Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 7 dec. 1940 - Tvätt- och rengöringsmedel, av John Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 49 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 7 DEC.
ÅRG. 70 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 0
INNEHÅLL: Tvätt- och rengöringsmedel, av civilingeniör John Holmberg. — Reservställverk — ett led
i det industriella luftskyddet. — Notiser. •— Litteratur. — Problemhörnan. — Sammanträden.
Tvätt- och rengöringsmedel.
Av civilingenjör John Holmberg.
Den nu rådande situationen på
tvättmedelsområdet har gjort, att intresset för
tvätt- och rengöringsmedlen blivit mycket
stort. Rengöringsmedel byggda på
fett-basis äro föremål för ransonering. Man är
därför ej endast av kostnadsskäl tvingad till
sparsamhet vid deras användning. För att
kunna göra detta sparande rationellt är det
av vikt att känna tvättmedlens karaktär och
verkningssätt. Föreliggande uppsats avser
att i någon mån belysa en del spörsmål på
tvätt- och rengöringsområdet. Av de olika
områdena inom teknik och hushåll har i det
följande textiltvätten behandlats mera
ingående.
Textiltvätt.
T T id tvättning av textil är den övervägande
mäng-V den tvättgods s. k. "vittvätt", dvs. den utgöres av
vävnader av linne eller bomull. Först i andra hand
komma vävnader av konstsilke och ylle eller andra
fiberslag. Därför kommer i det följande vittvätten
att behandlas mera ingående än annan tvätt.
Det förråd av linne- och bomullsvaror, som finnes
inom landet i hushåll och allmänna inrättningar,
utgör en ej föraktlig del av nationalförmögenheten.
Det är därför ett allmänt intresse, att dessa förråd
ej genom olämplig tvättning utsättas för stor
förslitning.
Tvättmedlens allmänna egenskaper.
Det man fordrar av ett tvättmedel är ju, att det
skall kunna rengöra tvättgodset från smuts utan att
i nämnvärd grad angripa tvättgodset.
Smutsens beståndsdelar variera givetvis till både
art och mängd beroende på tvättgodsets
användningsområde. Som regel består smutsen av
fettsyra ................................................................ca 10 %
fett .................................;. 20 %
äggvita ............................... „ 20 %
andra organiska och oorganiska ämnen ... „ 50 %
(Ekström, RTT nr 4 s. 25.)
Denna smuts sitter som ett mer eller mindre jämnt
överdrag på fibrerna i de smutsiga vävnaderna och
skall avlägsnas i tvättbadet, som i regel utgöres av
en vattenlösning. Sedan århundraden har man känt
och använt sig av fettsyrade alkalisalters — tvål och
såpa — rengörande egenskaper vid textiltvätt.
Det är helt naturligt, att tvålarnas tvättverkan
redah tidigt varit föremål för teoretiserande.
Sålunda har redan Berzelius angivit en teori för
tvättningens förlopp. Denna teori utgår ifrån att tvålarna
i vattenlösning äro hydrolyserade. Genom det alkali,
som sålunda frigjorts, skulle fetterna i smutsen
förtvålas och på så sätt lösas ut. Bortsett från det
faktum, att tvållösningarna äro mycket litet
hydrolyserade (en förtvålning av neutralfett är knappast
tänkbar vid den ytterligt låga alkalikoncentrationen,
som förefinnes i en tvållösning), kan denna teori ej
förklara, hur exempelvis tvållösningar inverka på
icke förtvålbara fetter. Andra ha velat göra
tvållösningarnas ytspänningsnedsättande förmåga
utslagsgivande för tvättprocessen (se nedan), medan andra
åter anse, att emulgeringsförmågan har den största
betydelsen.
I själva verket är tvättprocessen beroende av ett
flertal samverkande faktorer, nämligen
Arten av smuts.
Ytspänningsnedsättningen och den därpå beroende
Fuktningsförmågan.
Laddningsförhållanden.
Skyddskolloidverkan.
Tvättlösningens pH, temperatur m. fi.
(Se bl. a. Ch wäl a: Textilhilfsmittel sid. 102.)
Emellertid kan man bland dessa särskilja dels sådana
faktorer, som äro av primär betydelse, dels andra,
som äro sekundära, Yi skola i det följande i korthet
behandla de viktigaste.
Avlägsnandet av smutsen skall ju ske i en
vattenlösning. Det är därför av största betydelse, att
vävnader och smuts göras åtkomliga för denna lösning.
Därigenom att tvålarna äro mycket kapilläraktiva,
får man en fuktning även av sådana ämnen, som ej
kunna fuktas av enbart vatten t. e. fett.
Tvållösningen tränger därför in i de submikroskopiska
kanalerna i fibrer och smutspartiklar. På grund av
kapilläraktiviteten undanträngas alla luftblåsor, som
absorberats av smutsen och som annars skulle
hindrat-vattnets framträngande. Vi ha alltså genom
tvåltillsats till vattnet uppnått en mycket god kontakt
mellan tvättgods och tvättvätska.
16 nov. 1940
477
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
