Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
45–Z^^––––-
cl-—–––
O ?S 5 75 1-0 125 1-5 175
Tid Sekunder
Fig. 34. Startprov med Hercules. A. Skottstartanordning -—■
kall start. B. Skottstartanordning —- start som företages
efter att kall motor varit startad och stoppad. C. Elektrisk
startanordning — kall start. D. Elektrisk startanordning ■—•
start som företages efter att kall motor varit startad och
stoppats.
•
del intensiv tankeverksamhet. Firman började då
inse, varför andra företag hade givit upp kampen och
blev övertygad om, att uppnåendet av den lyckliga
lösningen av en-slidfrågan skulle bli en lång och djup
fåra att plöja.
Mr. Fedden framhåller, att hade han icke haft ett
sådant lojalt stöd från en entusiastisk
konstruktions-och provningspersonal, avsevärt tålamod och
uppmuntran från direktionen samt det fortsatta stödet
av British Air Ministry, så kunde Bristol-firmans
utvecklingsarbete på slidmotorn mycket väl ha
avbrutits för några år sedan.
Detta föredrag är endast avsett att giva en
historisk skildring av Bristol-firmans utvecklingsarbete å
en-slidsystemet under den sista tioårsperioden och
därför göres intet försök att diskutera varianter av
Burt-McCollum-anordningen eller att undersöka
möjliga lösningar för framtiden.
Notiser
Tyska motorbränslen. Enligt förordning nr 22 och
rundskrivelse 11/39 av den 13 april 1939, vars
bestämmelser träda i kraft den 1 maj d. å., få följande
motorbränslen förekomma på den tyska marknaden.
1) Bensin-spritblandning (Benzin-Spiritus-Gemisch)
med 13 viktsprocent motorsprit (Kraftstoffspiritus).
Denna blandning får maximalt endast ha ett oktantal på
75. Oktanvärdet skall vara bestämt enligt CFR-metoden.
Om oktanvärdet för denna blandning skulle understiga
74 är det tillåtet att tillsätta bensol i sådan mängd att
oktanvärdet 74 uppnås. Dock får denna extra
bensol-tillsats icke överskrida 10 viktsprocent. Framställning
och avsättning av bensin-spritblandning med oktanvärde
under 74 innebär inget brott mot denna förordning. Detta
påpekande har ansetts vara nödvändigt om någon tvekat
över förordningens avfattning.
Denna blandning kan alltså ha följande
sammansättningar: 87 delar bensin och 13 delar sprit
eller med tillsats av bensol
13 delar sprit, 78,3 delar bensin och 8,7 delar bensol.
8,7 delar bensol = 10 viktsprocent av de 87 delar bensin,
som skola ingå i normal bensin-spritblandning.
Denna blandning betecknas "Körbensin N"
(Fahr-benzin N) och N betyder, att denna bensin skall avsättas
inom norra zonen. Zonen begränsas av vissa
auto-strador (Reichstrasse).
2) Etyl-bensin (Äthyl-Benzin) med en tillsats upp till
0,4 ccm blytetraetyl per liter. Etyl-bensinen får högst
ha 75 som oktantal. Den är alltså jämnställd med
bensin-spritblandningen vad som gäller oktantalet. Uppnår
icke etyl-bensinen oktan värdet 74 får den också blandas
med bensol, dock högst upp till 10 viktsprocent. Också
vad som gäller etyl-bensin föreligger det ingen förseelse
mot denna förordning om oktantalet för denna bensin
understiger 74.
Etyl-bensinen är betecknad "Körbensin S"
(Fahrben-zin S), där S betyder, att bensinen skall användas inom
södra zonen.
Under det att de föregående båda bensinsorterna skola
användas inom bestämda zoner, så få de följande båda
sorterna super-bensin och bensin-bensolblandning
användas över hela Stor-Tyskland utan undantag.
3) Stiperbensin (Super-Benzin) är också en sorts
etyl-bensin, tillsatsen blytetraetyl = 0,4 ccm. Oktantalet är 80
och får vara högst 82. Om oktantalet för denna sorts
bensin icke uppgår till 80 är det tillåtet att tillsätta
bensol för att nå detta värde. Dock får denna
superbensin högst innehålla 15 viktsprocent bensol.
4) Bensin-bensol-blandning (Benzin-Benzol-Gemisch).
För denna blandning är någon övre gräns vad som
gäller oktantalet icke fastställd. Det innebär alltså att
bensin-bensolblandningen i regel skall hava oktanvärdet
80. Efter föreskrifterna skall blandningen innehålla
minst 30 viktsprocent bensol. För denna blandning
gäller alltså en minimigräns för tillsats av bensol, då
däremot för de tre förstnämnda sorterna en maximigräns
är angiven. Bensin-bensolblandningen kommer att
säljas under beteckningen "Aral".
Raffinaderiet i Nynäshamn har i samband med den
omfattande nybyggnaden som beräknas kunna tagas i
drift under sommaren även uppfört ett välutrustat
laboratorium för bränslen och smörjoljor. I detta
laboratorium pågår f. n. uppmonterandet av två
CFR-motorer, den ena närmast avsedd för bestämning av
oktanvärdet och den andra för cetanvärdet. I landet
har tidigare endast funnits den i Malmslätt uppställda
CFR-motorn för oktanvärdets bestämning, men ingen
för cetanvärdets. Denna motor har varit synnerligen
strängt upptagen med hänsyn till det stora antalet
dylika bestämningar som numera erfordras. En
närmare beskrivning av det nya raffinaderiet kommer
sedermera att givas.
Litteratur
Thermodynamik der Verbrennungskraftmaschine, av
prof. dr-ing. Hans List. Förlag Julius Springer, Wien,
1939. 123 sid._ Pris häftad RM 12: —.
Ifrågavarande bok ingår som häfte 2 i den tidigare
omnämnda serien Die Verbrennungskraftmaschine och
har till författare verkets utgivare och redaktör prof.
Hans List i Graz.
Prof. List ger först en utförlig behandling av
förhållandet mellan den motorn tillförda
bränsle-luft-blandningen och sammansättningen hos motorns
avgaser, varvid hänsyn även är tagen till
dissociations-förloppen. Härefter behandlas den indikerade
verkningsgraden både i det vanliga approximativa
uttrycket och i ett mera fullständigt. I detta senare fall
tages hänsyn till sådana faktorer som inflytande av
kvarvarande restgaser, förbränningsförloppet,
värmetransport till cylinderväggarna m. m.
I samtliga fall genomföras beräkningarna för de tre
olika cirkelprocesser som komma ifråga.
Arbetet får anses som en av de klaraste och mera
fullständiga framställningar som givits beträffande
förbränningsmotorernas termodynamik och bestyrker det
goda intryck de tidigare omnämnda häftena 1 och 7 givit.
Seriens vidare utveckling emotses därför med intresse.
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
