Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 30 juli 1938 - Sveriges försörjningsmöjligheter i fråga om kemiska produkter, av A. Billberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
30 JULI UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 30
1 9 3 8 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ÅRG. 68
INNEHÅLL: Sveriges försörjningsmöjligheter i fråga om kemiska produkter, av civilingenjör A. Billberg. —
Lättmetallerna inom skeppsbyggeriet, av ingenjör Arne Brinck. — Facit. — Litteratur.
• •. ..•■;-. •■ • f f;1 Ii"I <: . ........
Sveriges försörjningsmöjligheter i fråga om
kemiska produkter.
Av civilingeniör A. BILLBERG.1
Idet följande komma våra
självförsörjningsmöjligheter i fråga om kemiska produkter icke att
behandlas enbart ur beredskapssynpunkt utan även ur
mera allmänna synpunkter, närmast
nationalekonomiska. I själva verket äro
självförsörjningssträvandena en sund instinkt, skulle jag vilja säga, i
synnerhet när det gäller dylika strävanden med kemiens
tillhjälp. Därmed är emellertid icke sagt, att inte
utsikterna till en sund nationalekonomisk lösning kunna
vara mycket olika i olika fall. Man bör därför noga
analysera de vägar och möjligheter som synas
tänkbara, innan man ger sig in på dessa
utvecklingsarbeten, som oftast måste bliva mycket omfattande
och dyrbara samt även ovissa.
Kemiens och den kemiska teknikens uppgifter för
vårt lands utveckling kunna sammanfattas i följande
teser:
Nationalekonomiskt sett äro uppgifterna sålunda:
1) att medverka till bästa möjliga utnyttjande av
våra naturtillgångar ävensom vid förädlingen av
lantbrukets produkter,
2) att medverka vid framställning av olika
produkter ur importerade råvaror och halvfabrikat i den
mån sådan framställning kan göras konkurrenskraftig.
Måttligt tullskydd för dylika tillverkningar må icke
anses innebära, att de sunda nationalekonomiska
förutsättningarna blivit upphävda.
Ur beredskapssynpunkt tillkomma följande
uppgifter:
3) att medverka vid vissa tillverkningar, som icke
för närvarande äro nationalekonomiskt motiverade —
i strängare bemärkelse åtminstone — men som man
av olika inrikespolitiska skäl kan vilja bedriva inom
landet, t. e. för att hindra utländska monopol att
till-lämpa en oskälig prispolitik, för att motverka
arbetslöshet, för att stödja en begynnande
utvecklingslinje etc.
4) att medverka till åstadkommandet av sådana
tillverkningar inom landet, som av utrikespolitiska,
även inbegripet handelspolitiska, skäl anses
nödvändiga för att i erforderlig grad säkerställa näringslivets
fortgång vid importsvårigheter.
När vi inom Rikskommissionen för ekonomisk för-
i Föredrag vid Sveriges kemiska industrikontörs årsmöte
den 27 april 1938. ’
svarsberedskap bearbetat vårt lands
självförsörjningsproblem på det kemiska området ur speciella
beredskapssynpunkter, har det mycket snart visat sig, att
dessa beredskapsproblem ofta böra vara av allmännare
intresse för industrien och att beredskapsproblemens
lösning ofta sammanfaller med förefintliga normala
utvecklingstendenser. Orsaken till att problemen
ifråga icke desto mindre ännu äro olösta för vår del,
visar sig ofta bero på, att lösningen fordrar vissa
kombinationer av intressen och intressegrupper samt
samarbete i olika riktningar. Dessa nödvändiga
intressen har hittills icke funnit varandra i erforderligt
samarbete. Genom de utredningar, som nu i olika
riktningar göras ur beredskapssynpunkt, blir det
emellertid i allmänhet klarlagt vilka intressen, som
måste bringas till sådant samarbete för att
möjliggöra en lösning av resp. försörjningsproblem, och i
den mån utsikter till ekonomiska lösningar finnas, är
det att hoppas, att såväl industrien som statsmakterna
ville upptaga sådana utvecklingslinjer till
målmedveten bearbetning. Jag är övertygad om att de
initiament, som beredskapsutredningarna sålunda
kunna giva industrien, i många fall sammanfalla med
den normala tekniska utvecklingen, och att
beredskapsarbetet därför även bör bliva värdefullt för det
tekniskt-ekonomiska framåtskridandet i vårt land.
Jag kommer nu först att ge en kort statistisk
översikt över vårt försörjningsläge med avseende på en del
viktigare varugrupper och varor, vid vilkas
framställning den kemiska tekniken är delaktig i
avgörande omfattning. Därefter komma
självförsörjnings-möjligheterna för en del särskilt viktiga eller
intressanta varugrupper att närmare behandlas i belysning
av de sannolika utvecklingslinjerna på det kemiskt
industriella området.
Den nuvarande situationen beträffande vår kemiska
industris andel i det svenska folkhushållet framgår
rätt bra av följande sammanställningar ur
handels-och industristatistiken.
Om vi börja med de i tabell 1 upptagna flytande
bränslena, som på senare år fått en allt mer kemiskt
betonad prägel genom de syntetiska förfarandenas
frammarsch, så måste vi tyvärr konstatera, att
situationen ter sig ganska dyster. Mot en hastigt stigande
import, som förra året uppgick till 490 000 ton bensin,
435 000 ton motor- och pannbrännolja samt 108 000
23 juli 1938
351
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
