Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 26 okt. 1940 - Hyrorna och trafikproblemet, av Nils B. Hast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
nåden mellan in- och utlandets bostadshyror blir ännu
mera markerad för små lägenheter än för stora är
ej ägnat att förvåna. Vi kunna emellertid hålla oss
till de likvärdiga större lägenhetstyperna och som
ovan nämnts även där konstatera högst avsevärda
hyresskillnader, som icke torde kunna förklaras
enbart genom den stora skillnaden i
byggnadsarbetarnas löner, ehuruväl denna skillnad rätt avsevärt
bidrager därtill.
Klarast se vi kanske saken, om vi uppdela
hyres-jämförelsen. Dels jämföra vi hyrorna i Stockholm
med andra svenska städers, dels dessa sistnämndas
hyror med utlandets. Den senare jämförelsen ger
vid handen, att de svenska hyrorna med undantag av
Stockholms äro som regel något högre än utlandets,
om man räknar med lägenheter av samma klass.
Skillnaden är dock icke större än att den går att
förklara med hänvisning till våra högre arbetslöner.
Så återstår frågan, varför Stockholmshyrorna äro
så mycket högre än i vårt land i övrigt, ett faktum
som framgår av bifogade utdrag ur den officiella
bostadsundersökningen 1933—34:
Årlig genomsnittshyra för 2-rumslägenhet med värme:
Stockholm............................kr. 1517: —
Göteborg ..............................„ 1166: —
Malmö ..................................„ 1012: —
Norrköping ..........................„ 1 006: —
Hälsingborg ........................„ 822: —
Om hyrespriset för moderna lägenheter i andra
samhällen inom landet ger följande tablå en
uppfattning. Det rör sig om nyuppförda, under åren 1938—39
uthyrda lägenheter med badrum, värme och
varmvatten; utförandestandarden som i Stockholm eller
blott obetydligt därunder.
en av Europas dyraste hyresorter, kan överföras i
frågan, varför Stockholmshyrorna äro så mycket högre
än den svenska landsortens. Då enligt föregående
varken materialkostnader eller arbetslöner kunna
inverka mera avsevärt måste anledningen ligga i
Stockholms höga tomtpriser. De i tablån visade
landsortsobjekten ha tomtvärden av några hundratal kronor
per normaleldstad om 30 m2, medan
Stockholmstomterna samtidigt betingat pris upp till 4000 kr. När
vi samtidigt besinna, att själva byggnadskostnaden
uppgår till 6—7 000 kr. per normaleldstad, förstå vi,
att det är tomtpriset som dragit upp bostadshyrorna
och kommit lägenhetsarean att krympa. Man frågar
sig omedelbart: varför skall Stockholm ha så höga
tomtpriser? Det finnes mycket större städer och hur
är tomtpriset där?
Svaret blir, att det icke är stadens storlek utan
tillgången på välbelägen tomtmark, som bestämmer
priset. Är det ont om tomtmark, så blir denna i fria
handeln dyr, är det mycket gott om den, förblir den
billig. Det ligger i en stads egna händer att med
förutseende leda stadsbebyggelsen på så sätt, att
tomtbrist eller fara därför aldrig uppstår. Vid god eller
någorlunda god belägenhet ur stadsbyggnadssynpunkt
kan detta vara en jämförelsevis lätt sak och tarvar
små insatser från stadsledningen; i andra åter kan
svårigheterna torna upp sig, till synes nära nog
oövervinneligt och måhända så sakta, att man undgått att
lägga märke därtill.
Innan jag närmare ingår på förutsättningarna för
en stads sunda utveckling, kan det vara på sin plats
med några allmänna reflexioner.
Avsikten med denna uppsats är att påvisa, varför
vi i Stockholm ha så höga hyror, och huru vi så
småningom skola kunna’ hyra 2 rum och kök för samma
pris som nu 1 rum och kök. Därmed vore mycket vun-
lr+k 2 r + k 3r+k
Strängnäs, kv. Priorn 5 ..............................775:— 1050:— 1 450: — (inkl. jfrk.) 400: —
„ „ 6 .................... 800:— 950:— 1250: —
Arboga, kv. Dragaren 17 ................... 700: — 1000: — 115: —
„ kv. Gropgården ................... 810: —
Oxelösund, kv. Törnrosen 1 ..................................775: — 1 050: —
Nynäshamn ..............................................................775:— 1250:— 1750:— 350: —
Smedjebacken ..........................................................750:— 1300:— 400: —
tomtpris per
normaleldstäder
Sålunda kostar i landsorten 1 r + k ungefär 775 kr.
i årshyra, 2 r + k 1 000 kr. och 3 + k 1 300 kr.
Stockholmshyrorna ligga gott och väl 50 % högre även i
relativt periferiska delar av staden.
Byggnadsmaterialen kosta ungefär lika mycket i
landsorten som i Stockholm. Vissa material t. e.
trävaror kunna på sina ställen erhållas billigare i
landsorten, men som regel uppväges detta av ökade
transportkostnader för andra material och större
tidsutdräkt för materialens framskaffande. Arbetslönerna
och ackordspriserna beräknas efter i stort sett
samma norm. De äro något billigare, där
levnadsomkostnaderna äro låga, och något högre, där det är dyrt
att leva. Men den procentuella skillnaden är icke stor
och kan icke förklara den avsevärda differensen i
hyror, lika litet som skillnaderna i
materialkostnaderna kunna göra det.
Sammanfattningsvis kunna vi alltså fastslå, att det
gamla ouppklarade spörsmålet, varför Stockholm är
net, ehuruväl bostadshyran ändå komme att taga
oskäligt stor del av inkomsten.
I förbigående kan här anmärkas, att det sålunda
finnes ett ännu större husbyggnadsproblem än det
specifikt Stockholmska nämligen ett internationellt. Det
gäller att på ekonomiskt tillfredsställande grundval
framställa en modern lägenhet om minst 2 rum jämte
rymligt kök, för en hyra av högst 600—800 kronor.
Förutsättning är, att detta skall ske utan öppen eller
dold subvention och utan att fordran uppställes på
bostadsföreningsbildning med därav betingad
kapitalinsats och bundenhet från hyresgästens sida. Nämnda
summa 600—800 kr. är nämligen det mesta en arbetare
egentligen kan betala under nuvarande
löneförhållanden. Dess lösning kommer icke förrän en
standardisering av lägenhetstyperna minutiöst genomförts. En
dylik standardisering behöver dock ej betyda
enformighet, ty de personliga särdragen ha ändå tusen sätt
att hindra det ena hemmet från att bli helt lika det
410
12 okt. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
