiestipendier. För egentliga
forskningsändamål är sålunda endast ett kapital på 300 000 kronor
disponibelt.
Något bättre äro förhållandena vid Chalmers
tekniska högskola. Sedan 1929 finnes där en fond på
0,45 mill. kronor, avsedd till bestridande av kostnader
i samband ined teknisk vetenskaplig forskning. Till
främjande av forskning inom skeppsbyggeriet finnas
i Göteborg fonder på 0,»5 mill. kronor. Dessutom
finnas en del fonder, t. e. dr Hammars, avsedda för
med tekniken besläktade ändamål.
Ingeniörsvetenskapsakademien, grundad av de
svenska industrierna år 1919, arbetar förutom med
inkomster från dess stiftelse på ca 60000 kronor
med ett statsunderstöd av ca 40 000 kronor per år.
För de närmaste 5 åren liar genom Föreningen till
främjande av teknisk vetenskaplig forskning, bildad
år 1937 av medlemmar inom Sveriges
industriförbund, garanterats ett anslag till akademien av 60 000
kronor årligen. Dessutom har akademien från
diverse håll fått anslag für special forskningar.
7 maj 1938 361
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
