Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 25 juni 1938 - Notiser - Koksning av stenkol med elektrisk ström, av s. - Buna, av Brt. - Skärhastigheter, av Brt. - Vid snabbstålshärdning i saltbad, av Brt. - Nitade och svetsade skarvars vattenmotstånd, av Brt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Bl Kolstàl
0 Snabbsvan/stål
■ Karbid-hårdfnetall
1927 Wolframkarbid H
1931 T/-W-karbid H, låg feg.
1933 V-W-karbid H,hög!eg
v-250-300m
v 150 m
V-&0 m
v=25mv
v=3èm
Fig. 1. Genomskärning av elektrisk koksningsretort.
ligt uppgift kan sålunda vandringshastigheten av den
cylindriska förkoksningszonen från retortmitten i
riktning mot väggarna regleras mellan 6 och 160 mm/tim.
Efter avslutad koksning tömmes retorten genom att
bottenluckan fc öppnas, så att koksen nedfaller genom
en tratt i släckningsbehållaren n, där den på vanligt
sätt släckes, varefter den vidarebefordras på
transportbandet s. Retorten är infodrad med chamottesten †
och i väggen äro insatta gasuttag i, som föra från
re-tortens inre genom inmurningen och den denna
omgivande gastäta plåtmanteln Ti. I övrigt är retorten pä
vanligt sätt försedd med avgasledning q och tjäravlopp r.
För undvikande av vagabonderande strömmar är
re-tortmanteln ansluten till jord genom ledningen p. Av
övriga beteckningar betyder m en plattform och l
anordningar för påsläppning av tryckvatten till
koksbehållaren.
Fördelarna med denna elektriska
koksningsanord-ning uppgivas ligga däri, att anordningen erhåller hög
kapacitet, varjämte värmeekonomien blir hög tack vare
att värmetillförseln sker inifrån. Genom att
anordningen på denna grund kan inneslutas i en gastät
plåtmantel erhålles även en högvärdig gas, som icke är
utspädd av inläckande luft. Tjärutbytet uppgives även
bliva högt vid användning av detta system på grund
av att destillationen kan ske vid undertryck. Det torde
kunna förutsättas att dylik elektrisk koksning endast
ställer sig ekonomisk vid lågt strömpris. På grund av
den ovan omnämnda reglerbarheten förefaller det vara
möjligt, att använda dylika koksugnar såsom
belast-nirigsutlämnare för kraftverk. s.
Buna, det tyska syntetiska gummit, tillverkas i allt
större utsträckning. Den årliga produktionen beräknas
nu till ca 20 000 ton. (Industrial and Engineering
Che-mistry 30, 3, 1938.) Brt.
Ar rno 2 . 1927 1937 sedan m
Material: V7Hg/mm hållfasthet, ma†ning=1mm/varv,spåndjup°4mm
Fig. 1.
Skärhastigheter. Införandet av hårdmetaller har
medfört en kraftig ökning av skärhastigheterna vid
svarvning. Ovanstående diagram visar utvecklingen sedan
år 1900. (Rapatz, F., Pollack, H., och Holzberger, J.,
Ståhl und Eisen 58, 265, 1938.) Brt.
Vid snabbstålshärdning i saltbad är det av vikt, att
strömmen ledes på sådant sätt, att den icke passerar
genom de föremål, som skola härdas. I sådant fall
uppstår nämligen, enligt prof. Hultgrens undersökningar,
lätt partiell överhettning eller t. o. m. smältning av
godsytan. Fig. 1 och 2 visa schematiskt en olämplig och en
lämplig konstruktion av saltbadsugn. I fig. 1 gå
strömlinjerna delvis genom arbetsstycket. I fig. 2 däremot
passera de endast saltbadet.
Om i senare fallet elektrodernas inbördes avstånd samt
avstånd från väggen värjas på rätt sätt, erhålles genom
Fig. 1.
Fig. 2.
en elektromagnetisk effekt god omröring i saltbadet och
temperaturfördelningen i badet blir därför jämn.
(Hultgren, A., Transactions of the A. S. M. 1166, 1937.)
Brt.
Nitade och svetsade skarvars vattenmotstånd hava
jämförts enligt en undersökning av Die
Hamburgische-Schiffbau-Versuchsanstalt. Två fiskebåtar hava byggts
efter samma ritningar. Skrovet hos den ena
sammanfogades genom nitning och hos den andra genom
svetsning. Båtarna hava därefter provkörts, varvid hänsyn
tagits till att propeller, vattentemperatur,
vindförhålllan-den osv. varit lika i båda fallen. Resultatet av dessa
undersökningar visade, att det svetsade fartyget fordrade
7—9 °/c mindre effekt än det nitade vid 12 knops
hastighet. Vid lägre hastigheter var skillnaden något mindre.
(VDI, 82, 464, 1938.)
Brt.
312
16 juli 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
