Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 20 juli 1940 - Grafisk bestämning av värmeinstrålningen mot husfasader jämte tillämpning på skolbyggnaders orientering, av Conrad Lönnqvist - Carl Schmidt †, av Sven Lübeck och Walo von Greyerz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
mera genomgående visa olika värden under för- och
eftermiddag, vilket icke är fallet.
Tillämpning i fråga om skolbyggnader.
Varje pedagog vet, hur pressande det kan vara
både för lärare och elever att under vårterminens senare
del ha lektioner i skolsalar med fönster på en vägg,
som stekes av solen.
I figurerna 5 och 7 ha vi sett, huru för två olika
orienteringar instrålningen varierar under dagen för
april II och maj 11. Det har emellanåt diskuterats,
vilket väderstreck en skolfasad bör VGttcL at, för att
denna olägenhet skall bli så liten som möjligt.
Samtidigt vill man naturligtvis då, att skolsalarna skola
få in så mycket sol som möjligt under den mörka och
kalla tiden av året. Somliga anse, att med hänsyn till
båda dessa faktorer en orientering åt S är den bästa,
andra hålla på en orientering i mer eller mindre
sydostlig riktning.
För att bidra till frågans avgörande har jag
företagit en annan summering av instrålningen än den
som ledde till fig. 8. Jag har nöjt mig med att
summera instrålningen t. o. m. kl. 15, då skoldagen i stort
sett kan anses vara slut. Jag har på så sätt fått fig. 9,
som alltså motsvarar fig. 8 men endast avser
instrålningens summa före kl. 15.
Man ser, att kurvorna nu dala nedåt höger, dvs. för
västlig orientering, som naturligt är, då man
bortskurit den del av dagen, då den västliga strålningen
gör sig gällande.
Om man nu utgår från, att instrålningen vid
tidpunkterna april 11 och maj II bör vara relativt liten,
medan den vid febr. II och mars II likväl bör vara
tämligen stor, så har man tydligen att gå till högra
delen av diagrammet. Väljer man t. e. en orientering
åt exakt SV, så finner man, att dagsinstrålningen för
april II och maj II knappt är mer än hälften mot för
en orientering åt exakt SO, medan på samma gång
dagsinstrålningen för febr II och mars II likväl är
ganska stor, nämligen i runt tal 75 % av vad den är
för orientering åt SO.
Detta skulle tyda på, att en orientering åt SV eller
över huvud åt sydvästliga väderstreck är avgjort att
föredraga framför en orientering åt sydöstliga och
även framför sydlig orientering.
Detta torde icke överensstämma med den hos
skol-arkitekter förhärskande uppfattningen. Bland dem
torde man föredraga sydöstlig orientering eller
syd-lig.
Nu kan man givetvis mot nyss gjorda
argumentering invända, att en summering av instrålningen före
kl. 15 inte kan ge en verklig mätare på obehaget av
för stark instrålning under lektionstid.
Jag har emellertid även gjort liknande diagram
som fig. 9, där jag skurit bort dels tiden kl. 10.30—12
(ungefär motsvarande frukostrasten), dels tiden före
kl. 8 på morgonen, alltså före skolans början.
Diagrammen se tämligen lika ut även i dessa fall och
leda alltså till samma slutsats, även om den nu icke
blir lika starkt framhävd.
Det enda, som talar emot en sydvästlig orientering,
är väl det, att instrålningen då blir särskilt kraftig
just vid skoldagens slut omkring kl. 14. Vid en
tidpunkt alltså, då även yttertemperaturen ofta är högst,
och då eleverna hunnit bliva trötta både av värmen
under dagen och av skolarbetet.
Men trots detta synes det mig värt att understryka,
att ett företräde för sydöstlig orientering långt ifrån är
självklart. Tvärtom synes mycket tala till förmån för
en sydvästlig orientering. Den tillfälligt starka
instrålningen mot skoldagens slut viel sydvästlig orientering
betyder nog mindre än en ihållande instrålning under
hela morgonen och förmiddagen vid sydöstlig.
Särskilt för skolor, där läsningen i huvudsak är slut
omkring kl. 14 eller 14,30, torde man med fördel kunna
välja en mer eller mindre sydvästlig orientering. I
varje fall är en så litet från syd svängd orientering
som S 30°V ingen som helst olägenhet utan i stället
att föredraga framför en motsvarande sydöstlig
orientering.
Ijitteraturhänvisningar:
1 Lovén, G., Två grafiska metoder för beräkning av
solbestrålning å husfasaden eller i rum. IVA 123, 1933.
2 Fänge, B., En grafisk metod att bestämma tillgången till
sol i en stadslägenhet, IVA 122, 1933.
s Pleijel, G., Soldiagram och soltidskamera, Byggmästaren
1936.
4 Möliæp.stköm, J„ Bidrag till frågan om dagsljusbelysning,
Nord. hyg. tidskr. XIV, 1933.
5 Westman, J., Starke der Sonnenstrahlung im
Mittelschwe-dischen Ostseegebiet März 1918—Mai 1919, Medd. fr. Statens
Met.-Hydr. Anst. Bd 1, 1920.
o LiUnelünd, H., Ueber die Wärme- und Lichtstrahlung in
Finland.
’ —, Bestrahlung geneigter Flächen in Finland durch die
Sonne. Soc. Scient. Fenn., Comment. Phys.-Math. II, 11, 1924
och II, 22, 1925.
Carl Schmidt †.
Kära Calle Schmidt, hur varmt avhållen var Du
icke av oss, som haft_ tillfälle lära känna Dig och
samverka med Dig som kollega och chef för
Vattenbyggnadsbyrån, J. Gust. Richerts skapelse, enastående
alltjämt i sitt slag både inom och kanske utom
landet. Sedan 1924 har Du varit dess chef, den tredje
i raden, och under Din framsynta, kloka, kraftfulla
ledning har "byrån" ytterligare gått framåt i storlek
och anseende.
När jag skriver dessa rader, är jag själv — Din
företrädare — tillfälligt knuten vid sjuksängen, men
jag har icke velat lämna Dig utan en varm hälsning
och ett tack för vänskap och kamratskap under Din
redliga vandring här på jorden. Även fiskarna i
vattnet har Du redligen tjänat som den förste i raden
av statens fiskeriingenjörer. MA Du härefter finna
den lycka och frid vi alla unna Dig efter en trägen
arbetsdag!
Saltsjöbaden 12/7 1940.
Sven Lübeck.
Till ovanstående personliga hälsning från den som
hade varit närmast till att i denna tidskrift lämna en
kort minnesteckning över Carl Schmidt må på
redaktionens begäran fogas ytterligare några ord.
Carl Hjalmar Schmidt var värmlänning till börden,
född i Säffle den 15 febr. 1877, och sålunda vid sin
bortgång den 12 juli 1940 fyllda 63 år. Han hade
tekniken i blodet: även hans fader, kaptenen Carl Jacob
Schmidt, var officer i väg- och vattenbyggnadskåren.
Efter avgång från tekniska högskolan år 1899 och
militärtjänstgöring för inträde i väg- och vatten-
286
13 juli 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
