- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Väg- och vattenbyggnadskonst /
91

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vag-och Vat t en byggnadskonst

Om man till värdet av nybyggnadsverksamheten
lägger värdet av ändringsarbeten och reparationer
kommer man för år 1935 till ett sammanlagt värde
för samtlig byggnadsverksamhet av 740 à 790
millioner kronor, sålunda till mycket betydande belopp.

Motsvarande slutsiffror för år 1931, ett mera
normalt år, då av det allmänna understödd
byggnadsverksamhet var ringa, kan uppskattas till 640
millioner kronor.

Variationen i arbetstillgången föranledes av
konjunktur- och säsongväxlingarna.
Konjunkturförändringarna sträcka sig över flere år.
Säsongvariationerna återupprepa sig under nuvarande förhållanden
år från år i ganska likartade växlingar med goda
tider under vår, sommar och höst samt med sämre
tider under vintermånaderna.

Innan de sakkunniga närmare diskuterat möjliga
åtgärder till arbetslöshetens bekämpande ha de
tekniska, ekonomiska m. fi. förhållandena vid
bedrivandet av byggnadsarbeten året runt undersökts. De
sakkunniga ha därvid ansett sig kunna konstatera,
att ur teknisk synpunkt numera icke föreligga några
hinder för att bedriva ett byggnadsföretag även
vintertid. Vad beträffar ekonomiska nackdelar och
fördelar vid en mer kontinuerlig drift av
byggnadsföretagen utan hänsyn till årstiden, hava de sakkunniga
funnit, att dessa i stort sett taga ut varandra. En
kontinuerlig drift av byggnadsföretag är även till
fördel för byggnadsämnesindustrien, emedan
beställningarna härigenom fördelas jämnare över året.

Flyttningarnas koncentrering till den första
oktober och nya bostadsbyggens färdigställande till
nämnda dag bilda i städerna ett hinder mot mera
kontinuerlig drift inom byggnadsindustrien. Dessa
förhållanden utgöra grunden till säsongarbetslösheten.
Kunde detta hinder undanröjas genom flyttningarnas
spridning över flera terminer, skulle det viktigaste
steget vara taget fram mot en jämnare fördelning av
byggnadsverksamheten över årets olika delar.

De sakkunniga ha stannat för att föreslå två
likvärdiga fardagar,
den 1 oktober och
den 1 april.
Färdigställandet av nya
bostadsbyggnader till
dessa tvenne
far-dagar medgiver en
uppdelning av
byggnadsarbetet på
vinter- och
sommarsäsong och bör
bidraga icke
oväsentligt att undanröja
den förnämsta
orsaken till den
säsongbetoning, som
präglar byggnadsindustrien.

En förutsättning
härför är att
parterna i hyreskontraktet
inom vissa gränser
medgivas laglig rätt
att bringa
kontraktet till upphörande
till någon av dessa

två fardagar, oavsett vad kontraktet härom
bestämmer. De sakkunniga föreslå därför i sådant syfte en
ändring av gällande bestämmelser om hyra.

De sakkunnigas utredningar visa, att omfattningen
av det allmännas byggnadsverksamhet varierat
mellan 12 % och 20 % av kostnaderna för den totala
byggnadsverksamheten i landet. Å andra sidan visar
den officiella byggnadsverksamhetsstatistiken, att
under den senaste depressionen
byggnadsverksamheten minskades med 5 % mellan 1930 och 1931 saint
med ytterligare 12 % mellan 1931 och 1932. Ett
extra tillskott med omkring 8 %, åstadkommet genom
det allmännas ingripande till förmån för en
ändamålsenlig planläggning av dess byggnadsverksamhet,
representerar enligt de sakkunnigas mening ett icke
oväsentligt bidrag till depressionens — i detta fall
konjunkturarbetslöshetens — motverkande på
området.

Givetvis kunna väsentliga vinster göras till
nedbringande av säsongarbetslösheten genom
igångsättande av dessa statliga, kommunala och landstingens
arbeten m. m. å andra tider av året än bostadsbyggnaderna.

Statsverket har emellertid ingen kontroll över de
kommunala arbetena. Härvidlag kan sålunda
allenast ett samarbete äga rum. Enligt de sakkunnigas
mening bör det centrala arbetet med planläggning
av statens och kommunens byggnadsarbeten, i all
synnerhet bostadsproduktionen, i konjunktur- och
säsongutjämnande syfte åvila staten och ledas av ett
statligt organ. Med hänsyn till att
byggnadsstyrelsen redan kan anses ombesörja uppgifter som äro av
betydelse för en planläggning av den statliga
byggnadsverksamheten i sådant syfte, föreslå de
sakkunniga, att styrelsen göres till ledande och rådgivande
organ jämväl i frågor rörande planläggningen av
kommunernas och landstingens
husbyggnadsverksamhet i samma syfte.

Reparations- och ändringsarbeten stiga till
betydande belopp varje år. För 1935 ha de sakkunniga
beräknat desamma till 130 millioner kronor. Det är
sålunda uppenbart att en jämnare fördelning av dessa
arbeten över året kan utgöra ett betydelsefullt bidrag
till minskande av säsongarbetslösheten. Genom in-

Växjö

Anställningstid Anställningstid

Fig. 5 och 6. Diagram utvisande arbetarnas antal och anställningstid samt fördelning på olika
fack vid tre sjukhusbyggen i byggnadsstyrelsens egen regi. Av diagrammen framgår, att
grovarbetarna dominera byggnadsföretagen i fråga om antal och arbetsmängder. Därefter följa
träarbetarna (timmermän och byggnadssnickare), vilkas arbetsmängder i regel uppgå till mer än
hälften av grovarbetarnas. Diagrammen ge även bilder av de stora byggnadsföretagens
möjligheter att bereda långtidsanställning åt arbetare i de egentliga byggnadsfacken.

24 sept. 1938

91

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:11:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938v/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free