Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
lägre elasticitetsmodul upptager detsamma mindre
krafter och kan därför dimensioneras klenare. Med
användning av aluminium kunna av samma orsak i
vissa fall dilatationsfogar undvaras.
Aluminium användes även i viss utsträckning till
skrovet på mindre båtar isynnerhet räddningsbåtar,
racerbåtar, pontoner, motorbåtar och mindre
patrull-båtar. Den mindre vikten kommer här i första hand
hastigheten tillgodo och möjliggör användning av
mindre motoreffekt. Då vid dessa båttyper skrovet i
vanliga fall utföres som en av köl och spant
för-styvad "skalkonstruktion", ett byggnadssätt som ju
lämpar sig mycket bra för aluminium, konstrueras
dessa båtar vid användning av aluminium på samma
sätt som vid utförande i järn eller trä. Även här
erfordras emellertid liksom vid hyttväggarna tätare
liggande förstyvningar.
Slutligen användas lättmetaller utom för vissa
konstruktionsdetaljer av mindre betydelse, såsom master
och maskindelar, även till beklädnadsändamål och
beslag på större ångfartyg. Användningen blir här av
liknande slag som inom arkitekturen.
Då de för skeppsbyggnad använda lättmetallerna
måste vara korrosionsbeständiga och då de måste
dimensioneras mera med hänsyn till styvhet än stor
hållfasthet, användes mycket sällan 17 ST. För
profiler användes mest 55 SW eller 55 ST. Båda ha
samma kemiska sammansättning. De bestå av en
kisel-magnesium-kromlegering med stor
korrosions-beständighet. Legeringen 55 SW är enkelt
värme-behandlad, under det att 55 ST dessutom är på
konstgjort sätt åldrad. Därigenom får den större
hållfasthet men lägre töjning. För plåt användes legeringen
57 S, vilken utom aluminium innehåller magnesium
och krom och vilken även utmärker sig för stor
korrosionsbeständighet. Den användes liksom ren
aluminium i olika härdningsgrader och den har som alla
icke värmebehandlade legeringar den fördelen
framför de värmebehandlade, att den lätt går att svetsa.
Som avslutning kunna vi fastställa att
användningen av lättmetaller för skeppsbyggnad är i
ständigt stigande och att detta för närvarande ej
särskilt viktiga användningsområde i framtiden kan
komma att spela en betydande roll.
Kraftmaskiner på den tekniska mässan i Leipzig 1938.
Av diplomingenjör EDVIN LUNDGREN.
För Tysklands industri och export spelar
tillverkningen av förbränningsmotorer en betydande roll och
det är därför förklarligt, att dessa även på den
tekniska mässan voro representerade på ett fullödigt sätt.
I hall nr 21 voro sålunda en mängd
förbränningsmotorer av högst olika storlekar (2—2 000 hkr) och typer
utställda. Dieselmotorn dominerade. Man påmindes
om dieselmotorns tyska ursprung genom ett intressant
historiskt inslag. Maschinenfabrik
Augs-burg-Nürnberg, MAN, utställde nämligen den
första praktiskt användbara dieselmotorn; f. ö. samma
maskin, som fabriken 40 år
tidigare, alltså 1898, hade
förevisat på en utställning
i Munchen. Motorn har en
cylinderdiameter av 340
mm, ett slag av 460 mm
och utvecklar vid 180 varv
i minuten 30 hkr. På
mässan visades den i full
gång och arbetade till
synes oklanderligt. Bredvid
hade MAN utställt en av
sina nyaste motorer, en
6-cylindrig enkelverkande
tvåtaktmotor å 2 000 hkr
vid 235 varv/min. (fig. 1).
Denna motor skulle
tillsammans med 5 andra
likadana motorer insättas
i ett fartyg, som f. n. är
under byggnad för KDF
(Kraft durch Freude), och
som skall förses med
elektrisk kraftöverföring till
propellern.
I fig. 2 visas ett kompressoraggregat, som var
utställt av Motoren-Werke Mannheim. Dess
2-cylind-riga motor är typisk för flertalet av de utställda
motorerna. Cylindrarna och vevhuset äro
sammangjutna. Alla rörliga delar äro inbyggda eller
skyddade genom kåpor, så att motorns yttre företer släta
jämna ytor. Motorn arbetar enligt det s. k.
förkam-mareförfarandet, dvs. med ett särskilt litet
förbränningsrum, som genom en trång kanal är förenat med
cylindern. Härigenom undvikes en alltför hastig
tryckutveckling på kolven.
Fig. 1. 2 000 hkr MAN-dieselmotor för KDF.
16 april 1938
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
