Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 11 mars 1939 - Flygindustriens internationella utveckling, av H. G. Tonndorf - Ekonomisk översikt, av F. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
I motsats till Förenta staterna saknas i England än
så länge förutsättningar för en mera omfattande
tillverkning av civila flygmaskiner. Produktionen av
militärflygplan har under de första åren efter kriget
legat nere, och 1923 utgjorde den endast 6 % av
Frankrikes. En avsevärd förstärkning av de brittiska
luftstridskrafterna planerades visserligen redan
samma år, men realiserandet av dessa planer uppsköts
av olika anledningar från år till år. I flygtekniskt
hänseende gjordes dock betydande framsteg och vid
slutet av 1920-talet betraktades det engelska
luftvapnet, kvalitativt sett, som det förnämsta i världen.
Det är ett omsorgsfullt urval och omfattande
experimentarbete samt en vidsträckt statlig kontroll även av
råvaror och halvfabrikat som England anses ha denna
kvalitativa överlägsenhet att tacka för. Det förtjänar
nämnas, att maximihastigheten mellan 1929 och 1937
(Bulldog resp. Gauntlet-typen) stegrats från 260 till
480 km i timmen.
Som ovan nämnts har England sökt utveckla sin
krigspotential genom anläggandet av s. k.
skugg-industrier. Den engelska regeringen har vänt sig till
sådana företag, som i krig kunde komma ifråga för
flygplanstillverkning och uppmanat dem att för
statens räkning uppföra anläggningar för tillverkning av
vissa flygplansdelar. På detta sätt beredes ledningen
och arbetarstammen tillfälle att samla erfarenheter i
en produktion, som vederbörande företag i sin helhet
får ägna sig åt under ett krig. Det är fem
automo-bilfabriker och en flygmaskinsfabrik som medverka i
"skuggplanen". Mellan dessa fabriker har en
arbetsfördelning konstituerats. Denna uppdelning av hela
produktionsprocessen har uppenbarligen fördelen av
att medge en analys av de olika arbetsprocesserna
och en standardisering och rationalisering av
produktionen men är å andra sidan behäftad med den
nackdelen, att genom ev. bortfall av en fabrik
(exempelvis genom bombardemang) hela produktionen
stoppar. Staten betalar både anläggningen, den tekniska
utrustningen och de löpande produktionskostnaderna.
Företagaren erhåller en viss ersättning allt efter
anläggningens och produktionens storlek. Under den
nuvarande upprustningen ha dessa fabriker tagits i
bruk, men efter dess avslutande skola de återgå till
sin "skugg"-tillvaro. I denna egenskap av
reserv-kapaciteter består tydligen deras väsentliga egenart.
Den franska flygindustrien förmådde efter kriget ej
hävda sin ledande ställning. Beståndet av flygplan
var visserligen betydande men till stor del omodernt.
Mot slutet av 1920-talet blev det tydligt, att det
franska flyget var flygtekniskt underlägset sina
konkurrenter. De finansiella förutsättningarna för en
höjning av produktionens kvalitativa standard
skapades genom de sedan 1933 successivt skeende
utgiftsökningarna på luftvapnets budget. Genom
krigsindustriens förstatligande ("nationalisering")
hoppades man kunna uppnå en höjning av produktionens
kvalitativa och kvantitativa nivå samt ett
underlättande av dess mobilisering för krigsändamål.
Maskinutrustningen skulle stärkas och forsknings- och
försöksverksamheten effektiviseras. Förf. gör dock
gällande, att rationaliseringen medfört betydande
hämningar, som icke synas vara övergående, och i
kvantitativt hänseende har den icke motsvarat
förväntningarna.
Då flygplanen raskt föråldras, är det tydligen utom-
ordentligt kostsamt att hålla sig med stora reserver
i fredstid. Det synes därför vara mera
ändamålsenligt att bedriva en intensiv forsknings- och
försöksverksamhet i syfte att få fram alltmera fulländade
flygmaskinstyper. De prototyper som på detta sätt
utbildades skulle bli utgångspunkt för produktion av
mer eller mindre stora serier. Denna strävan att
endast tillverka de allra modernaste typerna har
emellertid haft till följd att överhuvudtaget inga
serier framställdes. Upprepade förändringar under
produktionens gång ha dessutom givit upphov till
långvariga förseningar. Man har därför på senaste
tid i Frankrike övergått till att med de
förhandenvarande prototyperna som mönster bygga stora serier.
I bokens tredje del undersöker förf.
flygplans-exportens utveckling under senare år och dess
framtida möjligheter. Ur krigsberedskapssynpunkt
framstår exporten tydligen som ett billigt — ja t. o. m.
vinstgivande sätt att förskaffa sig en reservkapacitet.
Exporten befrämjas därför också i
producentländerna; man är dock angelägen om att tillse, att ej de
modernaste typerna tillföras andra länder. Sedan
1932 har U. S. A. varit ledande ifråga om
flygplansexport. Självförsörjningssträvandena äro dock
mycket påtagliga även på detta område. Man börjar med
utförandet av reparationsarbeten och övergår sedan
till montage av utländska typer. De härför
erforderliga delarna importeras härvid först allesammans,
sedan delvis (de mera komplicerade), och slutligen
göres all import överflödig. Det högsta
utvecklingsstadiet är tydligen utvecklandet av egna, nationella
typer. Förf. konstaterar, att
självförsörjningssträvandena i de nordiska länderna, särskilt i Sverige,
måste i framtiden väntas alltmera beskära
storexportörernas avsättningsmöjligheter.
Ekonomisk översikt.
Det framhölls i närmast föregående ekonomiska
översikt i denna tidskrift, att det ekonomiska läget
vid årsskiftet var synnerligen labilt och att de
närmaste månaderna kunde väntas bli avgörande, för
vilken riktning konjunkturutvecklingen skulle taga. Å
ena sidan kunde man konstatera en tydlig
konjunkturförbättring i U. S. A. under 1938 års senare hälft,
vilken kommit till uttryck i Federal Reserve Boards
produktionsindex’ stegring från 76 i maj till 104 för
december, och å andra sidan tydlig fortskridande
konjunkturförsämring i England under fjolårets tre
första kvartal. Det efter årsskiftet publicerade officiella
engelska produktionsindexet änger dock en
återhämtning mot årets slut; sedan årets förra s/4 redovisat en
nedgång på 15 proc. blev den totala nedgången för
året i indextalet ifråga endast 7 proc. Av avgörande
betydelse för konjunkturutvecklingen kunde väntas
bli, huruvida konjunkturförbättringen i U. S. A. kunde
komma att medföra så starkt ökad efterfrågan på de
stora stapelvarorna, att den övervägde den
minskning i efterfrågan, som konjunkturförsämringen i
framförallt England måste leda till.
De gångna månaderna av innevarande år ha
visserligen icke visat något allmänt uppsving på
varumarknaderna men å andra sidan icke heller någon marke-
94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
