Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 21 dec. 1940 - Kan den svenska storstadens bränsleförsörjning centraliseras? av Lage Malm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 3. Tryck och temperaturfall i huvudtransportleder.
Mottryckskraftalstring i fördelningspuiikter.
Om mottryckskraftalstring skall ske i
fördelningspunkterna, är en detalj, som fordrar ett noggrant
övervägande ur många synpunkter. Tills vidare skall
endast valet av mottryck beaktas.
Mottrycket bör givetvis väljas så, att
värmedistributionen från fördelningspunkterna till
konsumenterna säkerställes till lägsta möjliga kostnad. En
preliminär kalkyl visar, att det redan gjorda valet av
5 kg cm—2 övertryck i stort sett torde uppfylla detta
villkor dock under den förutsättningen, att
mot-trycksturbinerna avlämna den för värmedistribution
avsedda ångan med en ångtemperatur, som med minst
40°C överstiger den mättade ångans temperatur vid
nyssnämnda ångtryck. Detta sistnämnda villkor
uppfylles icke, om man i fördelningspunkterna tänker
sig ett antal mottrycksturbiner, utförda så, att de
alltid kunna utnyttja de under olika årstider rådande
ångtrycken och ångtemperaturer^, Skulle ett
sådant driftsätt förverkligas, blir nämligen den från
mottrycksturbinerna till konsumenterna avgående
ångan endast i undantagsfall överhettad till önskvärd
grad. I de flesta fall blir den svagt överhettad eller
så fuktig, att man under transporten till
konsumenterna kan befara vattenslag och därav uppträdande
driftstörningar. Med ett sådant driftsätt skulle man
emellertid kunna uttaga maximum av
mottrycksef-fekt, ungefär i överensstämmelse med den övre kurvan
ABCD i fig. 4, som visar uttagbar maximal
mottrycks-effekt i kilowatt vid varierande värmemängd i den
från mottrycksturbinerna avgående ångan. Genom
strypning av ångan i turbinpådragen och därmed
uppoffring av en del av denna mottryckseffekt till
belopp, motsvarande den undre kurvan A’B’C’D’D,
kan emellertid det uppställda villkoret uppfyllas.
Mottrycksturbinerna skola då detalj dimensioneras så,
att de under hela året giva maximum av energi,
samtidigt som den från mottrycksturbinerna avgående
ångan konstant har det nyssnämnda mottrycket 5 kg
cm—2 övertryck samt en temperatur av cirka
200°C, dvs. 42°C över mättningstemperatur. En
sådan strypningsreglering kan utföras automatiskt,
varför det i praktiken ej bör möta någon svårighet att
uppnå de maximala mottryckseffekter, som den
undre i figur 4 visade diskontinuerliga kurvan
A’B’C’D’D antyder. Att effektkurvan blir
diskontinuerlig, orsakas av växlingen av antalet rörledningar
i drift under olika årstider. Till följd av
mottrycks-turbinernas relativt stora tomgångsångförbrukning
komma även andra men mindre starkt framträdande
diskontinuiteter att uppträda på denna effektkurva.
På grund härav och för att även vid bedömningen
av mottryckskraftalstringens ekonomi följa den
inslagna vägen att alltid säkerställa en marginal, som
ställer de föreslagna anordningarna i en icke alltför
optimistisk belysning, lägges för den följande
behandlingen ännu lägre mottrycksbelopp till grund,
nämligen det linjära samband, som ungefärligen
motsvarar den verkliga effektkurvans minimipunkter eller
den räta linjen AE i fig. 4. Den maximala
mot-tryckseffekten bör lämpligen väljas så, att den
motsvarar medelvärmebehovet under den kallaste
månaden. Man kommer då till en maximal
mottryckseffekt av cirka 120 000 kW.
Med tillhjälp av förutnämnda av byråchef
Kinnander i Statens bränslekommission angivna fördelning
av värmebehovet under olika årstider kan man visa,
O/qäende yesierer/oretfeAf.
508
21 dec. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
