Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
som värdena för de olika körperioderna förete en
betydande spridning.
Man kan ieke vänta sig, att slitningen av cylindrar
och kolvringar vid användning av samma olja i olika
bilar skall bliva lika för samma körsträcka, ty andra
faktorer än oljans egenskaper såsom motorns
beskaffenhet, belastning, yttertemperatur, medelhastighet
och körsätt hava en betydande inverkan på
slitningen, inte minst korrosionen vid låga
yttertempera-turer.
Emellertid visa de i tabellerna IX och X erhållna
resultaten ganska tydligt, att de använda
regenererade oljorna motverkat cylinderslitningen i praktiskt
taget samma grad som den nya oljan.
Yid den ena personbilen har även den förändring
utrönts, som uppstår hos oljan i motorn vid
smörjning dels med ny och dels med regenererad
motorsmörjolja. Efterföljande tabell XII innehåller en del
analysvärden för ny och använd olja före och efter
ca 200 mils körning.
Tabell XII. Analys av ny olja = N och renad olja =
= OR före och efter 200 mils körning i en Chevrolet
personbil.
Ny olja N Renad olja OR
Före Efrer körning körning Före j Efter körning körning
Flyktiga ämnen = vikts-
förlust vid 3 timmars
upphettning till
150 °C = bensinrest .. % 0,1 10,5 0.2 4,1
Asfalt, olöslig i normal-
bensin .............. % 0 0,05 0 0,07
Fria syror, beräknade
som oljesyra ........ % 0,03 0,12 0,05 0,09
Fasta mekaniska förore-
ningar ............. % 0 0,29 0 0,29
Av tabellen framgår, att båda oljorna blivit
oxiderade och förorenade i ungefär samma grad, fastän
utspädningen med bensin hos den använda nya oljan
N var avsevärt större än hos den använda förut
renade oljan OR.
De erhållna resultaten av den utförda mekaniska
och kemiska provningen av regenererade oljor
bekräfta den mångåriga erfarenhet, som vunnits vid
Apotekarnes Mineralvattenfabrik, Stockholms
spårvägars bussavdelning och på många andra håll, att
de regenererade motorsmörjoljorna praktiskt taget
hava lika god smörjningsförmåga som de nya oljor,
varifrån de härstamma.
Det bör även påpekas, att renad olja före
användningen bör blandas med ny olja för att ersätta den
mängd olja, som gått förlorad vid användningen och
reningen. Förlusterna härvid röra sig vanligen om
40—60 % och dessa måste ersättas helst genom
inblandning av motsvarande procentdel ny olja.
Sådan inblandning kan vara behövlig även ur den
synpunkten, att man kan behöva justera den återvunna
oljans viskositet genom tillsatts av tunnare eller mera
tjockfluten olja. Skulle någon kvalitetsskillnad
föreligga mellan regenererad och ny olja, kommer genom
inblandning av ny olja i den regenererade dennas
kvalitet att förbättras. Föreliggande
undersökningsresultat tyder emellertid icke på, att någon nämnvärd
skillnad i smörjningsförmåga existerar.
Fordringar på renade oljor.
Om de i det föregående i tabellerna IV—VI
sammanförda analyserna av regenererade smörjoljor
jämföras med motsvarande gränsvärden i Svenska
teknologföreningens normer för oljor av Pb M-serien,
vartill den ursprungliga oljan hörde, finner man, att
de regenererade oljorna helt eller nära fylla de
flesta fordringarna, men att flampunkten på grund
av kvarvarande bensinrest är avsevärt lägre än den
föreskrivna. Några leveransbestämmelser äro icke
f. n. uppställda för regenererade oljor, men under
normala förhållanden måste nog regenererade oljor,
avsedda för allmänna handeln, fylla samma
leveransbestämmelser som nya, möjligen med undantag för
flampunkten. Under nuvarande omständigheter
varken får eller behöver man vara fullt så sträng. De
större avvikelser, som kunna förekomma äro halten
fria syror och resten motorbränsle, som kvarstannat
i oljan. En mindre halt fri organisk syra torde med
hänsyn till oljans vidhäftningsförmåga till metallytor
vara fördelaktig. Blir syrahalten för stor kan den
emellertid ge upphov till korrosion på vissa
metallytor samt till såp- och slambildningar i vevhuset. En
mindre rest i oljan från motorbränslet torde icke
spela någon roll och kan dessutom något sänka
smörjolians stelningspunkt.
Specifika vikten i förhållande till viskositeten,
polhöjden och oljans förhållande i köld kunna icke
ändras nämnvärt vid reningen utan äro
karakteristiska för den ursprungliga oljan. Man kan nämligen
icke vid reningen omvandla en typisk paraffinbasolja
exempelvis till en asfaltbasolja. Däremot kan man
genom reningen avlägsna föroreningarna och
förbättra sådana egenskaper som halt fria syror,
koks-rest och sligh-tal.
Av utredningen och de gjorda undersökningarna
framgår, att återvinning och rening av använda
smörjmedel har stor betydelse för bilismen och för
industrien i allmänhet. Detta gäller för normala
förhållanden och ännu mera under nuvarande krigstider.
Som förut meddelats finnas tre reningsverk, vilka
sammanlagt torde hava en kapacitet av 1 000—1 500
ton per år. Ett stort antal små reningsapparater
torde kunna avverka omkring 6 000 ton. Antalet större
reningsapparater och separatorer är obekant, men
torde rena 1000—2 000 ton, totalt således 8 000—
10 000 ton regenererade oljor per år. Vi äro således
på god väg med oljereningen, men det är likväl
nödvändigt, att statliga och kommunala verk och
inrättningar samt enskilda företag i största möjliga
utsträckning tillvarataga använda smörjoljor, låta rena
samt ånyo använda dem i driften.
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
