Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 4 nov. 1939 - I. V. A:s årsberättelse, av Edy Velander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 44 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 4 NOV.
ÅRG. 69 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 3 9
INNEHÅLL: I. V. A:s årsberättelse. — När Axel F. Enström blev I. V. A:s guldmedaljör. —- Ekonomisk
översikt. — Rationalisering i krigstid, en komplettering. — Notiser. — Tekniska föreningar. —
Personalnotiser. — Sammanträden.
I. V. A:s årsberättelse.1
Den översikt över akademiens verksamhet, som
årligen lämnas vid högtidssammankomsten, brukar
omfatta närmast föregående arbetsår, som slutar den
sista juni. Av skäl, som vi alla känna, har aktiviteten
i vårt land intensifierats i hög grad under de senaste
veckorna, icke minst inom de fält, som ligga
akademiens syften nära. Jag skall därför såvitt möjligt
föra berättelsen över akademiens verksamhet fram
till idag.
Allra först ber jag få nämna några ord om
akademiens stora och numera praktiskt taget helt
självständiga dotterföretag Tekniska museet. Liksom det
idag är 20 år sedan akademien första gången
sammanträdde, är det idag 15 år sedan inrättandet av ett
tekniskt museum under akademiens hägn för första
gången behandlades vid dess högtidssammankomst.
Museet befinner sig nu i en period av snabb
utveckling. För ett år sedan öppnades järngruvan, i våras
den nya stenkolsavdelningen, och arbete pågår för
inrättandet av en avdelning för bergshanteringens
historia. Man kan också konstatera, att museet nu
slagit igenom med hänsyn till publikfrekvensen.
Sålunda besökte ca 31000 personer museet under
senaste förvaltningsåret, bl. a. 370 studiegrupper från
läroverk, folkskolor, tekniska undervisningsanstalter
samt från ideella föreningar, fackorganisationer och
andra sammanslutningar. Museet verkar alltså under
intendenten Althins ledning dels som en
bildnings-central för dem som genom studiet av dess samlingar
vilja skaffa sig en återblick över teknikens
mödosamma utvecklingsväg, dels som en
föreläsningsanstalt för studiegrupper och dels som ett institut
för tekniskt-historisk forskning tack vare sitt stora
och värdefulla arkiv.
Landets bränsleförsörjning är ett av de viktigaste
problemen i tider som dessa, och det är därför
naturligt, att akademiens äldsta forskningsgrupp,
Bränsletekniska kommittén, i vilken preses är ordförande,
och dess specialkommitté för inhemska flytande
motorbränslen, under dir. E. Sieurins ordförandeskap,
omfattats med särskilt intresse och även åtnjutit
statsmakternas särskilda stöd. Tidigare arbeten, som
bedrivits i samarbete med Jernkontoret för att
förbättra och förenkla framställningen av träkol i mila
och för åstadkommandet av lättskötta kolningsugnar,
l Lämnad vid akademiens högtidssammankomst den 24
oktober 1939.
i vilka även värdefulla flytande biprodukter kunna
tillvaratagas, ha kommit väl till pass nu, när
gengasdriften visat sig vara den enda säkra utvägen att
hålla den tunga biltrafiken i gång under avspärrning.
Utredningar pågå för att öka utbytet av tjära och
andra biprodukter vid trädestillationen och
underlätta deras bearbetning till motorbränsle, smörjoljor
m. m. Andra undersökningar på det träkemiska
området avse utvinnandet av harts och terpentin dels
ur töre, dels ur avfallslutar från sulfatfabriker.
Per innevånare räknat anses våra torvmossar
innehålla lika stor värmemängd som brunkolen i
Tyskland. De under förra året igångsatta utredningarna
av nya metoder att tillgodogöra torvbränsle ha under
sommaren fortsatts med provdrift, ehuru i begränsad
skala, för framställning av frästorv. Studier vid
utländska anläggningar, kompletterade med
erfarenheter från de inhemska undersökningarna, pekade på
så lovande resultat, att akademien ansåg sig kunna
föreslå Kungl. maj:t att inrätta ett effektivt
arbetsorgan för att omedelbart igångsätta torvbrytning i
industriell skala. Förberedelser ha enligt beslut av
regeringen redan påbörjats under ledning av dir.
E. Gummeson. — En livligt besökt konferens om torv
som industribränsle hölls den 14 september.
Frästorv, som tillverkats vid provdriften, har
bri-ketterats enligt olika metoder, och ett parti på ett
40-tal ton har genomgått lågtemperaturdestillation
vid en provanläggning utomlands. Användbarheten
för olika ändamål av den erhållna koksen och
torv-tjäran skall nu undersökas.
I detta sammanhang må nämnas
Kolningslabora-toriets arbeten med avvattning och kolning av
vit-mossetorv i syfte att dels erhålla ett bränsle med
mycket låg askhalt för metallurgiska ändamål, dels
genom särskilda metoder utvinna en oljeliknande
tjära, som sedan kan vidare förädlas.
Särskild uppmärksamhet har ägnats möjligheten att
öka den inhemska tillverkningen av motorsprit ur
sulfitlut. Försök i industriell skala pågå med en av
professor E. Hägglund angiven metod, enligt vilken
man genom att bättre tillvarataga det i luten
förefintliga träsockret kan väsentligt öka spritutbytet per ton
producerad trämassa. En nödfallsmetod avsedd att
viel avspärrning driva upp spritutbytet i högsta
möjliga grad utan hänsyn till kokningsåterstodens
användbarhet undersökes även.
Standardiseringsarbeten ha bedrivits av Rikskommissionen för ekonomisk
507
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
