Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
b
t »3
1 4
f\
Fig. 31.
Fig. 32. Provstycke av jämntjock
kautschuk, representerande en del av ett
däck med två lucköppningar.
översikt av spänningsintensiteten under ren
långskeppsböjning inom områden, där lastluckor placeras,
såsom på över- eller underdäck, midskepps eller åt
fartygets ändar.
Spänningsfördelningen i däcket vid luckornas
ändar, då ett fartyg är utsatt för långskeppsböjning, är
det av vikt att få kännedom om. Teorier hava upp-
ställts, och åtskilliga experimentella undersökningar
gjorts för att klarlägga problemet.
Engelsmannen dr A. M. Robb har publicerat en
avhandling, där han söker förklara
spänningsförhållandena vid hörnet av en lucköppning på följande sätt.1
En jämntjock plåt, formad som en del av ett däck
vid en luckurskärning enligt fig. 31, tänkes utsatt för
dragning med jämnt fördelad belastning vid ändarna.
På grund av symmetrien kan det vara nog att
betrakta den ena däckshalvan ABEFGD.
Antag först att plåten vore delad längs linjen BC
och krafterna jämnt fördelade vid ändarna AB och
DC. Under förutsättningen att delen ABCD endast
är utsatt för sträckpåkänning komma
huvudspänningarna överallt att vara parallella med AD och BC samt
delen ABCD på grund av töjningen visa en tendens
att glida längs EC mot den övriga plåtdelen.
Återgående till den sammanhängande plåten anser
dr Robb att delen EFGC endast kan samverka med
delen ABCD, om tendensen till glidning längs EC
förhindras, dvs. om skjuvkrafter verka längs denna
linje, skjuvspänningarna skulle då vara störst vid E
och avtaga mot C. Betraktas den lilla rektangeln
1—2—3—4, så skulle delen ABCD framtvinga en
vänsterriktad kraft på sidan 1—i, och delen ovanför
linjen 2—3 åter en högerriktad kraft på sidan 2—3.
För en liten rektangel skulle dessa krafter kunna
antagas lika stora och bilda ett skjuvande kraftpar, i
i Se A. M. Robb : "Studies in Naval Architecture, ön
Strength-Bolling." London 1927, sid. 158, kap. VIII, "Some
Considerations of Loeal Strength."
Fi 6. 33
108
Fig. 33 och 33 a—d. Del av luckhörnet till provstycket i fig. 32, samt töjnings- och skjuvningskurvor.
16 april 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
