Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 20 aug. 1938 - Luftbehandling och dess inverkan på byggnaders utformning, av H. Gille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Temperaturens variation
framgår av
medeltemperaturkurvan, upprättad av
ingenjör Dahlgren, fig.
10. Av denna får man se,
att den specifika
värmeförbrukningen för Stockholm
under eldningssäsongen
och räknat för
uppvärmning till +20° är 4 874
graddagar.
Med förutnämnda
förutsättningar blir då
värmeförbrukningen för
rena luftuppvärmningen
1460 000 tonkal. per år
eller 14,6 tonkal. per
omsatt m3 vid 10 timmars
drift per dag.
Fuktighetshaltens
variation under året erhålles ur
liknande kurva enligt Meteorologiska anstaltens
observationer. Det streckade området utgör
specifika befuktningsbehovet uttryckt i gram-dagar.
Av detta erhålles värmeförbrukningen för
befukt-ningen av den nyss förutsatta luftkvantiteten =
= 56 000 tonkal. per år eller 56 tonkalorier per
omsatt m3 vid 10 timmars drift per dag.
Sammanlagda värmeförbrukningen för
luftbehandling till 20° och 50 % fukt blir sålunda per
eldningssäsong 203 000 tonkal. eller 203 tonkal. per omsatt m3
vid 10 tim. drift per dag. Befuktning till 50 % ökar
i enlighet därmed värmebehovet för luftbehandlingen
med 39 %.
Den förutsatta luftomsättningen räcker mycket väl
för ventilering av lokal, där ca 400 personer vistas,
motsvarande ett luftombyte av 50 m3/person. Om
man tänker sig 400 personer i lokalen, minskas
värmeförbrukningen med ca 103 000 tonkal. per år eller
till 100 C00 tonkal., sålunda ca 50 % minskning.
Emellertid har i det följande utförts en
kostnadskalkyl för luftbehandlingsanordning, varvid detta
"personvärme" ej medtagits i beräkningen.
Insfä/lnrngsspjàll ~Eferntttrummor
Fig. 11. Kanalföring i kontorsbyggnad.
Kostnaderna för luftbehandling utan och med
befuktning till 50 % i duschkammare vid
ventilationsmängden 10 000 m3/tim. under 10 tim. per dag samt
en eldningssäsong på 260 dagar ha därvid fastställts
enligt nedanstående tablå.
Utan
befuktning
Med
befuktning
I’
r
A. ma/vac/.
Fig. 10. Medeltemperatur och fuktighetskurva för Stockholm.
Anläggningskostnader
inkl. erforderlig
värmeanläggning –– kr. 11 500: — kr. 16 500: —
Värmeåtgång ...... 146 000 tcal/år 203 000 tcal/år
Vattenåtgång ....... — 80 m3/år
Energiförbrukning .. 3 120 kWh 5 200 kWh
Årskostnader:
Värmekostnad à 0,8
öre t/kal......... kr. 1160:— kr. 1610: —
Vattenkostnad à 20
öre/m3 ........... „ — „ 16; —
Energikostnad à 10
öre/kWh ......... „ 312:— | 520: —
Ränta ocli amortering
10 % ............ „ 1150:— „ 1150: —
Summa kostnader
under eldningssäsongen ............... kr. 2 622:— kr. 3 786: —
Om fläkten drives
även under övriga
delen av året
tillkommer energikostnaden ......................120:— „ 120: —
S:a årskostnader kr. 2 742:— kr. 3 906: —
Befuktning av ventilationeluften ökar sålunda
årskostnaden för ventileringen med ca 40 %.
Vid införandet av luftbehandling anordnar man
ofta centralt aggregat, där byggnadens lokaler
användas för ensartat ändamål och större
byggnadsförändringar eller utbyggnader ej äro att vänta.
Vidare kunna estetiska skäl tala för en sådan
anordning.
20 aug. 1938
387
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
