Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 31 aug. 1940 - Insänt: Olika kvaliteter på sanitetsporslin, av Christer Enberg - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
gods vara ur hygienisk synpunkt i hög grad olämpligt,
frånsett att det estetiskt är mindre tilltalande att se
dessa spräckta w. c.-stolar och tvättfat, som redan
finnas allt för många inmonterade i Sverige.
"Fire clay" är, som av namnet framgår, av engelskt
ursprung. Skärven är även här porös och dessutom
grå- eller gulfärgad. Man har därför blivit tvungen
att spruta eller pensla över den med en vit massa
före glaseringen, en s. k. engob. Sedan den
engobe-rade pjäsen förbränts, glaseras den med antingen en
lättsmältande blyglasyr eller en hårdare fältspatglasyr.
Det säger sig självt, att det är svårt att få dessa tre
skikt, skärv, engob och glasyr att beträffande termiska
utvidgningskoefficienten passa så väl samman, att inga
spänningar uppstå, som förr eller senare, event. genom
lätta slag, utlösas i sprickor. Äro de olika materialen
väl avvägda, skall engoben vara sintrad efter
bränningen. "Fire clay" får väl därför anses som ett
mellanting mellan fajans och "vitreous china" ur
sint-ringssynpunkt. Dess stora fördel är, att det är
möjligt att på grund av skärvens ståndfasthet i bränningen
göra pjäser på ända upp till 400 kg vikt, badkar,
uri-naler ovs., vilket är omöjligt i de andra massorna än
så länge.
"Vitreous Chinas" ursprungsland är Amerika, jag
tillåter mig därför att citera den definition, som gives
i "U. S. Governement master specification for
plumb-ing fixtures" beträffande kvaliteten på sintrat porslin.
"Vitreous fixturès shall be best quality vitreous
china, thoroughly fused and vitrified, producing a
material white in color, which when fractured shall
show a homogenous mass, close grain and free from
pores."
Beträffande sintringen finnes vidare föreskrivet, att
ett provstycke med fina brottytor efter att 1 timme
ha legat i rött bläck, ej får visa en inträngning så att
färgen synes under glasyren, och i skärven får den
sedan provstycket sönderslagits ha trängt in högst
3,2 mm O/s inch.). Därav framgår, att "vitreous
china" är mycket nära släkt med hårdsintrat tekniskt
porslin, t. e. elporslin, fast sintringen icke är lika
långt driven. Bränningen sker vanligen i två stadier
men kan även utföras så, att endast en bränning blir
nödvändig. Den senare metoden torde vara svårast
men ger det bästa godset. Brännes godset två gånger,
har man fördelen av att kunna använda en mera
lättsmält glasyr med blyoxid, zinkoxid och borsyra, vilka
äro goda flussmedel, glasyren blir därför blank och
jämn men har nackdelen att vara mjuk [under hårdhet
5 enligt Mohs (apatit)] och därför lättrepad.
Använder man istället en fältspat- eller annan
silikat-glasyr, vilket är nödvändigt vid metoden med en
bränning men även är möjligt med den andra, får man en
hård [hårdhet 6 enligt Mohs (ortoklas)] och blank
glasyr, men det är i stället ganska svårt att
fullständigt undvika små, praktiskt och hygieniskt
fullständigt betydelselösa ojämnheter, vilka kunna
iakttagas vid snett infallande ljus och som, när de bli
svårartade, ge ytan likhet med porerna på ett äggskal.
Hygieniskt och även estetiskt är därför en
silikat-glasyr, som även efter skurning bibehåller sin glatta
yta och ej repas, att föredraga. I danska normerna
för sanitetsporslin äro dessutom bly och borsyrehaltiga
glasyrer förbjudna.
Vad så porositeten hos skärven beträffar så är den
ju även låg, högst 1 viktsprocent. Att sintra så hårt
som elporslin skulle föra med sig olägenheten att
godset blir ömtåligare för slag och sprödare, dessutom är
det svårare att få det att i bränningen ej bli skevt. Det
torde emellertid ur hygienisk synpunkt vara att
föredraga, att skärven på de tjockaste ställena visar en
obetydlig porositet i sin mitt, men är stark för slag,
än att skärven är så välsintrad, att mikroorganismer-
na, sedan de inträngt i de slagna sprickorna, ej kunna
avancera vidare in i själva skärven, om den nu ej
verkar som bakteriefilter, vilket är troligt. Redan
bakteriehärden i sprickan är ju hygieniskt förkastlig. Allt
porslin innehåller dessutom slutna porer av
storleksordningen några tusendels mm. det väsentliga är dock,
att de ej få vara stora och öppna.
Vad så färgen beträffar bör den givetvis vara vit,
som dr Nordgren anmärker, och så vit som möjligt.
Det är beklagligt, att den allmänna meningen om
"vitt" icke sammanfaller med maximal
ljusreflexions-förmåga. En varmare färg, vars ljusreflexionsförmåga
är 90 ’%, anses icke vara så "vit" som en mera blå
eller gråvit med 80—85 ’% reflexionsförmåga, trots att
den med 90 % obestridligen är vitare än den med
80—85 %. Den förra betecknas som "gul" och den
senare som vit. Orsaken är väl att söka i att
kakelplattornas vita färg på grund av den tennaska, som
utgör den den gula skärven täckande glasyren, är
mera blåvit, och att man vill ha samma färg på
tvättställen. Personligen måste jag säga, att den varmare,
mjölkvita färgen på både tvättställ och bidé, som jag
har i mitt med kakelplattor klädda, f. ö. vita
badrum, ger ett behagligt intryck, det ger en känsla av
att det är varmare i dessa pjäser än i det övriga
rummet, vilket verkar kallare.
Av det ovan sagda torde framgå, att det bästa och
mest durabla materialet för sanitetsgods än så länge
är "vitreous china", för vilket beteckningen "sintrat
sanitetsporslin" borde införas i Sverige, och det är
glädjande att se, att konsumenterna även vad det
lider tyckas ha kommit underfund med, att det även
är det mest ekonomiska, trots det högre priset. Men
forskandet pågår, och kanske vi så småningom nå
fram till något ändå bättre, vi få åtminstone hoppas
på det. Den som arbetar med det, är självfallet säker
på att förbättringarna slag i slag komma att avlösa
varandra.
Liitteraturanvisning.
Hecht, Lehrbuch der Keramik.
Staerker, Vitreous China im Gebiet der Sanitären Keramik.
Berichte der Deutschen Keram. Gesellschaft. Pag. 11, 1937.
U. S. Department of Commerce. Stapel vitreous china
plumbing fixtures. Commercial Standard CS 20—30.
U. S. Governement master specification for plumbing
fixtures (for land use). Circular of the Bureau of Standards
nr 310.
Rieke-Heinstein. Sanitär-Porzellan. Berichte der
Deutschen Keram. Gesellschaft. Pag. 62 och 81 1940.
Dansk Standard DS 142, 300 och 301.
Christer Enderg.
Sammanträden
Svenska teknologföreningen.
Avdelningen för Väg- och vattenbyggnadskonst har
ordinarie sammanträde måndagen den 9 september 1940
kl. 19,30 i Svenska teknologföreningens lokal,
Brunkebergstorg- 20. Ärenden: Föreningsangelägenheter. — "Huru
skall byggnadsproduktionens kris avvärjas", föredrag av
civilingenjör Nils B. Hast. — Supé och samkväm.
Avdelningen för Mekanik kallas till ordinarie
sammanträde tisdagen den 10 september 1940 kl. 19,30 precis på
föreningens lokal, Brunkebergstorg 20. Ärenden: 1) Val
av justeringsmän. — 2) Inval och inträdesanmälningar. —
3) Inkomna skrivelser. — 4) "Om centerless-slipning",
föredrag av ingenjör Adolf Laurin. — "Är ovansmörjning
fördelaktig?", meddelande av professor E. Norlin. —
Supé och samkväm.
Elektriska klubben i Västerås sammanträder i Aseas
klubblokal, Källgatan 13, onsdagen den 4 september 1940
kl. 7,30 (precis). Föredrag med skioptikonbilder av
civilingenjör O. Åkerman: "De senaste årens utveckling av
utrustningarna på en faslokomotiv."
348
10 aug. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
