Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
denna behandling har en renhet, som man själv anser
vara tillfredsställande. Därigenom reduceras
naturligtvis reningskostnaden väsentligt.
Här ha nu visats några bilder1 frän utförda
stationära installationer, och det bör för fullständighetens
skull framhållas, att det finns ett mycket stort antal
installationer på fartyg för rening av smörjolja.
Civilingenjör Hugo Björk. När det gäller att
bedöma frågan om lämpligheten av att använda enligt
olika metoder renad eller regenererad motorolja, skadar
det inte att nian tar sig en allvarlig funderare på vad
man verkligen vet och vad man inte vet om smörjning
av bilmotorer. I många fall har den använda
smörjoljan fått skulden för saker som ha helt annan orsak,
ofta har detta skett av ren bekvämlighet då
konstruktören eller ägaren därmed avlastat sitt ansvar på en
annan part. I själva verket är det nog så att både förr,
när oljorna voro sämre, och nu, när de blivit bättre, ett
mycket litet antal motorhaverier och fall av onormalt
slitage med säkerhet kunna hänföras till den använda
oljans kvalitet eller tillstånd, utan är anledningen i regel
någon av följande: 1) för höga varvtal (hög hastighet),
2) för litet vatten i kylsystemet, 3) för litet olja i
motorn, 4) fel å kyl- eller smörjsystem, 5) konstruktiva eller
tillverkningstekniska fel och svagheter hos motorn.
Man kan därför med fog fråga sig om ej
kvalitetsfordringarna på smörjoljor för bruksmotorer drivits i
höjden onödigtvis. Visshet om detta kan emellertid ej
vinnas förrän alla problem i samband med en bilmotors
smörjning äro fullt lösta och det dröjer säkerligen
länge än.
X. A. E:s bekanta undersökningar om cylinderslitaget
har klarlagt en del problem; nya undersökningar av
samma institution har påvisat en del förhållanden
beträffande lagertemperaturer och gasläckning förbi
kolvringar av vilka viktiga slutsatser kunna dragas och man
kan redan spåra nya riktlinjer för problemlösningar,
men dessa ligga ej i förbättring av de använda oljorna
utan i konstruktiva ändringar hos motorn.
Undersökningarna om cylinderslitaget gåvo som
bekant vid handen att kylvattentemperaturen och
anordnande av luftfilter hade betydligt större inverkan på
slitaget än både tillförd oljemängd och kvalitet. Man
fick ej nämnvärt större slitage t. o. m. när oljan bestod
av 75 % fotogen förutsatt cylindertemperaturen var rätt.
I praktiken har även detta bestyrkts i det utspädning
av smörjolja med brännolja speciellt hos
hesselmanmo-torer förekommit i den utsträckning att viskositeten
fallit från ursprungliga ca 14 °E till 3°E vid 50° C utan
påvisbara olägenheter.
Å andra sidan har vid dieselmotorer genom
förorening med förbränningsprodukter oljan i vissa fall
för-tjockats så att viskositeten stigit till ca 20 °E från urspr.
10 °E vid 500 C ävensom utan motorskada.
London Transport Boards chefkemist redogör för ett
intressant försök där 6 dieselbussar kördes utan
oljebyte med avsikt att låta dem gå till det hände något.
På två av dem gick motorn ned efter ca 50 000 km och
de fasta föroreningarna i smörjoljan uppgick då för
samtliga motorer till storleksordningen 8—10 % och
viskositeten hade mera än fördubblats. Fyra av motorerna
klarade sig emellertid utan större skador. Författaren
angiver att den farliga gränsen tycks ligga vid 8 % fasta
föroreningar.
Jag har nämnt dessa exempel för att visa inom vilka
vida gränser oljans egenskaper tycks kunna variera utan
påvisbara nackdelar. Det framgår även att de
oljebyt-ningsperioder som användas och rekommenderas lämnar
en betydande säkerhetsmarginal och kan i regel utan
fara intervallen förlängas. Vid bensinmotorer torde
i Av utrymmesskäl har liär endast en del medtagits.
Fig. 1.
halten föroreningar vid byte i regel vara 1 %, vid
dieselmotorn uppgår den till ca 2—3 %.
Sett mot bakgrunden av vad jag tidigare sagt
förefaller det därför sannolikt att den olja som erhålles även
vid enklaste form av rening, dvs. bortfiltrering av de
fasta beståndsdelarna ger en produkt som med fullt
förtroende utan risk kan användas på nytt. Givetvis bör
blandning av olika oljor undvikas och utgångsmaterialet
vara av god kvalitet. Jag tror inte att den utspädning som
i genomsnitt förekommer spelar någon roll. Är man trots
allt tvivlare, kan man anordna så att den renade oljan
användes för påfyllning och ny olja alltid användes vid
byte. Den olja man fyller på är då i de allra flesta fall
betydligt bättre än den som redan finns i motorn och
kan därför på intet sätt äventyra motorns bestånd.
Min uppfattning är således att ingen risk finnes att
rena god smörjolja med enkla hjälpmedel. Vid
fullständig regenerering blir oljan nära nog lika dyr som ny
och någon större ekonomisk vinst uppstår ej.
Fullständig regenerering bör användas då ursprungsoljan är
okänd till kvalitet, eller blandning skett mellan olika oljor.
Till slut vill jag redogöra för en ny svensk
oljere-ningsapparat som synes kunna giva god olja till lågt
pris och vilken tycks hava vissa principiella förtjänster.
Tillverkare är Säffle mekaniska verkstad. Tyvärr har
jag ännu ej så lång driftserfarenhet av densamma och
skall därför endast i korthet beskriva den.
Förutom behållare för smutsig och renad olja består
apparaten av en kolsyredriven pulsometer, en filterpress
samt ett avdrivningstorn, vars yttre del är utformat som
förvärmare för den smutsiga oljan. Avdrivningstornet
uppvärmes medelst termostatreglerat elektriskt element.
Arbetssättet är följande:
Pulsometern pumpar den smutsiga oljan genom
förvärmaren till filterpressen där den filtreras genom
blekjord, filterduk och filterpapper för att sedan ledas till
avdrivningstornet som hålles vid en temperatur av ca
225°C, varvid de lättflyktiga beståndsdelarna effektivt
avdrivas. Avloppsgasen från pulsometern ledes in i
tornet som således innehåller kolsyreatmosfär, vilken
förhindrar oljans oxidering.
Anläggningens kapacitet är 15 l/tim. och
reningskostnaden uppgår till ca 5 öre/1 om ej hänsyn tages
till amorteringskostnaden. Priset för en komplett
anläggning är ca 3 000 kr., och den synes giva en god olja
och har dessutom den förtjänsten att vara helt svensk.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
