Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Regenerering av automobilolja u nder ett decennium
vid A.-b. Stockholms Bryggerier.
Av civilingeniör ROLF STÉENHOFF.
I slutet av 1920-talet gjordes vid ett av Stockholms
bryggeriers verk en undersökning av förändringarna
hos smörjoljan i en bilmotor under körningen. Det
visade sig överraskande nog, att man redan efter en
helt kort körväg hade uppnått fortvarighetstillstånd
i fråga om smörjoljans utspädning och syrahalt samt
därav följande analysdata. Ett av de erhållna
resultaten visas i diagrammet i fig. 1. Då man emellertid
vid bildriften aldrig letts till den tanken, att man
skulle behöva byta olja efter 20 eller 40 mils körning,
utan man tvärtom med bevisligen gott resultat kan
använda oljan under en körväg av flera hundra mil,
förefaller det såsom en följd av de erhållna siffrorna,
att om man blott kunde uppehålla
fortvarighetstill-ståndet oförändrat, så skulle man kunna köra på
oljan i evighet. Emellertid inträder, såsom vi veta,
vissa långsamma förändringar hos oljan, nämligen
oxidation, utspädning med vatten och förorening med
järnpartiklar och stoft av allehanda slag.
Föroreningarna göra så småningom oljan oanvändbar såsom
smörjmedel och de böra därför bortskaffas, antingen
kontinuerligt eller med bestämda korta tidsintervall.
Därest en regelbunden återvinning anordnas vid en
större bilpark, kunna ganska betydande belopp
sparas på oljekontot. Den mångåriga statistik från
påfyllning och avtappning av bilolja, som står
författaren till buds, visar, såsom av diagrammet i fig. 2
framgår, att i runt tal 40 % av den påfyllda oljan
förbrännes, medan resterande 60 % kan avtappas för
bearbetning till användbar smörjolja. Vid denna
bearbetning erhålles en rest av 5 %, vilken emellertid
till stor del kan nyttiggöras såsom lösnings- eller
tvättmedel. Av 100 liter påfylld olja behöver således
vid en kontinuerlig återvinning endast 45 lit. utgöras
av ny olja. Men vinsten i en periodisk
oljeåtervinning ligger inte enbart i oljebesparingen.
Oljeåtervinningen tvingar till kontroll av både ifylld och
avtappad olja och slutligen slipper man det betydande
besväret att göra sig av med stora mängder spillolja.
De första försöken att återvinna olja i praktisk
drift igångsattes vid Münchens bryggeri 1927. Yi
använde oss där av en De Laval-centrifug, vilken
fick förarbeta på elektrisk väg uppvärmd avfallsolja.
Resultatet • av de första försöksserierna blev
gynnsamt, men separatorkulan satte mycket snart igen
sig, vilket förorsakade ständiga avbrott och mycket
arbete. Dessutom var den färdiga renade oljan
kolsvart och ogenomskinlig. Dessa förhållanden
medförde, att vi senare tillförde varmvatten kontinuerligt
till separatorn tillsammans med den olja, som skulle
renas, för att på så sätt dränera separatorn, samt att
vi satte oss i förbindelse med ett antal av de
bussbolag i Amerika, vilka använde en på analogt sätt
renad bilolja. De tillfrågade firmorna meddelade
mig, att även deras olja var svart, men att, såvitt de
kunnat erfara, ingen olägenhet härav gjort sig
gällande. När jag därför fick tillfälle att några år
senare inom koncernen uppföra en ny
oljereningsan-läggning, byggdes den efter samma princip, ehuru i
något större skala. Förutom separatorn och dennas
drivmotor, utgjordes maskineriet huvudsakligen av
tomma oljefat och rörstumpar, varför aggregatet blev
billigt och enkelt i uppförande, och, som jag i en
uppsats på den tiden särskilt poängterade, väl
lämpat att under krigstider hastigt uppföras på olika
uppsamlingsställen inom landet. Aggregatets
arbetssätt framgår av fig. 3 och dess utseende av fig. 4.
Aggregatet fungerade under bortemot 10 år till full
belåtenhet och den därmed betjänade bilparken om
ett par hundra vagnar visade ingen tendens till ökad
förslitning. Icke heller kontrollprov gjorda i
samarbete med professor Norlin vid Statens provnings-
ny
olja
45
renad
olja
56
Syrefo!
% 50, * 10 3
10
-rV 60 öo
I Körd våglängd i mil
Fig. 1.
ly/j/rtos/Ajj’
1–
^iFlartjpht
220
200
iBo
160
140
120
100
/
avtappning 60
rest 5
förbränt
40
läokage
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
