Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
mm/m
Fig. 3. Randigheten hos prov på ordinärt
ut-skottsglas.
i en hållare på en släde och fördes genom
ljusknippet mellan ljussystemet och skärmen. När en
rand i glaset passerade ljusknippet rörde bilden på
skärmen sig åt ena eller andra sidan.
Vissa speciella arrangemang visade sig lämpliga.
En enkel räkning giver till resultat, att avlänkningen
är oberoende av vinkeln mellan rutan och ljusknippet,
om rutan ställes nära vinkelrätt mot ljusknippet. Vid
mycket spetsig vinkel mellan rutan och ljusknippet
ökas avlänkningen, varvid även ljusstrålens
parallellförskjutning i rutan tillkommer. Vid hittillsvarande
mätningar har rutan därför ställts vinkelrätt mot
ljusknippet.
Bildförskjutningen på skärmen är direkt
proportionell mot avståndet mellan rutan och skärmen. Ett
lämpligt avstånd visade sig vara ca 1 m.
För att hela apparaten icke skall taga alltför stor
plats, bör linsen placeras nära provrutan.
Ljusknippet måste emellertid vara smalt i förhållande till
bredden av rutans ränder. Linsen kan därför
lämpligen utföras som ett linssystem, bestående av en
positiv och en negativ lins, båda med kort brännvidd.
Den negativa linsen placeras, som framgår av fig. 2,
tätt innanför den positiva linsens bildplan.
Om man önskar noggranna mätningar, och icke
har utrymme att öka avståndet mellan provrutan och
skärmen till flera meter, kan skärmen lämpligen
ersättas med en fotocell, avskärmad från icke avlänkat
rno
300 m 400
mm från ena kan fen
200
Rondernas låge
Fig. 4. Randigheten hos prov på G mm tjockt takglas.
ljus med en fast skärm, som visas på fig. 2.
Fotocellen kopplas till en galvanometer, som tydligen icke
gör något utslag när ljuset går obrutet genom
prov-rutan. Om ljusknippet avlänkas åt ena eller andra
sidan kommer galvanometern att göra ett utslag,
större ju starkare avlänkningen är ända tills
avlänkningen är lika stor som bildens bredd. Vid försöken
användes mest en bild av 5 mm bredd. Vid 1 m
avstånd mellan rutan och fotocellen uppnådde
avlänkningen aldrig detta ytterlighetsvärde ens med sämsta
åtkomliga glas.
För att galvanometern skall giva utslag direkt
proportionella mot avlänkningen, måste bilden ha
konstant ljusintensitet i alla delar, vilket icke är fallet
när en rak glödtråd avbildas. Glödtråden ersattes
därför med en av en bandlampa belyst spalt, se fig. 2,
varmed konstant ljusstyrka erhölls.
Några resultat av mätningarna framgå av fig.
3—10. Avlänkningarna ha här omräknats till mm
avlänkning per m avstånd mellan rutan och
fotocellen.
Fig. 3 visar resultat med en ruta utskottsglas, vari
en ytterst smal, skarp s. k. trådrand löper ca 120 mm
från ena kanten. Apparaten har, som synes, givit
mm/m
100
200
Rändernas låge
Fig. 5. Randigheten hos prov på ordinärt A-glas,
200
Råndernas läge
Fig. 7. Randigheten hos prov på 1% ggr tjockt A-glas.
200
Råndernas låge
Fig. 6. Randigheten hos prov på ordinärt AA-glas.
300
mm frän ena kanten
Rändernas loge
Fig. 8. Randigheten hos prov på 1% ggr tjockt AA-glas.
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
