- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Kemi /
33

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

KEMI

Redaktör: FRITHIOF H. STENHAGEN

UTGIVEN AV SVE.NSKA T E K N O LO&FORC N I NCE.N.

innehåll: Gränsytors egenskaper, ett kapitel av allmän kemisk-teknisk betydelse, av professor j. A. Hedvall.
— Bestämning av oljors förkoksningstal enligt Conradson i elektrisk ugn, av civilingenjör K. Schröder. —
Achema viii, av civilingenjör Robert Engström. — Litteratur.

Gränsytors egenskaper, ett kapitel av allmän
ke misk-teknisk betydelse.

Av professor J. A. HEDVALL.1

Av de olika slags skiljeytor av fasgränstyp, som
kunna ifrågakomma, är det framför allt fallen
fastflytande och fast-gasformig, som i praktiken tilldraga
sig största intresset med hänsyn till möjligheten, att
genom gränsytornas förändring utöva inflytande på
arten eller intensiteten av den via eller vid gränsytan
förlöpande processen. Naturligtvis spela också
kombinationer av med varandra icke biandbara vätskor
eller smältor och av gaser och flytande faser i och för
sig en utomordentligt viktig och mångsidig teknisk
roll, men då det gäller, att genom förändringar av
andra ytfaktorer än själva kontaktytans storlek inverka
på de varandra berörande ämnenas
fysikaliskkemiska förhållande, är det praktiskt sett endast de
fasta ämnena, som erbjuda några möjligheter.
Därför bör i detta sammanhang icke heller kontakten
fast—fast uteslutas. Särskilt metallografien och
oxidkemien eller keramiken och den silikatkemiska
tekniken i sin helhet lämnar rikligt med exempel på
omsättningar, vilkas förlopp i hög grad bero både på
kvantiteten och kvaliteten av detta slags
kontaktytor.

Antingen man avser att skydda ett material mot
frätning utifrån eller att tvärtom betjäna sig av dess
direkta eller indirekta samspel med omgivande
medier, såsom vid upplösning, oxidation, reduktion eller
vid flotation, diverse textilbehandling och katalytiska
förlopp, är det i första hand det förefintliga eller
nybildade ytskiktets karaktär, som är av normerande
betydelse.

Strävan att frambringa ett för sitt ändamål så väl
lämpat preparat eller fabrikat som möjligt har
naturligtvis alltid legat till grund för all teknisk eller
praktisk produktion. Den moderna forskningen har dock
i vida högre grad än tidigare möjliggjort ett
systematiskt arbete i denna riktning. Detta gäller särskilt
den fördjupade kunskapen om ämnenas
uppbyggnadsart eller konstitution ocli beräknandet av
sambandet mellan å ena sidan dessa egenskaper och å den
andra mekaniska faktorer och fysikalisk-kemisk
verkan i avseende på omgivande substanser.

i Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för Kemi och bergsvetenskap 5 O-års jubileum den 24
mars 1938.

Det var helt naturligt skyddandet av ett föremål
mot slitning eller mot kemisk förstöring, som i första
hand tilldrog sig intresset. Den metallografiska
forskningen ledde här förhållandevis tidigt till ett
långt gånget anpassningsresultat och en säker
repro-ducerbarhet. Särskilt, då vi tänka på ytornas
egenskaper, kunna vi på allra sista tid konstatera ett
hastigt växande intresse. Såväl funktionalistiskt i detta
ords egentliga bemärkelse som också rent estetiskt
sett ha avsevärda framsteg gjorts. Men samtidigt
visar en intensivt bedriven forskning ideligen på nya
möjligheter till förbättringar. Eller omvänt och
ingalunda mindre vanligt, en alltmera raffinerad teknik
kräver en långtgående specialisering hos materialet.
Modernt kemiskt apparatbygge, det må nu gälla
metall, glas eller keramiska materialslag,
byggnadsindustrien, belysningstekniken kunna i detta sammanhang
nämnas som slående exempel.

Överallt gäller det användningen av materia i fast
aggregationstillstånd. Till vida övervägande del rör
det sig då om kristalliserade kroppar eller därmed i
många avseenden likartade, fiberaktigt uppbyggda
substanser. Det kan med vår nuvarande, visserligen
ganska färska men trots detta till sina
huvuddrag-redan allmänt utbredda kunskap om dylik materias
uppbyggnadsprincip då få anses självfallet, att
strukturproblem intimt måste vara förbundna med det
tema, som utgör ämnet för denna överblick. Det har
visat sig, att det därvidlag ingalunda endast är fråga
om ämnenas stabila eller geometriskt rättbyggda
strukturer, vilka som regel resultera i kroppens i
fråga maximala stabilitet även utåt och alltså äro att
eftersträva vid alla de tillfällen eller hos alla de
fabrikat, där största möjliga beständighet önskas. I en
mängd fall syftas till ett rakt motsatt resultat, och
där kunna betydande aktivitetseffekter ernås genom
den använda substansens framställning eller
överförande i mer eller mindre utpräglade felbyggnadstillstånd.
Läran härom har bildat en ny gren av
materieforskningen. Den brukar benämnas topokemi och har
blivit av synnerligen stor och allmän praktisk betydelse.

Vid sidan av de nämnda rena stfraÄ^wrfaktorernas
inverkan framträder naturligtvis också inflytandet av
kroppens energiinnehåll i annat avseende. Vad det

14 maj 1938. häfte 5

33

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938k/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free