Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 41. 14 okt. 1939 - Notiser - Orkesterstämning, av g. - Tekniska föreningar - Svenska tekniska föreningars samarbetsdelegerade, av Fmn. - Sveriges verkstadsingenjörers förening - Insänt: Motorspritens svårigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Orkesterstämning i europeisk rundradio har under
en tid noga registrerats vid Philips’ laboratorier i
Eind-hoven. För mätningarna iordningställdes en speciell
utrustning med variabel frekvensnormal och
katodstråle-oscillograf. Mätnoggrannheten angives till 0,2 Hz och
erforderlig tid för en mätning till maximalt 1 s.
Undersökningen av rundradiosändningarna gav som
resultat en medelfrekvens hos ettstrukna a av mycket
nära 440 Hz. Följande medelvärden erhöllos för olika
länder:
England (150) .................. 438,0 Hz
Frankrike (54) ................. 440,4 Hz
Holland (106) .................. 439,4 Hz
Tyskland (140) ................. 441,3 Hz
Siffrorna inom parentes angiva antalet mätningar.
En konsert i Amsterdam har vidare noggrant
analyserats. Första programpunkt var Beethovens första
pianokonsert. Under stämningen uppvisade härvid
flygelns a frekvensen 440 Hz medan för
orkesterinstrumenten noterades 441 Hz. I tuttipartiet steg orkesterns a
till 443 Hz för att senare åter sjunka till 441 Hz.
Efter pausen uppfördes en av Brahms symfonier,
varvid orkesterns a stämdes till 443 Hz. Under styckets
framförande noterades a-frekvenser mellan 441,5 och
444 Hz, varvid de högsta värdena representerades av
horninstrumenten i de ljudstai-kaste partierna.
(Philips’ Techn. Rundschau, Juli 1939.) g.
Tekniska föreningar
Svenska tekniska föreningars samarbetsdelegerade
sammanträdde å S. T. F:s lokal den 28 sept. under
ledning av S. T. F:s ordförande, direktör Sten
Westerberg. Aderton olika föreningar voro företrädda.
Av de enligt 1911 års grunder samarbetande
föreningarna hade följande meddelat, att de anslutit sig
till Svenska teknologföreningens vid stämma den
2 2 mars 1939 fattade beslut om från trädande av 1911
års "Grunder för samarbete mellan Sveriges tekniska
föreningar", nämligen Skånska ingenjörsklubben,
Tekniska föreningarna i Gefle, Jönköping, Västerås,
Eskilstuna, Hälsingborg samt Örebro ingenjörsklubb.
Tekniska samfundet, Göteborg, Tekniska
föreningen, Västerås, samt Ingenjörsklubben i Falun och
Ingenjörsföreningen i Halmstad ha ännu ej fattat beslut
i ärendet.
Från S. T. F. utfärdad inbjudan att utse
representanter i en samarbetsdelegation hade efterkommits av
flertalet av de samarbetande och korresponderande
föreningarna, och delegationen konstituerades vid
sammanträdet. Ordf. framhöll, att avsikten ej varit
att skapa någon ny bestående myndighet t. e. för
avgivande av gemensamma yttranden från landets
tekniska föreningar, utan att samarbetsdelegationens
uppgift skulle vara att giva de olika föreningarna
tillfälle att hålla kontakt inbördes och samråda om
gemensamma intressen.
Det beslöts att tills vidare icke antaga någon
särskild arbetsordning för delegationens verksamhet,
utan låta bero vid den från S. T. F. framlagda planen
om delegationssammanträde minst en gång årligen.
Major V. Ståhle lämnade en kort historik över
Svenska teknologföreningens anställningscentrals
verksamhet.
Byråchef K. A. Fröman meddelade, att S. T. F.
tillsammans med Sveriges industriförbund övervägt, vilka
åtgärder, som kunna anses lämpliga för att tillgodose
behovet av en centraliserad arbetsförmedling för
såväl ingenjörer som arbetsledare av olika slag inom
industrien och att preliminärt samråd även ägt rum
med Socialstyrelsen rörande denna angelägenhet. Det
hade från Socialstyrelsen ställts i utsikt att inom
närmaste tiden ordna ett sammanträde med
representanter för de olika sammanslutningar, som härvid kunna
anses närmast intresserade. Talaren ifrågasatte
emellertid, att man skulle söka ernå en samverkan mellan
de tekniska föreningarna i fråga om arbetsförmedling
för ingenjörer. Det skulle säkerligen visa sig mycket
värdefullt att härvid kunna utnyttja de intima lokala
förbindelser och den personliga kännedom om såväl
arbetsgivare som arbetstagare, som finnes disponibel
inom de olika lokalföreningarna. Delegationen
uttalade sig enhälligt för en dylik anordning och
förordade, att en hänvändelse från S. T. F. skulle göras
för att utverka erforderlig medverkan i detta
avseende genom respektive föreningars sekretariat.
Från Tekniska föreningen i Västerås framlades
genom ingenjör H. Smedinger frågan om lämpligaste
sättet att nyttigt tillgodogöra av olika föreningar i
landet ackumulerade medel, härrörande från
medlemsavgifter. Det hade nämligen vid flera
sammanslutningar visat sig, att årsomkostnaderna ofta blevo
ganska små, så att man även med rätt låga avgifter,
småningom erhöll icke föraktliga behållningar. Att
samla dessa för byggnadsfonder vore sannolikt ej
alltid motiverat. Under diskussion av frågan uttalade
sig de flesta för att i en eller annan form låta sådana
medel komma till användning för stödjande av
teknisk forskning eller för resestipendier åt unga
ingenjörer.
Fmn.
Sveriges verkstadsingenjörers förening
höll fredagen den 29 sept. ordinarie sammanträde på
Piperska muren i Stockholm under ordförandeskap av
ingenjör Wilhelm Engström. Till hedersledamot i
föreningen utsågs disponent J. E. Brundin, A.-b. Separator.
Diskussion hölls över ämnet "Upplysningsverksamhet
inom den mekaniska verkstadsindustrien".
Sammanträdet bevistades av ett 60-tal medlemmar
samt 15 medlemmar uti Sveriges verktygsmaskinaffärers
förening, som inbjudits till sammankomsten. Beslut
fattades därom, att de båda föreningarnas styrelser
skulle samarbeta för att närmare utforma de framkomna
förslagen.
Efter supén visades en teknisk samt ett par
underhållningsfilmer.
Insänt
Motorspritens svårigheter.
Professor Bertil Ohlin har den 4 okt. hemställt
om införande av följande öppna brev:
Med anledning av Eder ledande artikel rörande vårt
lands motorbränslefråga tillåter jag mig till Eder
rikta en fråga, på vilka grunder Ni stöder Edert
påstående att den ringa utvecklingen av svensk
sulfitsprittillverkning beror på att denna produktions
utvidgning mött motstånd från nykterhetsintressenas
sida? Påståendet är såvitt jag kunnat konstatera
alltigenom oriktigt.
Nej, Professor Ohlin! Påståendet att produktionen
av sulfitsprit rönt motstånd bl. a. från
nykterhetsintressenas sida är ej oriktigt.
Vi hänvisa Eder dels till artikeln "Nykteristerna
och motorspriten" i föregående häfte av Teknisk
tidskrift, dels till grundligare studier i denna frågas
historia — om det nu kan vara av intresse.
Red.
487
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
