Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 30 juli 1938 - Sveriges försörjningsmöjligheter i fråga om kemiska produkter, av A. Billberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
4) Oellon eller triacetatfolier genom behandling
med ättiksyra.
På mjölkbasis fås konsthorn (fig. 5).
Ur kol och kväve fås en hel rad nya ämnen, som
bl. a. äro intressanta för oss, enär man kan få fram
underlag för läcker och andra målarfärger, dymedelst
ersättande linolja, sickativ och även i viss mån
terpentin (fig. 6).
De slutsatser man för vår del drager rörande det
utvecklingsområde, som nyss — tyvärr blott flyktigt
— behandlats äro:
1) att vi äga erforderliga råvaror inom landet och
även redan framställa en del behövliga
mellanprodukter: karbid, acetylen, cellulosa, nitrocellulosa, viscos
etc.,
2) att framställning av en del andra erforderliga
mellanprodukter, t. e. fenoler och kresoler, mycket väl
skulle kunna ordnas hos oss på olika sätt. Torvtjära
borde vara en bra utgångsprodukt för sådana
ändamål, men även andra möjligheter finnas i samband
med trädestillations- och cellulosaindustrierna,
3) att konstmassornas frammarsch kan komma att
bereda vår elektriska och vår maskin- och
apparat-industri svårigheter, särskilt vid exporten, om vi icke
börja lära oss tillverka och använda dessa
konstmassor. På grund av de stora variationsmöjligheter
i konstmassornas egenskaper, som kunna
åstadkommas genom ändring av framställningsbetingelserna,
blir ett intimt samarbete mellan tillverkare och
förbrukare nödvändigt för att förstklassiga resultat
skola uppnås.
Det återstår nu att säga något om den sista
avdelningen, nämligen den kemiska forskningens inverkan
på den kemiska teknikens närmaste utveckling.
Strukturforskningen, som på senare tid gjort stora
framsteg och inom vilken viktiga nya rön väntas
framkomma, inverkar givetvis befordrande på den
tillämpade kemien i dess helhet men har särskild
betydelse för de konstgjorda massornas tillverkning.
Bättre kännedom om den kemiska konstitutionens
samband med olika fysikaliska och kemiska
egenskaper skulle i hög grad underlätta
utexperimenterandet av konstprodukter med just de egenskaper, som
i vart särskilt fall kan eftersträvas.
På reaktionskemiens område är det särskilt studiet
av katalysatorernas verkningssätt, sett i samband
med katolysatorernas konstitution, som kan förväntas
i hög grad föra den syntetiska kemiska tekniken
framåt. Det empiriska sökandet efter lämplig
katalysator för att genomföra en viss reaktion kommer
att underlättas, och det kan kanske småningom bli
möjligt att förutsäga hur resp. katalysator skall vara
beskaffad i varje särskilt fall. Det torde även kunna
bli tal om framställning av helt nya ämnen i och för
katalytiska ändamål.
Ett annat för tekniken mycket viktigt avsnitt àv
reaktionskemien är studiet av medlen för
reaktionsmotståndets övervinnande. Hittills arbetar man ju i
tekniken mest med kemiska ingrepp i förening med
temperatur- och tryckändringar samt elektriska
spänningar. Emellertid studeras alltmer möjligheterna att
genomföra olika reaktioner genom att tillföra energi
på andra sätt, t. e. genom vibrationer eller olika
slags vågor, ljud, ljusbestrålning, radioaktiv
strålning, elektriska urladdningar m. m.
ideltonstharta
ürlnämneaharts
Fig:. 6. Konstämnen av kol och luftens kväve.
Till sist uppställer sig frågan: Äro våra resurser
tillräckliga för att vi skola kunna göra oss gällande
i den allt intensivare och omvälvande utveckling på
det industriella området, som pågår?
Svaret är: Nej — långt därifrån.
För det första kan konstateras, att något
målmedvetet och systematiskt framstegsarbete efter de stora
utvecklingslinjer, som i det föregående skisserats,
icke äger rum hos oss. Det framstegsarbete, som
bedrives av industrierna, rör mest
tillverkningsförbättringar av deras egna fabrikationsgrenar samt
eventuellt undersökningar om upptagandet av en eller
annan ny tillverkningsgren. Resurserna äro oftast
alltför blygsamma för det systematiska
utvecklingsarbetet.
Det fristående enskilda uppfinnareinitiativet åter
har inom kemien icke alls samma betydelse som inom
den mekaniska tekniken. Detta beror bl. a. på, att
uppfinnareverksamheten på det kemiska området ofta
i själva Verket huvudsakligen är ett mödosamt,
långvarigt och dyrbart forskningsarbete, som i de flesta
fall kräver god kemisk skolning samt stora resurser i
apparatutrustning och medhjälpare för att inom
rimlig tid leda till praktiska resultat. Bara
laboratorieexperimenten för framställningen av den syntetiska
kautschuken uppgives t. e. hava kostat 100 OOO RM
pr år under ca 10 års tid och när försöken i halvstor
skala vidtogo, blev det ännu dyrare! Vad vidare
tidsfaktorn i forskningen beträffar, så torde det inte
råda något tvivel om, att de olika 4- och
5-års-planerna verka forcerande på den tekniska
utvecklingen — alldeles oavsett om planerna lyckas eller ej.
De kemiska industrier, som äro av den
storleksordningen, att de kunna ge sig in på de stora
utvecklingslinjerna äro lätt räknade. Vi ha hos oss
dessvärre icke något I. G.-Farbenindustrie. Ej heller ha
vi några industriföretag, som specialiserat sig på
kemiska förfaranden och kemisk apparatur, såsom t. é.
Lurgi i Tyskland. Vi skulle behöva ett "Allmänna
Svenska" på det kemiska området.
Det svåra med kemisk industri är för övrigt, att det
i allmänhet icke är lönande att börja tillverkningen i
mindre omfattning och sedan söka utvidga
rörelsen, utan det är i allmänhet nödvändigt att genast
sätta igång i mycket stor skala och ofta t. o. m. med
en kombination av flera samtidiga tillverkningar för
att det hela skall ge någon vinst.
En tänkbar utväg för oss vore, att vissa industrier
tillsammans bildade utvecklingsföretag för
bearbetandet av sådana utvecklingslinjer, som äro av gemen-
Lecker och
lackfärger
Presamssaor
Hårdvöv
Hårt papper
Hårdträ
______för
lacüer ocb
lacitf Brgør
Preasmaaaor
HàrdvØv
Härt papper
16 juli 1938
359
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
