Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 22 okt. 1938 - Flygväsendets inverkan på stadsbyggandet, av A. Lilienberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
22 OKT. UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 42
1 9 3 8 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ÅRG. 68
INNEHÅLL: Flygväsendets inverkan på stadsbyggandet, av stadsplanedirektör A. Lilienberg. — Otto Linton †.
— Svenska teknologföreningens höstmöte 1938. — Notiser. — Litteratur. — Tekniska föreningar. — Rättelse.
— Sammanträden.
Flygväsendets inverkan på stadsbyggandet.
Av stadsplanedirektör A. LILIENBERG.
Vid behandling av det moderna flygväsendets
inverkan på stadsbyggandet är det lämpligt att
särskilja två huvudkategorier:
a) det civila flygväsendet,
b) risker från luften vid krigstillfälle.
I. Inverkan på stadsbyggandet av det civila
flygväsendet.
Allmänna synpunkter.
Vi ha här att huvudsakligen uppehålla oss vid
flygfälten och deras utrymmesbehov samt vid
tillfartsvägarna till dessa.
En del av våra städer ha redan flygfält, vilka
emellertid ofta äro för små, emedan de tillkommit enligt
bestämmelser, som krävde mindre utrymmen än dem,
som man på flygväsendets nuvarande utveckling
nödgas fordra. De problem, som jag nu skall syssla
med, kunna därför vara av intresse, icke blott vad
gäller nya flygfält utan även de flesta äldre.
De omständigheter, som bestämma
utrymmesbehoven äro
dels, inom fälten, krav på utrymmen för startbanor,
stationsbyggnader, hangarer m. m.;
dels, utanför fältens gränser, krav på fritt
luftutrymme under flygmaskinerna vid landning eller start.
Trafiken till och från flygfälten inverkar sålunda
långt in i fältens omgivningar, i vissa riktningar
intill 20 km, och, där terrängen är mycket kuperad,
även därutöver. Inom det sålunda påverkade
området måste i regel göras särskilda bestämmelser för
höjder på byggnader, flaggstänger, skorstenar samt
även för byggnadsmaterial och annat.
Utrymmesbehov, krav på startbanornas
beskaffenhet m. m. äro givetvis i hög grad beroende av den
flygmateriel, som användes. Denna har särskilt
under de sista 5 åren genomgått en storartad
utveckling. Vikterna och vingbredderna på
passagerarpla-nen ha därvid ständigt ökats, så att de för närvarande
mest använda planen, som ha en flygvikt av ca 10
ton, hava en vingbredd av i medeltal ca 30 m.
Passagerarantalet är vanligen 16 till 20. Men flera flygplan
äro redan under byggnad för linjetrafik, vilka ha en
flygvikt av 20 till 22 ton och ett passagerarantal av
intill 40, och ännu större äro under planering.
Det är uppenbart, att ju tyngre maskinerna bli,
desto större blir deras tryck såväl under rullning som
vila. De fordringar på markens fasthet, som förut
uppställts, äro sålunda ej längre till fyllest. Redan
från de nu använda passagerarmaskinerna är trycket
större än kontinentens med gräs bevuxna flygplatser
i längden kunna tåla. Rullningsbanor av betong eller
asfalt på god undergrund, t. e. av stenskärv, måste
därför anläggas, såsom redan skett t. e. på
Brommafältet i Stockholm.
En av de faktorer, som bestämma
inflygningsbanornas bredder, är maskinernas vingbredd. Denna synes
emellertid icke behöva utökas i proportion till
maskinernas ökning i vikt. Sålunda ha de nu vanliga
trafikmaskinerna om 10 ton en vingbredd av omkring
30,5 m, medan Junkers nya 21 tons maskin torde få
en vingbredd av cirka 35 m, vilket har viss betydelse
särskilt i städer, där flygning till någon eller några
av rullbanorna går över bebyggda områden.
Vad beträffar längder och bredder på startbanorna
samt dessas riktningar m. m. har hos oss i Sverige
Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens
järnvägs-och luftfartsbyrå den 18 juni detta år utfärdat nya
anvisningar. Dessa anvisningar äro avsedda att
tryckas såsom meddelande från luftfartsmyndigheten,
nr 4. De äro så kortfattade, att jag kan relatera dem
in extenso:
"Anvisningar till ledning vid projektering av civila
flygplatser.
Utfärdade av Kungl. Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen den 18 juni 1938.
Arten och omfattningen samt den beräkneliga
utvecklingen av den luftfart, som kommer att begagna
en ifrågasatt flygplats, äro av grundläggande
betydelse med hänsyn till flygplatsens projektering. I
detta avseende torde i huvudsak följande indelning
kunna göras.
A. Flygplats, som skall möjliggöra reguljär
internationell lufttrafik, samt flygplats, som skall utgöra
reserv för sådan trafik.
B. Flygplats, som skall möjliggöra reguljär lufttrafik
inom landet.
C. Flygplats, som avses endast för privatflygning
(sport- och turistflygning jämte
tillfällighetsflygning av olika beskaffenhet).
Fordringarna på dessa olika slag av flygplatser
måste anpassas dels efter den fortgående tekniska
utvecklingen hos flygplanen, dels efter föreliggande
behov av luftförbindelsernas regularitet, dvs. om luft-
22 okt. 1938
471
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
