Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
klart utslag såväl för denna som för andra ränder.
Man ser tydligt skillnaden mellan breda och smala,
mellan skarpa och svaga ränder.
Fig. 4 visar resultat med tjockt utskottsglas, så
kallat takglas. För jämförelsens skull har samma
skala tagits till alla kurvorna.
Fig. 5—10 återgiva resultaten med olika rutor av
A- och AA-glas. Det måste dock särskilt påpekas,
att de vid proven undersökta rutorna äro tagna på
måfå och icke få anses representativa för A-
respektive AA-glas i allmänhet. Den slätaste av alla de här
visade är 3 mm A-rutan, enl. fig. 7, med en
avlänk-ning, som ingenstädes når 0,2 mm/m. 5 mm A-rutan
på fig. 9 har en svår rand ca 50 mm från ena kanten,
denna ligger dock utanför det i normerna särskilt
omtalade mittpartiet, vari en sådan rand säkerligen icke
får finnas. Yid jämförelse mellan å ena sidan 2- och
3 mm-glaset på fig. 5—8, å andra sidan 5 mm-glaset
på fig. 9—10 framträder tydligt den större
svårigheten att få det tjocka glaset slätt.
Av intresse hade varit att på samma sätt få mäta
igenom ett stort antal fönsterrutor från olika
fabrikanter, helst även utländska, att bestämma
randig-hetsgraden hos dem, fördelade på olika bredder och
olika glastjocklekar, och därigenom få en grund för
att kunna bedöma nuvarande sorteringspraxis.
På den korta tid, som stod till förfogande för detta
arbete, två veckor, har tyvärr föga hunnits med.
Apparaten har icke kunnat givas något slutgiltigt
utförande, och mätningarna endast kunnat bliva av
orienterande karaktär. Emellertid är det tydligt att
rrr-n/m
0 100 200 300
Rändernas låge mm fr5n ena Wm
Fig. 9. Randigheten hos prov på 5 mm tjockt A-glas.
mm/m
200 300
mm från ena kanten
Rondernas låge
Fig. 10. Randigheten hos prov på 5 mm tjockt AA-glas.
redan denna apparat är fullt tillräckligt noggrann för
praktiskt bruk. Den torde kunna skötas av vem som
helst efter en kort instruktion, och en mätning av
styrkan hos någon viss, bestämd rand kan göras på
någon minut.
Ovanstående arbete har bekostats av Glafva
Glasbruks Aktiebolag och med tillstånd av prof. Borelius
utförts på Tekn. högskolans fysiska institut. För all
den hjälp, som därvid har lämnats mig, ber jag att
här få uttala mitt varma tack.
Upphettning och torrdestillation vid vanligt tryck av
ved, vitmossetorv, bränntorv m. m. och med
olika tillsatser.
Av HILDING BERGSTRÖM och K. G. TROBECK.
(Forts. fr. sid. 63.)
Torrdestillation av vitmossetorv och bränntorv vid
olika tillsatser.
Föregående försök ha visat, att utbytet vid
torrdestillation av ved väsentligt ökas genom tillsatser.
En del försök att torrdestillera vitmossetorv med
tillsatser av NaOH + Ca(0H)2 och med enbart NaOH
hava även utförts. Sistnämnda försök äro ännu ej
avslutade. Här nedan lämnas en kort sammanfattning
av det huvudsakliga undersökningsarbete, som blivit
utfört på detta område.
Torrdestillation av vitmossetorv med tillsats av
NaOH + CaO.
Försöken ha utförts på följande sätt. 300 g torr
vitmossa med en volym av ca 1 350 ml blandades med
600 g NaOH-lösning, som höll 300 g NaOH, och
därefter med 150 g CaO. Efter behandlingen hade
materialet en volym av endast 500 ml. Den
färdigblan-dade massan, som var fullt homogen, bestod av
större och mindre klumpar. Blandningen
torrdestille-rades, och de erhållna produkterna upparbetades
på förut angivet sätt. Försöken utfördes dels med
konstant kalktillsats, 50 %, och varierande
luttillsatser, dels med konstant luttillsats 25 % och
varierande kalktillsatser. Resultaten av
undersökningen framgår av tab. XVIII och XIX, fig. 13 och 14. Av
försöken framgår, att högsta utbytet olja erhållits vid
en tillsats av 50 % NaOH och 25 % CaO.
Utbytet vattenlösliga produkter är även väsentligt
högre, då tillsatser använts.
Torrdestillation av vitmossetorv och bränntorv i
något större skala med och utan tillsatser.
För att erhålla tillräckligt stora mängder av
produkter för undersökning utfördes torrdestillationer på
vitmossetorv och bränntorv (ca 10 kg av
torvmate-rialet med och utan tillsatser) och i huvudsak på sätt
som förut beskrivits.
Resultaten av försöken framgå av tab. XX och XXI,
där utom utbyten av vattenlösliga produkter och oljor
även utbytet av okondenserbar gas och dennas
sammansättning äro angivna. Försöken visa, att för
vitmossetorv utbytet av vattenlösliga produkter och
oljor väsentligt ökats genom tillsatsen. För
bränn-torven är ökningen ej så markerad. Genom tillsatser-
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
