Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 23 sept. 1939 - Notiser - Den elektriska matlagningen - Järnets rostningshastighet, av Brt. - Tennets sprödhet vid högre temperatur, av Brt. - Litteratur - Anmälan: Svenska gasteknikens historia, av S. Q.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
I städer med gasverk är intresset för de elektriska
köken i allmänhet mindre, men även i sådana städer
är proportionen av de elektriska köken i stigande. I
Uppsala t. e., där man kan få gas överallt,
inmonterades 1937 475 elkök, vilket är 61 % och följande år
hade procenttalet stigit till 90. r.
Tid i månader
Fig. 1. Inverkan av ett avbrott på några
järnsorters korrosionshastighet.
liolering
Prov
Lindning
Fig. 2. Apparat för bockningsprov vid högre temperaturer.
Järnets rostningsliastighet minskar om det rostande
föremålet får tillfälle att torka, så att ett väl
fastsittande skyddsskikt kan bildas på ytan. Detta
framgår av ett korrosionsförsök, vid vilket järnprover
ständigt höllos fuktade med regnvatten. Efter 2
månader avbröts försöket på 1 månad, under vilken
tid proverna förvarades torrt, varpå det åter
fortsattes. Resultatet framgår av fig. 1. Omedelbart
efter uppehållet är rostningshastigheten tydligen
mycket ringa i jämförelse med vad den var omedelbart
före. Detta innebär, att rostningen i atmosfären är
mer beroende på huru regndagarna fördela sig än på
den fallande regnmängden. (Ståhl u. Eisen 59, 847,
1939.) Brt.
Tennets sprödhet vid högre temperatur. Om man
studerar det vanliga handelstennets mekaniska
egenskaper vid högre temperaturer, finner man, att det är
smidigt upp till omkring 200 °C för att därefter
plötsligt bliva så sprött, att det t. e. kan pulvriseras med
en hammare (fig. 1). I läroböcker angives ofta
anledningen vara, att tennet vid ifrågavarande
temperatur övergår i en allotropisk modifikation — y-tenn —
som är spröd, y-modifikationen uppgives vara
rom-boedrisk, under det att den normala formen är
tetra-gonal.
Enligt nyare undersökningar av Homer och
Pltjm-mer är denna uppfattning felaktig. — Den använda
försöksanordningen framgår av fig. 2. Tennprovet
insättes i oljebadet vid lägre temperatur, och
temperaturen höjes därefter successivt, under det att
hävarmen föres fram och tillbaka. Den temperatur pä
oljebadet, vid vilken provstycket brister, antecknas.
Försök på tenn med en renhetsgrad av 99,9998 %
visa, att det rena tennet är smidigt upp till 232 °C,
dvs. till smältpunkten. Vid en ringa tillsats av andra
metaller blir emellertid tennet sprött vid betydligt
lägre temperaturer. Sålunda inträffar sprödhet vid
227 "C vid en tillsats av O.ooe % Cu och vid 183 °C
vid 0,6 % Pb.
Anledningen till sprödheten är, att en lättsmält
eutektoid eller fast lösning utskiljes i korngränserna,
när tennet stelnar. Då tennet åter uppvärmes,
smälter därför materialet i korngränserna redan vid en
relativt låg temperatur, och den minsta påfrestning
kan skilja kristallerna.
Någon y-form hos tennet existerar icke.
Uppgifterna om denna form hava uppstått genom okritiska
undersökningar utförda på orent tenn. (J. Inst. Metals
6J,, 1939.) Brt.
Litteratur
Fig. 1. Orent tenn, hamrat vid ca 200°C. X
Bokanmälan.
Svenska gasteknikens historia. Till de tätt
infallande 75-årsjubileerna vid de svenska städernas gasverk
ha utgivits minnesskrifter, ofta typografiskt påkostade
och med ett gediget innehåll. Sådana föreligga bl. a.
från Stockholms gasverk 1928, Linköpings 1936,
Eskilstunas 1937, Göteborgs och Kalmars 1938. Samtliga
skildra därvid i den historiska återblicken gasverkens
tidigare verksamhet i England, Tyskland och vårt land,
men få ha kunnat nämna något om de försök med
framställning av lysgas, som i vårt land föregingo de enligt
engelsk modell byggda, driftfärdiga verkens byggande
på 1850-talet.
Man får därför vara tacksam mot
gasverksföreståndaren i Linköping, ingenjör O. Holmqvist, för att han
463
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
